Patrik Skön
Yle
Om skolan inte klarar av att få slut på mobbningen är den drabbade rätt ensam. Den finländska lagen är vag och pekar inte ut någon ansvarig för att mobbningen ska sluta. Den myndighet som övervakar skolorna är frustrerad över bristande befogenheter.
Svenska Yles öppna granskning #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen har träffat en familj i huvudstadsregionen som har kämpat med mobbning länge. Dottern i familjen har blivit mobbad sedan förskolan och går nu i femman. Föräldrarna känner sig uppgivna.
– Våra händer är bundna vid att det är skolan som ska ta tag i det och vi har försökt meddela skolan vad som har hänt. Jag vet inte riktigt vad man ska hitta på om det ändå inte händer och sker något, säger mamman som vill vara anonym för att mobbningen inte ska bli värre.
– Hoppet har börja försvinna. Skolan lovar att sätta stopp för det men ingenting händer, säger flickans pappa.
Vag lag
Enligt finländsk lag har varje barn rätt till en trygg inlärningsmiljö. Lagen definierar ändå inte vem som ansvarar för tryggheten eller vad som händer om skolan inte är trygg. När mobbning pågår finns det alltså ingen som pekas ut som ansvarig i lagstiftningen.
– Det är en dålig situation för de mobbade, det finns ingen instans som tar tag i ärendet och får till stånd en förändring. I värsta fall fortsätter mobbningen, utan att någon ingriper, konstaterar Niina Mäntylä som är forskardoktor vid Vasa Universitet och har forskat i hurdan den mobbades ställning är i det finländska rättssystemet.
Sverige förebild
Niina Mäntylä ser att den svenska lagstiftningen är betydligt tydligare i och med att det finns en klar ansvarsfördelning. Vem ska göra vad och vem är ansvarig för att mobbning upphör.
– Där är personalen ansvarig för att informera rektorn om någon blir mobbad. Rektorn ska sedan informera den som arrangerar utbildningen, det vill säga till exempel kommunen. Då är det klart för alla parter att mobbning förekommer och de måste också ingripa mot mobbningen. Dessutom finns också tidsgränser vilket gör att de ansvariga inte kan dröja för länge med att göra någonting, säger Niina Mäntylä.
Barn- och elevombudet starkt stöd i Sverige
Sverige har ett Barn- och elevombud (BEO) som ska arbeta mot mobbning och kränkningar i skolan. BEO kan kräva skadestånd för barn som har blivit mobbade i skolan. I Finland finns ingen motsvarighet till BEO. Barnombudsmannen i Finland agerar endast i frågor av allmän karaktär och ger inga råd i enskilda fall.
– Skillnaden mellan de två instanserna är milsvid. Ett ombud i stil med den svenska skulle förbättra de finländska elevernas rättsskydd, säger Niina Mäntylä.
Efter BEO:s ingripande fick 23 elever skadestånd för mobbning och kränkningar i Sverige i fjol. Skadeståndet låg mellan 500 och 10 000 euro.
Domstolen ingen lösning
I Finland kan mobbningsoffer eller deras föra sitt ärende till domstol, men Niina Mäntylä är tveksam till om det lönar sig.
– Ansvarsfördelningen gör det svårt att hitta skyldiga till mobbningen i domstol, eftersom det inte finns någon som har ansvar för att mobbningen upphör. Den otydliga lagstiftningen drabbar de mobbade här, säger Niina Mäntylä.
Psykiska skador
Mobbningen leder till psykiska skador och de är svåra att bevisa i en domstol. Ett annat problem är att det är en känslig fråga för en förälder att föra en skola till rätten.
– Föräldrarnas rättsliga åtgärder kan lätt orsaka inflammerade relationer mellan skolan och hemmet. Därför är föräldrarna rädda för att använda rättsmedel, avslutar hon.
I Sverige beräknas tre till fyra procent av skolbarnen mobbas regelbundet. Motsvarande siffra i Finland är 13 procent.
Skriftlig utredning
Den som är missnöjd med hur skolan hanterar ett mobbningsfall kan vända sig till den övervakande myndigheten, Regionförvaltningsverket. Där behandlar juristerna ändå ärendet skriftligt och då står ord mot ord. Regionförvaltningsverket klarar inte av att utreda mobbningsfallen tillräckligt grundligt med den metoden.
– Genom en skriftlig utredning kommer vi inte tillräckligt långt. Det är frustrerande att inte kunna utreda fall och höra vittnen. För som det är i dag vågar vi varken säga ”bu” eller ”bä”. Det leder till att klagomålsprocessen är dåligt lämpad för mobbningsfall, säger Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
Regionförvaltningsverket behandlar i genomsnitt ungefär ett mobbningsfall per år från de finlandssvenska skolorna. Det återspeglar inte hur allmänt problem mobbningen är.
Ingenting förändras
Ett annat problem är att de eventuella beslut som Regionförvaltningsverket tar sällan leder till någonting konkret.
– Ingen får nåt straff, inga beslut upphävs, ingen får någon ersättning. Det är ett ställningstagande från Regionförvaltningsverkets sida, som kanske kan ha en styrande effekt i framtiden. För det enskilda fallet spelar det inte så stor roll, säger Sundell.
Mera om det här temat i Radar fredag 16.5. klockan 11.03 i Radio Vega
