Hoppa till huvudinnehåll

Delat skolhus inget hot mot svenskan - visar forskning

Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kyrkbackens

Det finns redan nu mer än hundra samlokaliserade daghem och skolor, där svenska och finska grupper antingen finns under samma tak eller delar på utrymmen. I många fall hålls språkgrupperna ändå skilt för sig och den språkliga påverkan är liten, visar forskningsprojektet Språkmöten.

Språkmöten är ett tre år långt forskningsprojekt i samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Resultaten visar att det är stor variation i hur verksamheten är organiserad och mycket kontakt språkgrupperna har med varann. Också då elever har gemensamma lunchraster och möjlighet att träffa varann håller de sig ofta till sin egen språkgrupp.

docent vid Helsingfors universitet
Fritjof Sahlström docent vid Helsingfors universitet Bild: YLE fritjof sahlström

- Det finns förvånansvärt starka gränser mellan svenskan och finskan i samhället i stort. Skolan är en del av samhället och gränserna upprätthålls också där, säger forskningsledaren Fritjof Sahlström.

Det handlar också mycket om hur de praktiska arrangemangen ser ut i skolorna.

- Om man går i samma klass är det bara naturligt att man umgås och äter lunch med sina klasskamrater. Den kontakt man har med andra klasser är kanske inte så stor, oavsett om de är från en annan skola eller inte, säger Sahlström.

Modersmålet hålls intakt

I Vasa har två gymnasier ordnat gemensam undervisning som växelvis går på svenska och finska. Inte heller där har man märkt att någotdera språket skulle ta över på bekostnad av elevers modersmål.

Svenskspråkiga använde i sitt språk mera finska ord jämfört med finska elever och lärare och frekvensen av svenska ord i deras samtal. De svenskspråkiga förväntades också kunna majoritetsspråket, medan förväntningarna på de finskspråkigas kunskaper i svenska var lägre.

Lyckat eller ej?

- Om man tycker att svenskan ska vara för sig och finskan för sig så visar våra resultat kanske att det fungerar bra. Om man däremot tycker att skolan ska vara en mötesplats mellan barn från de olika språkgrupperna så fungerar det inte fullt så bra som man skulle önska, säger Sahlström.

I debatten om skolornas framtid har många blandat ihop begreppen samlokaliserade skolor, tvåspråkiga skolor och språkbad. Sahlström hoppas att forskningsresultaten om de samlokaliserade skolorna kan ge en faktagrund för en fortsatt debatt om hur vi vill utveckla skolorna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes