Hoppa till huvudinnehåll

När city-juppierna erövrade medievärlden

På åttiotalet sover den politiska vänstern, i stället regerar citykulturen och juppierna. I diskotekets dunkla tempelsal dansar den vackra medelklassungdomen av sig stressen och läser bara om cappucino och det senast modet. Redaktörer från Rundradion skickas ut för att fråga juppierna vad de riktigt vill med sina tidningar.

Den politiska vänstern sover påpekar man i Veckans puls. Nu regerar citykulturen och juppierna (eller jupparna som redaktören kallar dem). Är detta en kapitulation inför marknadskrafterna eller en ny alternativ kultur?

Är citykulturen ytlig kommersialism?

Kari Kivelä på City-lehti säger att livsstilen som har vuxit fram på 1980-talet befinner sig i ett brytningsskede och inte går att analysera. Alla koder i den s.k. citykulturen visar fram tid och pengar på ytan, men det är inte en tunn sällskapslek. Att allt "handlar om dig själv" är inte tecken på ohämmad njutningslystnad, utan att du måste bestämma själv. Människorna söker mening med sitt liv. Vissa unga har en egen kultur som går hand i hand med utseendet och kommersialismen, men det är samtidigt ett uppror mot statens byråkrati.

Död idealism luktar, säger Lauri Nykopp på Citylehti, men man har inte glömt idealismen. Christian Moustgaard på Radio City gillar inte att man talar om de unga vackras revolution. Idealismen kommer och går, materialismen kommer och går. Och det är klart man har ett moraliskt samvete. Vi har slips nu, skrattar Lauri Nykopp, men det är inte en stor förändring.

Tom Östling undersöker hur tidskrifterna och tidningarna har påverkats av citykulturen. Det ges ut en mängd tidningar för den unga, urbana medelklassen med trender, mode, dagdrömmar, menar han. I diskotekets dunkla tempelsal dansar den vackra medelklassungdomen av sig stressen, som han beskriver det.

Christian Forsberg såg en förändring redan på 1970-talet i de amerikanska storstäderna. I de nya tidskrifterna är ombrytning, bild och text lika viktiga element. Bra skribenter ska leva ut, läsarna ska leva upp.

Är Citylehti för de unga och vackra?

Citylehti har sedan hösten fångat den unga publiken. Kim Wickström på Citylehti har svårt att säga om han är nöjd med tidningen. Redaktionen har en massa idéer. Citylehti är inte en kulturtidskrift som t.ex. Nya Argus. Därför vill man skriva om icke-fina områden: mode, trender, cafékultur.

Kim Weckström menar att Tom Östling i onödan försöker placera en tidsanda på City-lehti. I så fall är väl Finlands tidsanda snarare Apu, Jallu och Hymy.

Men Tom Östling ser inga reportage, inga sociala och politiska texter. Allt handlar om subjektivism. Som hjälp tar han sociolog Erik Allardt tala om värderingarna. Det personligt upplevda är betydelsefullt för nutidens människor. Man tar avstånd från partier och statsorganisationerna, och koncentrear sig på musik och sti.

Jari Sarasvuo hörde till gänget kring Radio City i slutet av 1980-talet. Vad tänker han 1993 när en ung idol träffar honom i samband med tv-programmet "Hyvät, pahat ja rumat".

Text: Ida Fellman

Kultur

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet