Hoppa till huvudinnehåll

My Helsinki-filmaren litar på drönare

Lare Lekman gjorde My Helsinki, den populära flygfilmen över Helsingfors.
Lare Lekman funderar redan på att skaffa en ny drönare för sina fortsatta projekt. Lare Lekman gjorde My Helsinki, den populära flygfilmen över Helsingfors. Bild: Yle/Jonas Blomqvist kameradrönare

Upphovsmannen bakom My Helsinki-flygfilmen över Helsingfors, Lare Lekman, menar att teknik och sunt förnuft torde garantera säkerheten med flygande drönarkameror.

Lare Lekmans fascination för flygfilmningar kom sig av en form av evolution – han började med undervattensfilmer, kröp sedan upp på land för att slutligen åka upp i luften med sina filmningsprojekt. De första flygfilmningarna med en fjärrstyrd drönare gjorde han över hemtrakterna på Drumsö i Helsingfors.

Drumsö blev ändå för litet, så Lekman tog sig an ett betydligt större projekt, han började filma olika landmärken i Helsingfors, till exempel Olympiastadion, riksdagshuset och Borgbacken.

- Det tog ganska lång tid, det var ett projekt över nästan hela förra året, från vår till höst. Jag filmade nästan 50 olika gånger.

Lekman berättar att det fanns några utmanande ställen, domkyrkan var svårast och det krävdes flera tagningar innan filmsnutten av kyrkan blev bra. Slutresultatet blev filmen My Helsinki. Filmen gjordes av kärlek till hobbyn och hemstaden och den var ursprungligen tänkt för närkretsen, men nu har den fått stor spridning via nättidningar och sociala medier.

Säkerheten prioriteras

De flygande kamerorna, drönarna, är i viss mån en säkerhetsrisk, men Lekman menar att med sunt förnuft och en massa inbyggda säkerhetsmekanismer ska det gå bra. Att de skulle krocka med fåglar är osannolikt eftersom fåglar blir rädda för mojängen, en krock med småflygplan eller helikoptrar borde inte ske i och med att drönarna inte får flyga högre än 150 meter – här kommer visserligen förnuftet in då det tekniskt sett är möjligt att flyga högre.

Att en drönare skulle falla ner i huvudet på någon är däremot högst osannolikt tack vare hur de är programmerade.

- Då batteriet börjar ta slut så börjar en lampa blinka. Om man inte reagerar på det så börjar drönaren själv landa sakta och försiktigt, så den dimper inte ner i någons huvud. Sedan är det bara att byta batteri så kan man fortsätta, förklarar Lekman.

Som en boll kommer drönaren tillbaks till dig

Ett annat skräckscenario kunde vara att man drönaren flygs så långt bort från användaren att den tappar kontakten med fjärrstyrningen. I sådana fall tar drönaren själv över styrningen och återvänder till startplatsen. Om den kommer nära vissa flygförbudszoner, exempelvis flygplatsen i Vanda, så är den programmerad att landa i stället för att åka in på området.

- I vissa fall har jag sett att drönaren ”rymmer” från användare, men jag tror det främst handlar om att användaren varit vårdslös då det händer, berättar Lekman.

I rymningsfall får man helt enkelt ty sig till en tidigare nämnd säkerhetsmekanism – man väntar tills batteriet börjar ta slut så drönaren landar av sig själv.

Läs också: Drönare är framtidens melodi

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen