Hoppa till huvudinnehåll

De unga tar tillbaka afrikaans

Bandet Bittereinder gör rapmusik på afrikaans.
Louis Minnaar, Jaco van der Merwe och Peach van Pletzen i bandet Bittereinder. Bandet Bittereinder gör rapmusik på afrikaans. Bild: Louis Minnaar bittereinder

Ännu 20 år efter att apartheid avskaffades och Sydafrika blev demokratiskt kämpar många yngre afrikaanstalande med den stämpel språket fick under apartheidstyret. Så småningom vågar fler och fler ändå vara stolta över sitt språk, mycket tack vare rap på afrikaans.

Jaco van der Merwes tremannaband Bittereinder är ett av de hetaste inom elektronisk musik och rap i Sydafrika just nu. Vägen hit har ändå inte varit lätt. Som barn ville van der Merwe inte ha någonting att göra med sitt modersmål afrikaans.

Jaco van der Merwe i bandet Bittereinder
Jaco van der Merwe i bandet Bittereinder - (Copyright: Louis Minnaar) Jaco van der Merwe i bandet Bittereinder Bild: Louis Minnaar jaco van der merwe

Till det bittra slutet

- Rapgruppen Bittereinder grundades år 2009 och består av Jaco van der Merwe som skriver texterna och rappar, Peach van Pletzen är musiker och producent och Louis Minnaar som är visuell konstnär, regissör och producent.
- Gruppen har gett ut två skivor: ‘n Ware Verhaal (“En sann historia”) och “DIE DINKDANSMASJIEN” (“Tänk-dans-maskinen”)
- Bittereinder har vunnit flera musikpris i Sydafrika. Gruppen är också känd i grannländerna och Nederländerna.
- Ordet Bittereinder härstammar från det andra boerkriget 1899-1902. Mot slutet av kriget förde så kallade boers, afrikaanstalande jordbrukare, guerillakrig mot britterna trots att de i praktiken redan hade förlorat. De slogs till det bittra slutet och kallades därför Bittereinders. Van der Merwe säger att gruppen har tolkat ordet mer positivt: ”Idag betyder det mera att inte ge upp”, säger han.

- Jag skämdes så fruktansvärt mycket. Min språkliga bakgrund var en av de största orsakerna till att jag kände mig utanför. Jag kallades ”Dutchman” och ”Boer” dagligen och skämdes för mina rötter, berättar van der Merwe.

Både han och Bittereinders två andra medlemmar, Peach van Pletzen och Louis Minnaar, kommer från afrikaanstalande familjer i Pretoria men alla tre gick i engelsktalande skolor. På grund av den låga status afrikaans hade efter att apartheid avskaffades år 1994 tog killarna till slut avstånd från allt som förknippades med att vara afrikander: braai som är ett sydafrikanskt sätt att grilla, rugby, musiken, kulturen och framförallt språket.

En spirituell upplevelse

Afrikaans: blandning av många språk

- Afrikaans härstammar från år 1652 då de första nederländarna från Förenade ostindiska kompaniet anlände till det som idag är Kapstaden. Språket har influenser av lokala språk som khoisan, men också malajiska, portugisiska, engelska och franska.
- Afrikaans användes parallellt med engelskan som administrativt språk under apartheidstyret då svarta, färgade och vita segregerades. För många svarta i Sydafrika är och förblir afrikaans de så kallade förtryckarnas språk.
- Apartheidregimen ville införa afrikaans som skolspråk för den svarta befolkningen vilket ledde till stora protester i Soweto år 1976.
- Ca 7 miljoner av Sydafrikas över 50 miljoner människor har afrikaans som sitt modersmål. 40 procent av dem är vita. Den största afrikaanstalande gruppen är färgade (4,1 miljoner). Ungefär 600 000 svarta och 59 000 indier pratar afrikaans som modersmål.
- Sydafrika har 11 officiella språk. De största är i storleksordning zulu, xhosa, afrikaans och engelska. I officiella sammanhang används främst engelska.

Van der Merwe började skriva rap när han var femton år men det var först mycket senare som han började skriva texter på afrikaans.

- När jag började skriva rap på afrikaans år 2007 var det ingen som hade hört om ett sådant koncept så jag skrev mina texter med en ordbok i handen och försökte lära mig mitt språk på nytt, berättar han.

Van der Merwe har uppträtt otaliga gånger framför tusentals människor men det är en konsert han kommer ihåg bäst.

Det är februari 2011. Van der Merwe stiger upp på scenen i Pretoria. Musiken är redan igång. Han går och ställer sig vid mikrofonen och börjar rappa. Det är första gången han rappar på afrikaans inför en publik.

- För första gången i mitt liv kände jag att jag inte gömmer mig bakom något, jag låtsas inte. Det var den renaste musikaliska upplevelsen jag har haft och nästan en spirituell upplevelse som artist, beskriver van der Merwe och fortsätter:

- Det finns ett vackert ord på afrikaans, versoen, som betyder att försonas. Soen betyder också att kyssa, så man kan nästa säga att jag har kysst mitt eget språk igen, jag har hittat det på nytt.

Bandets musik slagit igenom med rasande fart. Bittereinder jobbar som bäst på sitt tredje album. Gruppen är framförallt känd för sina livekonserter som har lockat stor publik både i hemlandet men också i Moçambique, Namibia och Holland.

Rytm och poesi

Bittereinder har tillsammans med ett antal andra sydafrikanska rapband haft en enorm inverkan på att unga afrikaanstalande så småningom känner sig mer bekväma med sitt språk igen. Legendariska och under sin tid kontroversiella band är bland annat Fokofpolisiekar och Brasse Vannie Kaap. Under de senaste åren har Die Antwoord och rapparen Jack Parrow blivit extremt populära. Till exempel Fokofpolisiekar och Die Antwoord har ändå betydligt mer aggressiva, frustrerade och besvikna texter än Bittereinder.

- Vi befinner oss i vågen precis efter all ilska och frustration. Mina texter är lite mer hoppfulla. Jag försöker hitta saker att vara stolt över i vår identitet. Det är svårt ibland, vi har mer att skämmas för, säger van der Merwe.

Han läser och inspireras av bland annat skönlitteratur och poesi.

- För mig står bokstäverna r, a och p för ”rythm and poetry”, rytm och poesi.

”Vi försöker hitta en ny identitet”

Afrikaans är ett minoritetsspråk i Sydafrika men det är fortfarande det tredje största språket. Antalet vita afrikaanstalande har varit konstant i många år men allt fler svarta, färgade och indier pratar nuförtiden afrikaans som sitt modersmål. Det har lett till att språket utvecklas och ändras fort.

- Jag har inget emot att afrikaans blandas med engelska för språket är ju från första början en blandning. Afrikaans behöver inte överleva i den form det talas idag, säger van der Merwe.

Han avslutar med att konstatera att afrikaans nog äntligen är lite coolt igen.

- Vi skäms inte längre lika mycket för att vi är afrikaanstalande. Vi försöker istället hitta en ny identitet i det nya Sydafrika. Folk börjar äntligen inse att vi är en minoritet och kanske inte är det viktigaste som har hänt det här landet, men det är helt okej, säger van der Merwe.

Nyligen publicerat - X3M