Hoppa till huvudinnehåll

Från Strömfors till Kotka – finlandssvenskar på randområden

Lars-Peter Ringbom beger sig till Östra Nyland och Kotka för att söka upp finlandssvenska miljöer och människor i de språkliga randområdena.

Strömfors – från bruksort till plastfabriker

Strömfors är en gammal fabriks- och bruksort. Smeden Kalle Lindfors minns den gamla brukstiden i Strömfors. Han har varit smed i 63 år och smidit många spikar.

Nuförtiden har plasten på många ställen fått ersätta järnet. Plastfabriken som tillverkar elprodukter och wc-stolar sysselsätter 360 personer. Det gamla hantverket lever kvar i de flinka kvinnohänderna.

De trångbodda arbetarbostäder får ge vika för nybyggda hus. Lasse Aalto med hustru arbetar på fabriken och bor i ett hem de själva har byggt. De har tagit lån från banken. Två år har man byggt på fritiden. Deras trettonåriga dotter går i finsk samskola i Lovisa. Hon vill inte tala svenska. Det är lätt hänt att man glömmer bort svenskan då alla arbetskamrater är finnar.

Mörskom blev finskt med de karelska inflyttarna

Mörskom har genomgått stora förändringar, både vad gäller språk och inkomstkällor. Det är framför allt inflyttade karelare som påverkat finlandssvenskarnas antal, som nu är 12 %. I kommunalfullmäktige sitter tre stycken svenskspråkiga, av sjutton ledamöter. Mörskom är ett bra distrikt för jordbruk berättar bonden Kurt Holmberg i Gobbas.

Mogenpört är stenar, fiske och oproblematisk tvåspråkghet

Mogenpört ligger i sydost vid Finska viken, c. 20 km västerut från Kotka. Vi följer med notfiske på vårisen. Fiskarna säljer fisken till Kotka. Henrik Backman fiskar för eget bruk utanför Tuskars by. Fisket har gått bakåt. Förr kunde man få braxen så att man inte fick noten i land. Henrik Backman tror att det är vattenföroreningarna som påverkar. Lax och sik tål inte smutsigt vatten. Man borde få ersättning, bönderna processar och processar, men fast man vinner har det nackdelar.

Språkligt hör Mogenpört till randområdena med 80 % svenskar, men de evakuerade har sänkt andelen något. Språket är inget problem, man talar svenska och finska om vartannat.

I Kotka samsas alla språk

Så reser vi ut från Nyland till Kotka. Fru Mary Tirschmann är en av de första Kotkasvenskarna. Hon kom 1922 till Kotka som var en liten stad. Tjugo- och trettiotalet var glada livet i Kotka. Nu skall Mary Tirschman flytta till Kotka åldringshem vid Langinkoski.

Hamnen i Kotka är stadens puls och livsnerv. Där träffar vi Rurik Guttolfsen. Rurik är gammal Kotkabo, men hans farfar kom från Norge till Kotka via Gutzeit. I Kotka bor många norrmän.

Kotka svenska skola är en central punkt för svenskarna i Östra Finland. Beatles härskar på elevhemmet där vi får höra Rainer Knapas från Pyttis, Kim Nylund från Imatra, samt Carita Sundgren och Bosse Mellberg från Villmanstrand. Rainer Knapas påpekar att man har ett utmärkt samarbete med de finska eleverna. Kotka är en tråkig stad tycker Carita Sundgren och Kim Nylund, men man hinner inte göra så mycket på fritiden.

Lars-Peter Ringbom avslutar rundturen med ett besök på det kejserliga sommarresidenset vid Langinkoski.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Julkalender med Bärtil (2006)

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra väntar på snön och på julen. Och är det tomtar som tassar i stugan?

  • Tomteskolan (1997)

    I Tomteskolan är det nästan panik. Vart försvinner tomtarna?

    I Tomteskolan är det nästan panik. Hur skall nissarna hinna bli utbildade tomtar? Vart försvinner tomtarna? Vem sätter ut trollringar? Och varför är magister Fabian så konstig?

Nyligen publicerat - Arkivet