Hoppa till huvudinnehåll

Marit af Björkesten: När allt fler väljer att ha noll koll

Svenska Yles direktör Marit af Björkesten.
Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. Bild: Yle / Kimmo Räisänen af björkesten

När allt fler vill välja sitt informationsflöde växer utmaningarna för Yle. Vi ska erbjuda möjligheter till ett personifierat utbud, men samtidigt göra det svårt att helt välja bort det som inte intresserar, skriver Svenska Yles direktör Marit af Björkesten.

När Jan Vapaavuori bestämt sig för att ställa upp i Samlingspartiets ordförandeval lät han inte skicka ut ett pressmeddelande. Han sammankallade inte direkt till en presskonferens och ställde inte heller genast upp framför nyhetsredaktionernas kameror. I stället gick han ut med nyheten i sociala medier och publicerade en video på Youtube. De traditionella massmedierna fick nöja sig med att citera filmsnutten där Vapaavuori intervjuar sig själv.

Liksom Vapaavuori väljer allt fler politiker och kändisar att ta vägen förbi de traditionella mediehusen. Orsakerna varierar. När fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic skapade en egen nyhetsapp var det bland annat för att ”nå ut till fansen utan mellanhänder”. För det svenska kungahuset handlar de egenproducerade filmsnuttarna om ett försök att skapa en mer tidsenlig bild av kungafamiljen. För många politiker erbjuder de sociala nätverken möjligheter att föra en aktiv dialog med väljarna.

Alla kittlas av möjligheterna att bli mer intressanta i tittarnas eller lyssnarnas ögon, men det har visat sig att de nya arenorna inte automatiskt fungerar bättre än de gamla. När det gäller politiker ser mångfalden av kanaler och valmöjligheter ironiskt nog snarare ut att ha lett till att allt färre tar del av nyheter om dem.

I den nyutgivna boken The News Gap konstaterar Pablo J. Boczkowski och Eugenia Mitchelstein att nyheter om sport, kändisar och nöje smäller betydligt högre än politik och samhälle när publiken själv får välja – och det får den ju i allt högre grad. Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har kommit fram till att de som undviker nyheter ökat från 6 till 15 procent under drygt tjugo år. Å andra sidan har många nyhetsintresserade ökat sin konsumtion ytterligare tack vare att utbudet i olika kanaler bara växer.

Vapaavuoris video sågs därför med största sannolikhet av dem som redan är intresserade av politik i allmänhet och Samlingspartiet i synnerhet, medan de neutrala eller ointresserade berördes lika lite som av politiska nyheter i allmänhet.

Strömbäck är rädd för att den här polariseringen kommer att få allvarliga effekter på hela vår demokrati. Ifall väljarna inte är intresserade av politiska skeenden ökar kunskapsklyftorna, vilket leder till ett lägre valdeltagande och sannolikt också till mer polariserade åsikter.

Också på Yle ser vi att hur efterfrågan på ett personifierat nyhets- och programutbud växer. Vår uppgift är naturligtvis att se till att den som är intresserad av dollarns kursutveckling, daghemmen i Borgå och utvecklingen i Ukraina ska få en kvalitativ bevakning så bekvämt som möjligt. Den som helst lyssnar på Aktuellt, ser på Gamla Onsdag och föredrar svenska polisserier ska också kunna välja just den kombinationen på Arenan.

Samtidigt är det vår uppgift, också enligt Ylelagen, att stödja demokratin och finländarnas påverkningsmöjligheter. Det förutsätter rimligtvis innehåll som ger insikter och bildning, men också forum där åsikter kan mötas och nötas mot varandra. En plats där användarna möter också det som de inte valt och därigenom skapa förutsättningar för något slags sammanhållande kitt.

Det i sin tur talar mot kommersiella mediers krav på att Yles public service-uppdrag begränsas. Ett sådant här smalt utbud riskerar att tilltala främst den grupp som redan är välinformerad och engagerad. Bara med ett brett innehåll som ger Yle möjligheter att närma sig samhällsutvecklingen och kulturen genom flera olika genrer och synvinklar har vi förutsättningar att balansera utvecklingen mot en allt större polarisering.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt