Hoppa till huvudinnehåll

Sanningen om socker

Sockerbotar på ett fönsterbräde.
Sockerbotar på ett fönsterbräde. Bild: Yle/Rolf Granqvist bitsocker

Den amerikanske forskaren och fetmaexperten Robert Lustig är en både älskad och hatad man. Hans varningar om sockrets skadegörande verkningar har inte fallit i god jordmån inom livsmedelsindustrin. Det finns likaså kollegor som kritiserar Lustigs teser om att det är sockret och inte fettet som är den stora boven till ökande fetma och diabetes.

Det var år 2006 som Robert Lustig vid University of California i San Francisco insåg något som skulle komma att ändra hans syn på socker. Han kom nämligen fram till att socker inte enbart är tomma kalorier som saknar näringsvärde. Han kom fram till någonting mycket värre: att socker i alltför stora mängder är ett gift.

Vitt socker är uppbyggt av hälften glukos (druvsocker) och hälften fruktos (fruktsocker). Det är framför allt fruktosen som är det farliga, enligt Lustig. Giftet. Fruktos beter sig långt som alkohol i vår ämnesomsättning och kan därför orsaka fettlever; precis som missbruk av alkohol.

Robert Lustig
Robert Lustig. Robert Lustig Bild: Robert Lustig robert lustig

Klickmonster

Några år senare – 2009 – lade hans universitet ut professor Lustigs föreläsning om sockrets faror på Youtube. ”Sugar: The Bitter Truth”, alltså den bittra sanningen om socker blev ett oväntat klickmonster. Den här vetenskapliga diskursen om hur fruktosen upptas i vår kropp har setts av nästan fem miljoner mänskor.

Senaste sommar lades en uppdaterad och mera lättbegriplig föreläsning ut på nätet. Den kallas ”Fat Chance: Fructose 2.0” och finns att se här.

”Det är inte fettet”

I samma veva har Robert Lustig också utmanat en av de mest grundläggande sanningarna vad gäller kostråd. Han hävdar med emfas att det inte är fettet, utan sockret som är boven i dramat när fetmaepidemin sprider sig i världen och diabetesfallen skjuter i höjden.

Matti Uusitupa är professor emeritus i medicin och näringslära
Matti Uusitupa forskar vidare i medicin och näringslära. Matti Uusitupa är professor emeritus i medicin och näringslära Bild: YLE/ Savolax matti uusitupa

På den här punkten får Robert Lustig mothugg från Matti Uusitupa, som är finländsk sockerforskare och professor emeritus i medicin och näringslära.

– Socker och särskilt fruktos i stora mängder är skadligt, men det är även mättade fetter. Och det finns en ännu tydligare koppling mellan mättat fett och kärlsjukdomar än mellan socker och dessa sjukdomar, säger Uusitupa.

I Finland lider upp till 30 % av befolkningen av det som kallas metabolt syndrom, som är en störning i ämnesomsättningen. Huvudorsaken till det metabola syndromet är enligt Matti Uusitupa att vi får i oss för mycket energi, oberoende av dess källa - det kan vara både socker och fett. Uusitupa säger att både motion och en hälsosam kost med fullkornsspannmål, bär och grönsaker är ett effektivt sätt att förebygga metabolt syndrom.

Lustig anser däremot att motion inte hjälper för att gå ner i vikt, det gör oss bara hungrigare så att vi äter mera. Men Matti Uusitupa vidhåller att vi kan äta mera socker om vi rör på oss och förbränner mera.

Problemet är livsmedelsindustrin

Lustig vill minska sockerintaget rejält.

– Men problemet är livsmedelsindustrin; de får in stora pengar från sockerförsäljningen. Genom att industrin tillför onödigt socker i maten köper vi mera. Sockret är nämligen, som andra vita pulver, något som missbrukas, påstår Lustig.

Han drar paralleller till tobaksindustrin och menar att livsmedelsindustrin flyr undan sitt ansvar precis som tobaksbolagen gjorde innan de stämdes. Av de 600.000 livsmedel som finns på den amerikanska marknaden innehåller nästan 80 procent tillagt socker.

American Heart Association (AHA) – Hjärtförbundet i USA – har enligt Robert Lustig börjat tänka om vad gäller socker och fett.

– AHA har redan begravt fetthypotesen och säger idag som jag att konsumtionen av tillagt socker för barn borde reduceras till 4 teskedar per dag (17 gram), 6 teskedar (25 gram) för kvinnor och 9 teskedar ( 38 gram) för män.

Nordiska rekommedationer duger i Finland

I Finland följer vi de nordiska näringsrekommendationerna, enligt vilken kvinnor kan äta ca 40 gram socker per dag och män 50 gram socker - eller 10 energiprocent (en tiondel av energin vi får i oss får härstamma från socker). Det här är samma mängder som världshälsoorganisationen WHO nu förespråkar.

Men WHO har gett ett förslag om att halvera mängden socker, så att bara 5 energiprocent skulle bestå av socker.

Är det då dags att ändra våra rekommendationer i Finland? Frågan går till Sirpa Sarlio-Lähteenkorva, konsultativ tjänsteman vid Social- och hälsovårdsministeriet och medlem i Statens näringsdelegation.

– Våra rekommendationer är nya och de är mycket väl grundade på en stor mängd undersökningar. Vi har också haft över hundra experter med och utarbetat de här rekommendationerna, säger Sarlio-Lähteenkorva.

Bild på vetenskapsjournalisten Ann Fernholm
Ann Fernholm. Bild på vetenskapsjournalisten Ann Fernholm Bild: Yle/Mike Toivonen vetenskapsjournalist

Hon tror att Matti Uusitupa har rätt: man ska ha en helhetssyn på kosten. Socker är bara ett problem, Sarlio-Lähteenkorva anser att mättat fett och salt som ännu större problem.

Totalkolesterol

Den svenska vetenskapsjournalisten Ann Fernholm är författare till boken ”Ett sötare blod”. Hon är långt inne på samma spår som Robert Lustig.

– Min bok är en granskning av kostråden och hur man på 1950- talet vandrade vilse inom forskningen när man beslöt att totalnivåerna på kolesterol skulle vara det viktigaste måttet på hälsa, säger Ann Fernholm.

Det är också enligt Fernholm sockret som är det stora problemet i dag.

– När vi äter stora mängder socker ökar fettbildningen i levern. Men när vi har dragit ner på fettet har vi börjat äta mera socker, fastslår Ann Fernholm.

Den här utvecklingen bidrar enligt henne till det metabola syndromet vars tydligaste yttre kännetecken är bukfetman. Andra kännetecken är högt blodsocker, högt blodtryck och blodfettsrubbningar.

Susanne liljeström-holm
Susanne Liljeström-Holm på sin lunchrestaurang i Nykarleby. Susanne liljeström-holm Bild: Yle/Kjell Lindroos susanne liljeström-holm

Både Lustig och Fernholm är av åsikten att stora mängder glukos inte heller är bra, men det är fruktosen och dess biverkningar på levern som de varnar mest för.

Ann Fernholm följer med socker- och kostdebatten ute i världen via sin blogg.

Ryggmärgsreaktion

Susanne Liljeström-Holm förestår lunchrestaurangen Campen i Nykarleby. Hon säger sig vara mycket restriktiv när det gäller att söta maten.

– Vi använder bara litet socker för att balansera upp sälta och syra, säger Liljeström-Holm. Det sitter i ryggmärgen att undvika överanvändning av socker.

Vad ska man då vara särskilt på vakt med? Var finns det överraskande mycket socker?

– Ett ämne som innehåller väldigt mycket dolt socker är dåliga, billiga buljonger, svarar Susanne Liljeström-Holm.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle