Hoppa till huvudinnehåll

"Ett ovilligt folk påtvingas svenska"

Debatt om svenskan i riksdagen
Debatt om svenskan i riksdagen Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva språkdebatt

Medborgarinitiativet om att slopa den obligatoriska skolsvenskan har behandlats i riksdagen. Det var främst Sannfinländarna som talade för initiativet, medan motståndarna påpekade att skolsvenskan verkar ha blivit en språkpolitisk fråga.

Det är föreningen Vapaa kielivalinta som står bakom medborgarinitiativet, som överlämnades till riksdagen i april. Över 62 000 finländare har undertecknat det. Initiativet kräver att den obligatoriska svenskan, liksom också tjänstemannasvenskan slopas.

I riksdagen fick Vapaa kielivalinta stöd av ledamöter från bland annat Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Centern. Främst var det ändå Sannfinländarna som talade för medborgarinitiativet.

- Svenskans ställning tryggas inte genom att ett ovilligt folk tvingas lära sig den, sade Sannfinländarnas Juho Eerola.

Många hänvisade också till undersökningar från näringslivet, som visar att behovet av ryskkunniga anställda är stort.

Det fyra årtionden långa försöket med tvångssvenska visar att den inte tryggar den svenska servicen, sade försvarsutskottets ordförande Jussi Niinstö, också han Sannfinländare. Vi måste beakta näringslivets behov och öka valbarheten för att göra finländarna bättre på språk, sade han.

Bland dem som försvarade den obligatoriska skolsvenskan väckte de här åsikterna förundran.

- Hur ska någon som inte klarar av att lära sig svenska kunna lära sig ryska eller kinesiska, frågade Samlingspartiets Leena Harkimo.

SFP:s Christina Gestrin sade för sin del att om den obligatoriska skolsvenskan slopas, försätter det unga i östra Finland i en ojämlik situation på arbetsmarknaden.

Språkbad redan i dagis

Många av dem som försvarade skolsvenskan, påpekade att frågan verkar ha blivit språkpolitisk, trots att det i grunden handlar om undervisningspolitik.

En av dem som häftigast försvarade skolsvenskan var undervisningsminister Krista Kiuru. Kiuru, liksom många andra, talade för att tidigarelägga undervisningen både i det andra inhemska språket, och i andra främmande språk.

- Vi kunde ha språkbad redan i dagis, sade hon.

Enligt Kiuru måste undervisningen utvecklas för att motivera eleverna. Att slopa den obligatoriska svenskan hjälper ingen.

- Vi behöver också obligatoriska ämnen i skolan, och det finns historiska skäl till att svenskan hör till dem, säger Kiuru.

Flera av dem som vill slopa skolsvenskan påpekade att skolsvenskan drar ner på skolbetygen, så att de som har svårt med svenskan också har svårt att få en studieplats.

Vänsterförbundets Silvia Modig lade ändå fram en lösning. Enligt henne kunde det andra inhemska språket betygsättas med enbart godkänd eller underkänd. Så här skulle vitsordet i svenska inte dra ner på slutbetygets medeltal, och göra det svårare för unga på enspråkiga orter att få en studieplats.

Medborgarinitiativet går nu vidare till kulturutskottet. Riksdagen väntas få rösta om det i höst.

I en enkät som Yle Nyheter gjorde förra hösten var 76 riksdagsledamöter för den obligatoriska skolsvenskan och 54 emot. En tredjedel av riksdagsledamöterna ville inte uppge sin åsikt.

Info: Här fanns tidigare en liveblogg. Den är numera borttagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes