Hoppa till huvudinnehåll

Inhemsk rågodling blir ett strå vassare

Rågåker
Den inhemska rågodlingen tar fart igen. Rågåker Bild: Yle/Roger Källman rågåker

Råg har blivit mer populärt i Finland. Ändå importerar vi hälften av rågen från utlandet. Men allt fler konsumenter kräver finsk råg i brödet och det hörsammas av bageriindustrin och odlarna.

- Nu har kunskapen om råg ökat och nya sorter har kommit ut på marknaden. Rågen intresserar odlarna också ekonomiskt, säger Pekka Mäki-Reinikka, direktör för Fazer Mylly.

I dag innehåller ungefär vartannat Reissumiesbröd råg som är importerad från utlandet. Mest importeras råg från länder som Polen och Baltikum men också till viss del från Tyskland.

I samband med att konsumenterna kräver mera finsk råg i brödet, så ökar även intresset för att odla mera inhemsk råg. I år odlades 26 000 hektar råg i Finland, vilket är flera tusen hektar fler än tidigare år.

En renässans i inhemsk rågodling

Mäki-Reinikka uppskattar att Finland skulle behöva odla 35 000 hektar råg för att undgå import i framtiden.

Det här är ingen omöjlighet, menar Max Schulman, som är spannmålsombudsman på lantbrukarcentralen MTK och spannmålssektorsordförande för den Europeiska lantbrukstakorganisationen.

Han tror att vi kan höja självförsörjningsgraden på råg till upp till 90 procent i nära framtid.

- Nu verkar det som om marknaden själv har märkt att det behövs mera inhemsk råg. Kanske odlarna ser det som positivt när det kommer från konsumenterna och också från industrin. Det här har många odlare sedan nappat på och börjat odla råg mer aktivt, säger Schulman.

Riskfyllt att odla råg

Att odla råg medför däremot risker för odlarna. Rågen hör till de växter som man sår på hösten och skördar först följande höst.

När odlaren sår rågen på hösten, binder han hektaren till en gröda som inte nödvändigtvis klarar vintern. Efter vintern blir följande utmaning den långa växtsäsongen, som kan vara våt eller torr.

- Det är ju samma sak när man själv ska bestämma när man tar sin semester. Inte vet man ju heller då hur vädret är. Det betyder att det är lite större risk för en odlare att hoppa på det här tåget och odla råg. I synnerhet eftersom marknaden inte har varit så hemskt gynnsam under de senaste åren, säger Schulman.

Ytterligare en riskfaktor är nivån på rågens kvalitet vid skördetid. Det finns ingen annan marknad för rågen än livsmedelsindustrin, eftersom den används mycket sparsamt i foderindustrin.

Om kvaliteten på rågen inte duger blir det svårt för odlaren att få sina kostnader täckta.

- Om det blir riktigt dålig kvalitet på skörden så kanske den inte hittar in till livsmedelssektorn över huvud taget, säger Schulman.

Viktigt att bageriindustrin samarbetar

Varför ska odlaren då satsa på rågen om riskerna är så höga? Enligt Schulman skulle rågen passa bra in i rotationen, eftersom Finland har gått in för mera växelbruk.

- Vintertid skulle du ha grönt på åkern. Sedan minskar arbetstoppen på våren när du redan har sått på hösten. Nog passar den ju in i rotationen mycket bra och det är en nyttig växt på många sätt, säger Schulman.

Om industrin dessutom går odlarna till mötes och jämkar prisklassen till en så skälig nivå att odlarna får kostnaderna täckta, ser Schulman verkligt positivt på rågodlingen i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes