Hoppa till huvudinnehåll

Färre språk, mindre förståelse

Gweal Monykuany
Gweal lärde sig franska och på samma gång den franska kulturen. Gweal Monykuany Bild: Privat gweal

Allt fler väljer att läsa engelska som det enda främmande språket i grundskolan. Det kan få konsekvenser i hur vi ser på andra kulturer, menar språklärare Bodil Haagensen.

Gweal Monykuany åkte under vintern till Frankrike för att studera. Men skolengelskan räckte inte till i ett land som håller sitt eget språk så kärt.

- Man behöver franska här för allting i vardagen egentligen. Folk talar inte engelska som i Finland. Franskan gör det lättare att lära känna sina grannar och man kommer lättare in i samhället via språket, menar den 22-åriga Monykuany som till vardags studerar statskunskap vid Helsingfors Universitet.

Han är en av få unga finländare som kan franska i dag. B-språk som franska och tyska studeras inte lika flitigt som förr då engelskan blir allt mer populär. Som första främmande språk efter modersmålet väljer hela 90 procent av eleverna att läsa engelska, skriver Helsingin Sanomat.

Monykuany berättar att han har lärt sig att diskutera på franska under sin tid i landet och uppmanar fler att lära sig nya språk.

- Det är viktigt att komma närmare andra kulturer, som den franska kulturen här för mig. Jag har lärt mig hur människor fungerar. I Finland har vi två kulturer förutom den finska kulturen. Vi har den samiska och den svenska kulturen och det skulle vara bra med förståelse för då skulle det bli mindre bråk.

Monykuany är säker på att den förståelsen kan uppnås genom att de olika kulturerna lär sig varandras språk.

Språkbristen syns i universitetet

Tritonia
Vasa Universitet Tritonia Bild: YLE/Rolf Granqvist vetenskapsbiliotek

Enda upp på universitetsnivå syns de val som elever gör i grundskolan. Då språken faller bort längs med studietiden är det få som läser exempelvis tyska som huvudämne i universitetet. Det menar Bodil Haagensen som föreläser i svenska på Vasa Universitet.

- De som kommer till universitetet har läst färre språk. Det är en dålig utveckling då färre lär sig språk på djupet.

Varför är det viktigt att lära sig språk på djupet?

- Att kunna många språk är en rikedom. Om man bara kan engelska är det ganska skralt.

En konsekvens av ett svalare intresse för språk är att vi finländare blir allt mer instängda i vår egen kultur och språk vilket kan ha konsekvenser i arbetslivet.

- Vi stänger in oss själva. I affärslivet så krävs det att vi kan prata fler språk än engelska egentligen. Det är mycket bättre om du kan prata det språk där du driver din verksamhet, då kommer du närmare folk, säger Haagensen.

Främlingsfientligheten kan försvinna

Också de främlingsfientliga krafterna i landet skulle kunna minskas med en rikare språkkunskap, enligt Haagensen.

- Lär man sig ett språk, så kan man också lära känna de människor som pratar det här språket. Då ser man att de är ganska lika oss egentligen. Människan är väldigt lika trots att vi talar olika språk och kommer från olika kulturer.

Kinas president Xi Jinping och Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin den 28 mars.
Kinas president Xi Jinping och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Kinas president Xi Jinping och Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin den 28 mars. Bild: AFP / Lehtikuva handelsrelationer

Tyska populärast i skolorna

Enligt Helsingin Sanomat är tyska fortfarande det språk som är populärast efter engelskan i skolorna. Men också tyskans popularitet minskar. Däremot läser allt fler spanska. En orsak varför många elever inte väljer att läsa fler språk är utbudet i skolorna. Men allt fler elever läser ovanligare språk som inte har varit populära i Finland förut. Bland annat läses japanska och kinesiska.

Mandarinkinesiska är världens största språk, före spanskan. Engelska är i dag världens tredje största språk.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle