Hoppa till huvudinnehåll

Pojkarna får sämre vitsord i Finland

Heidi Harju - Luukkainen, mångkulturell, pisa, universitetslektor
Heidi Harju - Luukkainen, mångkulturell, pisa, universitetslektor Bild: Yle /jonas Englund universitetslektor

Skillnaden mellan pojkar och flickor i Pisa-resultat är större i Finland än i andra OECD-länder. Och skillnaderna i skolprestationer mellan pojkar och flickor är ännu större i finlandssvenska skolor än i de finskspråkiga.

Borde vi satsa speciellt på att undervisa pojkarna, så att de skulle klara sig bättre än nu? En särskild pojkpedagogik?

Nej, tycker universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen som också har forskat i Pisa-resultaten.

Hon tycker man ska behandla pojkar och flickor som individer, och inte särbehandla dem.
– I Finland har vi varit bra på att stöda de elever som är svaga, och det förklarar säkert en del av Finlands framgång i Pisa. Men vi måste nog fundera på hur vi får alla elever oberoende av kön att bli intresserade av läsning, säger Harju-Luukkainen.

Skillnaden mellan pojkar och flickor i Pisa-resultat är större i Finland än i andra OECD-länder. Och skillnaderna i skolprestationer mellan pojkar och flickor är ännu större i finlandssvenska skolor än i de finskspråkiga.

Flickorna i Finland ligger i genomsnitt 56 poäng över pojkarna i läsförståelse – det motsvarar ett och ett halvt års undervisning. Men ser man på pojkar och flickor i klass nio är skillnaden mellan pojkar och flickor i de finlandssvenska skolorna ännu större än i finskspråkiga skolor.

Det här verkar bero på att att de finlandssvenska flickorna får ännu bättre poäng i läsning än de finskspråkiga flickorna. Men bland de pojkar som inte klarar sig bra verkar trenden gå mot det sämre: de läser ännu färre böcker och förhåller sig ännu negativare till läsning.

I Pisa-undersökningen ser man att 60-80 % av de allra svagaste läsarna är pojkar. För pojkarna är det i första hand ett bristande intresse för läsning som förklarar de sämre resultaten i Pisa-undersökningen. De svagaste läsarna läser inte heller lika mångsidigt som de bättre läsarna, säger Heidi Harju- Luukkainen.

Man kan också se skillnader i familjerna: en sämre socioekonomisk status, familjer där föräldrarnas utbildningsnivå är lägre och där man inte uppskattar kultur i lika hög grad gör att pojkarna presterar sämre. En stor del av pojkarna som klarar sig sämst kommer från ensamförsörjande familjer eller familjer där hemspråket inte är det samma som skolspråket.

En av tio svaga läsare går i svensk skola. Det finns flera svaga elever i de finlandssvenska skolorna än i de finskspråkiga. Här finns stora regionala skillnader. I Svenskfinland ser man större problem med läsning i Norra Österbotten och i vissa områden i Raseborg än i andra områden, säger Heidi Harju-Luukkainen. Hon talar då om Pisa-undersökningen 2009 som speciellt fokuserade på läsförståelse.

I Pisa-undersökningarna klarar sig flickor bättre i alla ämnen, också i matematik.

Betygen: pojkarna räknar bättre

Men ser man på skolbetygen har pojkarna fortfarande bättre betyg i matematik än flickorna i Finland.
Av den tiondel av eleverna som är allra bäst på matematik är 60% pojkar i hela Finland, och i de finlandssvenska skolorna är hela 70% av de bästa eleverna pojkar.

Av de goda och riktigt goda läsarna är 65% flickor och 35 % pojkar. Segregering av pojkar och flickor börjar redan tidigt i grundskolan, konstaterar en rapport från utbildningsstyrelsen skriven av Ritva Jakku-Sihvonen.

Redan i tredje klass förhåller sig flickorna positivare till modersmålet och pojkarna positivare till matematik. Pojkarna skriver redan då tydligt sämre än flickorna.
Samma trend håller i sig i nionde klass.
Flickorna kan matematik ungefär lika bra som pojkarna, men har sämre självförtroende och tycker sämre om ämnet, medan pojkarna är säkrare på sina kunskaper och gillar ämnet bättre.

Det är ungefär jämnt ställt i ämnen som fysik, kemi, biologi, historia och samhällslära (men pojkarna har bättre självförtroende när det gäller sina kunskaper i historia). Pojkarna gillar gymnastik ännu bättre än flickorna, och flickorna får bättre vitsord i proven som mäter skicklighet i slöjd.

Du kan höra Radar som sändes fredag 25.4. på Arenan.

Läs också: Är grundskolan jämställd?

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle