Hoppa till huvudinnehåll

Respekt motar mobbning

Också i Västnyland har polisen fått rycka ut för att reda ut mobbningsfall i skolor, men det rör sig ändå om rätt få fall jämfört med andra områden i Svenskfinland. För att förhindra mobbning rör sig närpolisen - eller skolpolisen - i skolorna för att lära ut respekt för medmänniskor.


Camilla Fri-Bergström är en av sju skolpoliser inom Raseborgspolisen (Ingå, Raseborg och Hangö). Hon besöker regelbundet de sju skolor inom Ekenäsnejden som hör till hennes område och försöker skapa kontakt med barnen och de unga.

- Jag tycker det är givande och roligt. Jag hoppas jag blir bekant för barnen och att det har en positiv inverkan. Jag kan senare följa upp hur det går för var och en av de unga. Om jag är en bekant person så kanske den unga sedan vågar komma och prata med mig om det är något.

Dialog

Yle Västnyland följde med när Camilla Fri-Bergström föreläste i klass fyra i Österby skola i Ekenäs. Under den 45 minuter långa lektionen sökte Fri-Bergström hela tiden kontakt med barnen och förde en aktiv dialog med dem.

Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noggrannt på skolpolisen Camilla Fri-Bergström.
Skolpolisen Camilla Fri-Bergström trivs med sitt arbete. Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noggrannt på skolpolisen Camilla Fri-Bergström. Bild: yle/Petra Thilman fri-bergström camilla

Bland annat fick barnen skriva ner positiva saker om varandra på lappar som Fri-Bergström sedan läste upp för klassen.

Barnen fick också fundera över hur ord som tack och förlåt påverkar hur den andra känner sig.

Det är viktigt att vara artig mot varandra påminner dessa lappar i Österby skola oss om.
Små vänliga ord kan betyda så mycket. Det är viktigt att vara artig mot varandra påminner dessa lappar i Österby skola oss om. Bild: yle/Petra Thilman artighet,Ekenäs

Mobbning på nätet

En viktig del i lektionen var också att tänka på hur man beter sig på nätet och att det inte är tillåtet att fotografera varandra hur som helst eller lägga ut bilder på webben.

Fri-Bergström säger också att många inte inser hur det känns för den som blir utsatt för kränkningar på nätet eftersom man inte ser sitt offer.

- Jag har sett flera fall med fult språk och riktigt grova saker som man lägger ut. Man kan be andra unga ta livet av sig för att de är för fula eller liknande. Jag hoppas verkligen att människor som har hört om sådant här eller som har tagit del av mina lektioner funderar efter innan de lägger ut något på nätet.

Hon hoppas också att människor skulle tillbringa tid med varandra istället för att bara använda datorer eller smarttelefoner.

- Umgås, umgås, umgås så lär ni er hur man umgås. Strunta lite i de där skärmarna emellanåt. Det är mitt råd.

Respekt

Camilla Fri-Bergström anser själv att grunden till att motverka mobbning är att lära ut respekt för varandra. Som polis ser hon allt oftare att det finns en utbredd brist på respekt.

Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noggrannt på skolpolisen Camilla Fri-Bergström.
Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noga på vad skolpolisen säger. Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noggrannt på skolpolisen Camilla Fri-Bergström. Bild: yle/Petra Thilman österby skola

Många tonåringar gör sig skyldiga till våldsamt motstånd mot tjänsteman då de sparkar polisen.

- Jag tror att också lärare och föräldrar känner av den här bristande respekten. Där kunde alla göra sitt för saken och berätta för barnen att då en vuxen säger något så måste man lyda. Det lönar sig inte i längde att bara paja sina barn. Vi måste sätta gränser. Tyvärr är det så för många unga som springer runt på sta´n att den första som säger nej till dem är polisen.

Barnen vet vad mobbning är

Eleverna Anna Doepel, Jill Högberg, Josephine Söderström, Oscar Gustafsson, Karl Palmqvist och André Forsström i klass fyra vet alla vad mobbning är.

- Att man blir lämnad utanför.

- Att man retar samma person varje dag.

De flesta av dem säger att de inte har sett mobbning eller själva blivit mobbade, men Anna Doepel berättar att hon själv var mobbad en tid, men att det löste sig då hon berättade om mobbningen till sin mamma och också läraren kopplades in i fallet.

- Det var ledsamt. De gav mig fula namn och de tvingade mig göra saker jag inte ville göra.

Barnen berättar också att det har förekommit en del mobbning bland flickorna i klassen, men att klassen har rett upp läget.

De har också goda råd om hur man kunde hjälpa den som blir mobbad.

- Jag berättar om det för läraren.

- Man ta med den som har blivit mobbad i sin lek.

- Man kan bli vän med den som har blivit mobbad. Ofta blir den som kommer som ny till klassen mobbad.

- Man kan gunga med den som är ny i klassen.

Skolan ser allvarligt på mobbning

Vice rektor Marie-Louise Sandberg i Österby skola säger att frågan om mobbning ständigt är aktuell i skolorna. Inte heller Österby skola med sina 110 elever är fri från mobbning.

Vice rektor Marie-Louise Sandberg i Österby skola i Raseborg.
Skolan följer ständigt med ifall det förekommer mobbning, säger vice rektor Marie-Louise Sandberg. Vice rektor Marie-Louise Sandberg i Österby skola i Raseborg. Bild: yle/Petra Thilman sandberg marie-louise

- Många gånger vet vi inte ens om vad som pågår.

Ifall man upptäcker mobbning i skolan tar först läraren i frågan och pratar med de berörda parterna.

Sedan kan man kalla in skolans antimobbningsteam om man inte kommer någon vart.

- I teamet sitter två lärare som följer upp situationen en längre tid.

En sista utväg är att be föräldrarna kalla in polisen, men oftast klarar teamet av att lösa problemen.

Dolt problem

Ett faktum som ändå gör det svårt för skolan är att en del av mobbningen sker utanför skolan eller på nätet. Skolan måste då tillsammans med föräldrarna från fall till fall avgöra när det är skolans sak att rycka in, säger Sandberg.

Skolan undervisar också i hur man ska bete sig på webben, men i de lägre klasserna gör man inte det.

Det finns åldersgränser för många sociala medier och vice rektor Marie-Louise Sandberg önskar att föräldrar och barn höll sig till dem.

Sandberg konstaterar också att skolan lätt ligger steget efter i kampen mot mobbningen. Dessutom leder den tystnadsplikt läraren har till att man inte kan berätta eller reagera på allting man ser och vet om.

Också de stränga regler som finns för lärare och som begränsar deras möjligheter att ingripa i situationer kan för sin del förhindra lärare att ingripa helt och hållet i situationer, medger Sandberg.

- Nu jobbar jag ju i lågstadiet och här är det kanske ändå på det sättet att man kan använda sin auktoritet och röst för att få eleverna att inse att det är allvar. Men jag kan nog tänka mig att man i vissa skolor och årskurser kan känna att man har för lite befogenheter.

Läs också

Fixa mobbningen I #tadetpåallvar

  • Sex slutsatser av #tadetpåallvar

    Under den gångna veckan har Svenska Yle publicerat långt över hundra berättelser om mobbning som ni har skickat in till #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen. Vi har också lyft fram mobbning i tiotals artiklar och flera av våra radio- och tv-program. Här är sex slutsatser av vår öppna granskning.

  • Stina läste berättelserna - viktigast att någon lyssnar

    #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen bad Folkhälsans expert Stina Forsberg läsa igenom era berättelser om mobbning. Många beskriver hur viktigt det har varit att en vuxen tar den stora smärtan men också mindre kränkningar på allvar.

  • Jessicas mobbningshelvete urartade

    20-åriga Jessica är en av de första som skriver in till #tadetpåallvar. – Det var en snilleblixt. Jag hade precis hört att en av mina bekanta försökt ta livet av sig. Det fick mig att tänka på hur nära jag själv var, säger Jessica. Lyssna på hennes berättelse i ljudpodden här.

  • "Kiva Skola" garanterar ingenting

    Staten betalade miljoner för antimobbningsprogrammet Kiva Skola. Trots det saknas exakta uppgifter om i hur hög grad programmet används i skolorna. Så många som var fjärde skola som uppger sig vara en Kiva skola kanske inte använder programmet aktivt.

  • ”Mobbarens föräldrar bryr sig inte”

    En förälder skriver om hur dottern blir mobbad av ledaren i klassen som fått med sig alla klassens flickor. Lärarna ingriper inte och mobbarens föräldrar tycker att den mobbades familj svartmålar deras dotter.

  • Berättelse 91: Jag skäms för vad jag gjorde

    Jag mobbade för att jag själv mådde dåligt. Jag är medveten om att hon kanske aldrig kan förlåta, att vi gav henne sår som kanske aldrig läks. Så här skriver Edit till #tadetpåallvar: Det var i högstadiet allt gick fel. I den nya klassen intog jag snabbt rollen som den "tuffa" flickan. Jag syntes och tog plats, ofta på andras bekostnad. I klassen gick också en lite tyst och blyg flicka.

  • Polisen rycker ut mot mobbning varje vecka

    Polisen rycker nästan dagligen ut till finländska skolor. Den vanligaste orsaken är mobbning. I skolorna talar man om mobbning medan polisen talar hot, misshandel och ärekränkning. Tom blev mobbad från skolstarten. Hans föräldrar gjorde en polisanmälan efter en grov attack på honom. Polisen konstaterade att det var frågan om misshandel. Gärningsmännen var nio år.

  • Otydlig lag drabbar mobbade

    Om skolan inte klarar av att få slut på mobbningen är den drabbade rätt ensam. Den finländska lagen är vag och pekar inte ut någon ansvarig för att mobbningen ska sluta. Den myndighet som övervakar skolorna är frustrerad över bristande befogenheter.

  • Skolbesök och barnskydd då mobbning polisanmäls

    Bland de polisdistrikt som täcker Svenskfinland är det varje år tiotals mobbningsfall som polisanmäls. Merparten av fallen läggs ändå ner då gärningsmännen är under 15 år. Svenska Yles granskning visar att polisen mera går in för åtgärder som skolbesök och att kontakta barnskyddet.

  • "Mobbning går i arv"

    Maria var inte den första i familjen som kallades fet. Redan hennes mamma och mormor fick höra att de är feta vilket lett till att alla tre bantat hela livet. Nu har Marias dotter diagnosticerats med en ätstörning. Lyssna på ljudpodden för att höra deras berättelse.

  • Slagen på grund av min hudfärg

    Oscar blev mobbad och misshandlad på grund av sin hudfärg. Skolan var inte till någon hjälp. I dag är Oscar själv lärare och mån om att eleverna ska må bra. Läs Oscars berättelse och lyssna på hans intervju.

  • Ingen tog Anna-Karin på allvar

    Hon är lång, blond och hennes vackra leende avslöjar inga ledsamma minnen från barndomen. Ändå finns de där. Och när Anna-Karin börjar prata om den jobbiga tiden bleknar leendet. Fortfarande finns det dagar då hon inte kan vistas utomhus.

  • Nätmobbarna följer dig överallt

    Nätmobbning tar sig i uttryck på många olika sätt, men den är oftast sammankopplad till traditionell mobbning. Överkonstapel Mikael Appel jobbar som nätpolis och säger att det är allas skyldighet att lite följa med vad som händer i andras liv.

  • Respekt motar mobbning

    Också i Västnyland har polisen fått rycka ut för att reda ut mobbningsfall i skolor, men det rör sig ändå om rätt få fall jämfört med andra områden i Svenskfinland. För att förhindra mobbning rör sig närpolisen - eller skolpolisen - i skolorna för att lära ut respekt för medmänniskor.

  • Obs-debatt om mobbning

    Obs följer kampanjen #TaDetPåAllvar och diskuterar mobbning med krisarbetaren Camilla Laine, forskarsocialarbetaren Frida Westerback, journalisten Kia Svaetichin och Daniel Hilli som mobbats.

  • #TaDetPåAllvar engagerar

    Kampanjen #TaDetPåAllvar visar en sida av Svenskfinland som vi sällan talar om. Det har kommit in massvis med historier, och budskapet om att vi ska ta mobbningen på allvar har engagerat oss alla. Här är ett axplock av era reaktioner.

  • Malin Valtonen: De förbannade rosa byxorna

    För att kunna berätta min historia var jag tvungen att mentalt förflytta mig omkring 15 år tillbaka i tiden. Det är inte lätt eftersom jag jobbat hårt på att förtränga allt det jobbiga. Men i barndomshemmet, längst in i garderoben, ligger mina dagböcker från lågstadiet som väcker allt till liv igen.

  • Pia Abrahamsson: Hormärket!

    Då jag gick på tvåan i folkskolan flyttade vi till Lovisa från Björneborg. Jag hade varit Pia A för det fanns en annan Pia i klassen. Jag hade börjat skolan då jag var sex år och en vecka gammal ( ung?) för att jag var så brådmogen. Jag trodde jag var speciell.