Hoppa till huvudinnehåll

När city-juppierna erövrade medievärlden

På åttiotalet sover den politiska vänstern, i stället regerar citykulturen och juppierna. I diskotekets dunkla tempelsal dansar den vackra medelklassungdomen av sig stressen och läser bara om cappucino och det senast modet. Redaktörer från Rundradion skickas ut för att fråga juppierna vad de riktigt vill med sina tidningar.

Den politiska vänstern sover påpekar man i Veckans puls. Nu regerar citykulturen och juppierna (eller jupparna som redaktören kallar dem). Är detta en kapitulation inför marknadskrafterna eller en ny alternativ kultur?

Är citykulturen ytlig kommersialism?

Kari Kivelä på City-lehti säger att livsstilen som har vuxit fram på 1980-talet befinner sig i ett brytningsskede och inte går att analysera. Alla koder i den s.k. citykulturen visar fram tid och pengar på ytan, men det är inte en tunn sällskapslek. Att allt "handlar om dig själv" är inte tecken på ohämmad njutningslystnad, utan att du måste bestämma själv. Människorna söker mening med sitt liv. Vissa unga har en egen kultur som går hand i hand med utseendet och kommersialismen, men det är samtidigt ett uppror mot statens byråkrati.

Död idealism luktar, säger Lauri Nykopp på Citylehti, men man har inte glömt idealismen. Christian Moustgaard på Radio City gillar inte att man talar om de unga vackras revolution. Idealismen kommer och går, materialismen kommer och går. Och det är klart man har ett moraliskt samvete. Vi har slips nu, skrattar Lauri Nykopp, men det är inte en stor förändring.

Tom Östling undersöker hur tidskrifterna och tidningarna har påverkats av citykulturen. Det ges ut en mängd tidningar för den unga, urbana medelklassen med trender, mode, dagdrömmar, menar han. I diskotekets dunkla tempelsal dansar den vackra medelklassungdomen av sig stressen, som han beskriver det.

Christian Forsberg såg en förändring redan på 1970-talet i de amerikanska storstäderna. I de nya tidskrifterna är ombrytning, bild och text lika viktiga element. Bra skribenter ska leva ut, läsarna ska leva upp.

Är Citylehti för de unga och vackra?

Citylehti har sedan hösten fångat den unga publiken. Kim Wickström på Citylehti har svårt att säga om han är nöjd med tidningen. Redaktionen har en massa idéer. Citylehti är inte en kulturtidskrift som t.ex. Nya Argus. Därför vill man skriva om icke-fina områden: mode, trender, cafékultur.

Kim Weckström menar att Tom Östling i onödan försöker placera en tidsanda på City-lehti. I så fall är väl Finlands tidsanda snarare Apu, Jallu och Hymy.

Men Tom Östling ser inga reportage, inga sociala och politiska texter. Allt handlar om subjektivism. Som hjälp tar han sociolog Erik Allardt tala om värderingarna. Det personligt upplevda är betydelsefullt för nutidens människor. Man tar avstånd från partier och statsorganisationerna, och koncentrear sig på musik och sti.

Jari Sarasvuo hörde till gänget kring Radio City i slutet av 1980-talet. Vad tänker han 1993 när en ung idol träffar honom i samband med tv-programmet "Hyvät, pahat ja rumat".

Text: Ida Fellman

Kultur

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet