Hoppa till huvudinnehåll

De slåss för svenskan - med högläsning

Det är härligt att läsa på svenska, fast man inte kan språket så bra. Det är en av orsakerna till att en handfull främst finskspråkiga författare slog sig ner på riksdagshusets trappa på tisdag eftermiddag. En annan orsak är att de ville protestera mot svenskhat.

- Hot och våld är verklighet för sådana som använder svenska i Finland. Sådana attityder godkänner vi inte och vi får inte inte vänja oss vid dem, säger författaren Vilja-Tuulia Huotarinen som är ordförande för Kvinnokommittén vid finländska PEN-föreningen.

"Svenskan är en del av Finland"

Det var kvinnokommittén som arrangerade demonstrationen för det svenska i Finland. Vilja-Tuulia Huotarinen berättar att idén föddes rätt spontant under påskhelgen. Det var dels en reaktion mot hotelser och kränkande kommentarer mot människor som står henne nära, dels mot att språkklimatet över lag hårdnat. Huotarinen konstaterar att särskilt kvinnor som använder svenska offentligt ofta utsätts för hotelser.

- Vi vill betona att det är viktigt att det skrivs böcker på svenska i Finland och att det är möjligt att använda svenskan som sitt verktyg. Vi vill visa att svenskan är en del av det finländska, sade Huotarinen innan hon och sju andra författare satte sig ner på riksdagshusets trappa och började högläsa ur var sin bok författad på svenska i Finland.

I truppen ingick författaren Laura Lindstedt (som i videoklippet läser ur poeten Peter Mickwitz bok Passport Somaliland), författarna Leena Parkkinen, Markus Nummi, och Pilvi Pääkkönen, poeten och översättaren Kristiina Lähde, redaktören Barbro Holmberg samt författaren och politikern Roosa Meriläinen.

Sämre än ryktet

- Det är egentligen sorgligt att det behövs en demonstration som den här, säger Leena Parkkinen. Hon berättar att hon nyligen i Katalonien fick höra beröm för hur bra språkgrupperna samsas i Finland.

- Det var pinsamt att tvingas säga att det nog inte ligger helt så bra till, säger hon.

Vilja-Tuulia Huotarinen säger att författarna i föreningen PEN inte vill vidkännas någon uppdelning i språkgrupper, utan står i enad front.

- En författare måste stolt kunna läsa högt ur en bok författad på vilket som helst av de språk som talas i Finland, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes