Hoppa till huvudinnehåll

Rebecka Holm: Jag har valt att inte tro på sådana som du

Rebecka Holm i närbild
Rebecka Holm är veckans gästkrönikör i Radio X3M. Rebecka Holm i närbild Bild: YLE / Kia Svaetichin rebecka holm

Rebecka Holm väckte en kommentarstorm med en insändare för ett par år sedan. Nu skriver hon veckans krönika i Radio X3M. Det är ett brev riktat till alla rasister som hon träffat.

För drygt två år sedan skrev dåvarande 14-åriga Rebecka en brett uppmärksammad insändare i Hbl om hur hon tvingas stå ut med rasistiska påhopp så gott som varje vecka. Idag berättar hon att folk blivit försiktigare ju äldre hon blivit. Veckans krönika är ändå riktad till alla de personer som utsatt henne eller andra personer för rasistiska påhopp.

Hej,

Jag vet inte om du minns mig, det var redan länge sedan. Men jag minns dig. Mer än väl och för alla fel orsaker.

Att höra att "människor som ni, ni jobbar inte, ni kommer hit och så lever ni på oss, på våra pengar" då man är så ung att man inte ännu lärt sig skilja på vi och de.

Jag var liten då, yngre än jag är nu, men ändå tycktes jag passa bra som avreagerare. Du hade kanske haft en dålig dag. Kanske var du för full för att tänka klart. Eller så var dina handlingar ett resultat av en ilska du hållit inom dig en längre tid. Men jag var ett barn och du var vuxen och det finns egentligen inga ursäkter för det du gjorde och gör. Och tyvärr var det bara en av flera gånger.

Det går inte att förklara hur det känns att bli beskylld för något man inte ens känner till. Att höra att "människor som ni, ni jobbar inte, ni kommer hit och så lever ni på oss, på våra pengar" då man är så ung att man inte ännu lärt sig skilja på vi och de. Men det tycker du jag skall lära mig illa kvickt. Att jag inte hör hit, att jag inte är som ni andra. Att höra att jag skall åka tillbaka dit jag kommit från då Finland är mitt enda hemland och det enda landet jag känner till brukade göra mig ledsen och förvirrad. Nu gör det mig mest arg.

Varför tillåter man denna klyfta skapas? Man stirrar blint i väggen då det politiska klimatet hettar till och både politiker och andra medborgare tar sig rätten att uttala sig kränkande om främmande kulturer och religioner. Hur skall unga med invandrarbakgrund någonsin kunna känna sig som en del av samhället då allt de hör på gatan och i media får dem att undra ifall de någonsin kommer att bli accepterade som de är, här. Om de inte vet någonting om sitt andra hemland och inte känner sig som en del av det finska samhället, var hör de hemma då?

Om de inte vet någonting om sitt andra hemland och inte känner sig som en del av det finska samhället, var hör de hemma då?

Jag har valt att inte tro på såna som du. Jag är precis lika finsk som du även om jag också har en annan bakgrund. Jag är finsk medborgare och inte bara i passet. Det att jag har en "delad" bakgrund gör mig inte halv eller mindre på något sätt.

Då du anfaller mig med dina anklagelser och glåpord hoppas jag att du vet att du inte bidrar till att lösa några stora samhälleliga problem. Det enda du skapar är illamående.
Jag känner inte dig och du känner inte mig. Och ingen av oss går iväg starkare.

Text: Rebecka Holm