Hoppa till huvudinnehåll

Storbritannien på kurs mot Europa

Erkki Toivanen reser till Storbritannien för att ta reda på hur man ställer sig som ny medlem i EEC. Ororar sig britterna för fiskebestämmelserna, fårindustrin eller den ekonomiska krisen?

Storbritannien är inte Europa, det egentliga Europa ligger söder om Engelska kanalen. Först på 1960-talet ville Storbritannien knyta till an Europa. EEC-länderna var då Frankrike, Västtyskland, Italien och Benelux-länderna. I januari 1972 bad premiärminister Edward Heath, den s.k. "Mr Europa", om att få gå med i EEC.

Men Storbritannien har haft anpassningssvårigheter. Många tycker inflationen är EEC:s fel Och det är så besvärligt att övergå till meter och kg. Dessutom förstår inte jordbrukarna att man måste standardisera potatis, blomkål, äppel och lök.

Och är Storbritannien är EEC:s mjölkko? Britterna betalar 21 pund per person till EEC, trots att Storbritanniens BNP är hälften av Västtyskland. Det är inte rättvist tycker britterna.

Erkki Toivanen intervjuar Paul Johnson som är kritisk till EEC. Frankrike har sitt lantbruk, Västttyskland har så stark ekonomi, och också de små länderna klarar sig. Men eftersom Storbrittanien inte var med från 1950-talet är ekonomin inte i balans. Därför ville inte Paul Johnson med i EEC, inte pga nationalistiska skäl. Nu tror han på den europeiska idén. Den amerikanska ekonomin är inte en tillräckligt stark supermakt mera. Ekonomin är skral. Därför behövs ett gemensamt Europa. Och en militärallians.

Storbritanien är en ö och ett imperium?

Storbritanien är en ö, det förklarar allt, menar fransmännen. Kontinentaleuropéerna ser britterna som försjunkna i en idyll och med ett ineffektivt samhälle. England har inte erövrats på över 900 år, detta skiljer öriket från övriga Europa.

Från Plymouths strand såg Sir Francis Drake armadan som närmade sig. I Plymouth intervjuar Erkki Toivanen unga skolpojkar som skall bli EEC-européer. De måste lyda lagar som stiftats utanför Storbritanien. Känner ni er annorlunda, frågar Toivanen? Alla butiker i Frankrike är annorlunda, och det är billigare. Pojkarnas föräldrar är anti-EEC. Punkungdomen i London är Englands andra ansikte, idyllens motsats och ett tecken på ungdomens hejdlösa vitalitet, som Erkki Toivanen formulerar det.

Fårindustrin, fisket och energipolitiken

Fårindustrin är den allvarligaste av Storbritanniens kriser med EEC. Frankrike vägrar tillåta brittiskt lammkött eftersom det är mycket billigare. Frihandeln funkar inte. Boskapsuppfödare Graham Goodwin i Wales har 300 får, och med dem dubbelt så stora inkomster som fransmännen. Men han behöver sina inkomster från Frankrike för att kunna fortsätta.

England är det enda EEC-land som har energi och olja, men hur skall man ha en gemensam utrikespolitik, om man inte kan enas om energipolitiken, undrar Erkki Toivanen.

Ett annat dilemma är fiskeriet. EEC vill att fiskevattnen skall bli gemensamma. Det godtar inte britterna. Alla som kommer från Europa är inkränktare. Grälen håller på att förstöra EEC:s trovärdighet.

Från lantbruk till industri

Av britterna bor 85 % i egnahemshus. Enligt galluparna är britterna nöjda med sitt liv. Ingenjör Robert Woodhouse i förorten säger att han är mycket nöjd. Han röstade Yes till EEC. På kort sikt kanske Storbritannien får det sämre, men i det långa loppet är det viktigt.

Edward Heath varnar för att Väst-Europa måste rädda sin industri från Japan och USA. Man måste flytta tyngdpunkten från lantbruk till industri. Stora delar av England räknas som utvecklingsområde.
Det nya uppsvinget har uteblivit.

Ledamot av Europa-parlamentet Barbara Castle var en av dem som mest ville ha Storbritanien till EU. Hon menar att alla länder i EEC är nationalister, men det är falskt att få det låta som om de gör för europeiska intressen. Det är bra att europeiska länder måste kommunicera med varandra. Men många är oroliga för den ekonomiska krisen.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Modersmålets sång

    Hur härligt sången klingar, på älskat modersmål!

    "Hur härligt sången klingar/ på älskat modersmål/ Han tröst i sorgen bringar/ Han skärper sinnets stål...". Här får vi höra Modersmålets sång sjungas av Akademiska sångföreningen och av Matti Raita i Buu-klubben, där han firar Svenska dagen med den finskspråkiga Teppo-nallen och Buuklubbs-stämpeln.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet