Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler barn får psykiatrisk vård

Ung kvinna sittande på gräsmatta.
Orsaker till att ett barn behöver psykiatrisk vård kan vara att en förälder är sjuk eller att det hänt någonting traumatiskt. Ung kvinna sittande på gräsmatta. deprimerad

Antalet barn som får psykiatrisk vård har ökat i Helsingfors, visar en rapport från Helsingfors universitets centralsjukhus (HUCS). Från 2009 till 2013 har antalet remisser ökat med 60 procent. Rapporten visar också att det finns en brist på psykoterapi för svenskspråkiga barn.

- Det ökade antalet patienter inom barnpsykiatrin hänger delvis ihop med att man numera får en tid inom två veckor efter den första remissen, men också med att vuxna har blivit mer uppmärksamma på symptom på att barn mår pyskiskt dåligt, och att tröskeln är lägre för föräldrar att söka hjälp för sina barn än tidigare, säger överläkare Leena Repokari.

- Orsakerna till att ett barn behöver vård är mångfacetterade. En orsak är neuropsykologisk. Händelser i omgivningen kan sedan utlösa symptom, till exempel om en förälder är sjuk eller om det hänt någonting traumatiskt, säger Repokari.

Antalet remisser 2013 var strax under 600 i Helsingfors.

"Vissa barn mår verkligt dåligt"

Repokari säger att det inte finns någon statistik på att pykisk ohälsa bland barn skulle ha ökat i Helsingfors. Men trots det finns fortfarande många som mår riktigt dåligt.

- I viss mån har det skett en polarisering. Det finns vissa barn som mår verkligt dåligt.

Repokari säger att hon tror att barn i huvudstadsregionen har det ganska bra ställt jämfört med andra delar av landet när det handlar om resurser och psykiatriska tjänster för barn.

Trots att Repokari anser att situationen är relativt bra här så önskar hon se mer samarbete mellan de olika enheterna i framtiden. Nu kan väntan bli oskäligt lång för ett barn som är i behov av till exempel tjänster både inom socialvården och psykiatrin.

Brist på psykoterapi på svenska

I rapporten framgår också att det finns en brist när det gäller psykoterapi för svenskspråkiga barn. Största delen av de terapeuter som kan svenska har både finska och svenska barn som patienter. De uppges inte kunna reservera tid enbart för svenskspråkiga.

Överlag var väntetiden till psykoterapi för barn under fyra månader.

Största delen av den intensiva långvariga psykodynamiska terapin består av köptjänster, medan HUCS egna polikliniker ger kortvarigare terapi. 2013 köptes terapitjänster för 807 393 euro. Det är en minskning från 2012.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen