Hoppa till huvudinnehåll

Nätmobbarna följer dig överallt

Flicka med nerböjt huvud har noll likes på instagram
Flicka med nerböjt huvud har noll likes på instagram Bild: Yle #tadetpåallvar

Nätmobbning tar sig i uttryck på många olika sätt, men den är oftast sammankopplad till traditionell mobbning. Överkonstapel Mikael Appel jobbar som nätpolis och säger att det är allas skyldighet att lite följa med vad som händer i andras liv.

Hur ser nätmobbning ut?

– Nätmobbning kan vara väldigt mångfasetterad och ta sig i uttryck på väldigt många sätt, men det mest typiska är att man skriver kränkande kommenterar om någon annan person. Det är den traditionella formen, men det finns massvis med olika sätt hur man kan mobba på nätet. Nätmobbning behöver inte alltid vara aktiv utan den kan också vara passiv. Man ser helt enkelt förbi personen, ingen gillar ens uppdateringar, ingen tar kontakt, ingen kommenterar någonting på de sociala medierna.

Är nätmobbningen farligare än traditionell mobbning?

Nätpolis Mikael Appel
Nätpolisen Mikael Appel påpekar att nätmobbning pågår dygnet runt. Nätpolis Mikael Appel Bild: Yle/Roger Källman nätpolis

– Dessa två mobbningsformer är vanligtvis sammankopplade, sällan är det så att det endast förekommer mobbning på nätet utan den förekommer också i någon form i riktiga livet. Jag kommer inte på ett enda fall som jag har haft hand om där mobbningen endast har förekommit på nätet.

Är nätmobbningen oftast anonym?

– Det kan vara anonymt men oftast är det personer som uppträder med sina riktiga namn. Det beror på i vilka forum nätmobbningen förekommer.

Kan man inte stänga av nätmobbningen genom att t.ex. inte vara på de sociala medier där mobbningen förekommer?

– Det är alltid en möjlighet att man stänger av och loggar ut för gott från de sidorna, men det är inte ett alternativ för alla i dag. Vi har yttrandefrihet och alla har rätt att vara uppkopplade, vara sociala och finnas till på vilket nätforum man vill. Det blir en enorm press på folk som av en eller annan orsak inte kan gå bort från de olika nätsidorna utan istället blir mobbade och ingen märker det.

Det finns fall där människor tagit livet av sig på grund av nätmobbning eller mobbning i vanliga livet. Det problematiska är hur man kommer åt det. Det är inte så enkelt att man bara stänger ner sin profil och stänger av sin dator, det finns många faktorer och bakgrunden som påverkar.

Problematiken med nätet är att man finns där 24 timmar om dygnet och man kan bli mobbad 24 timmar om dygnet. Mobbningen upphör aldrig. Men de som blir utsatta för traditionell mobbning lever också med det dygnet runt. Trots att mobbningen inte är aktiv hela tiden existerarden hos den mobbade. Nätet har medfört ett forum där mobbarna kan vara mycket aktiva dygnet runt.

Hur kan man minska på risken för att bli utsatt för nätmobbning?

- Det är allas skyldighet att lite följa med vad som händer i andras liv. Det är viktigt att andra personer reagerar då någon blir utsatt för mobbning. Det är svårt för den som blir mobbad att själv lyfta fram problemen och få någon utomstående att hjälpa. Det är omgivningen som borde reagera starkare och snabbare på vad som händer.

För offrets del gäller det att tala med någon, det kan vara en kompis, kuratorn på skolan eller någon vuxen. Man måste våga be om hjälp och stöd.

Sedan ska man givetvis fundera noggrant igenom vad det är man delar på nätet eller vad man skriver eller sätter för bilder på nätet. Bilder är många gånger problematiska, det går snabbt att ta ett foto och sätta ut det, men att få bort fotot kan sedan vara nästan omöjligt. Man tänker sällan på vad konsekvenserna för en oskyldig bild kan vara, men det kan eskalera och bli ett väldigt stort problem.

Kan du beskriva ett grovt fall av nätmobbning som du har rett ut?

– Jag kan inte lyfta upp ett specifikt fall men mönstret för grova nätmobbningsfall är att det t.ex. kan vara en ny elev i en skola där det pågår en vanlig form av fysisk och psykisk mobbning som sker på skoltid. Är mobbningen aktiv sker det i form av påhopp och är den passiv är det ofta frågan om utfrysning. Den mobbningen kan vara svår att få syn på för de vuxna. Den här mobbningen fortsätter utanför skoltid men via nätet.

Man kommenterar på personens profil eller låter bli att kommentera. Sedan kan det ske diskussioner i övriga grupper som kan vara helt eller delvis slutna. Man smutskastar den här personen i de här diskussionerna och det förekommer spydiga kommenterar rakt till denna person i form av t.ex. privata sms.

Anonyma påhopp förekommer också på sidor där det är möjligt. Ett sådant ställe är ask.fm, där förekommer både fruktansvärda kommentarer och ibland till och med hot. I det långa loppet kan det leda till fysiska angrepp och misshandel. Till slut kopplas polisen in på ärendet om inte någon annan har hunnit ingripa tidigare.

Läs också

Fixa mobbningen I #tadetpåallvar

  • Sex slutsatser av #tadetpåallvar

    Under den gångna veckan har Svenska Yle publicerat långt över hundra berättelser om mobbning som ni har skickat in till #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen. Vi har också lyft fram mobbning i tiotals artiklar och flera av våra radio- och tv-program. Här är sex slutsatser av vår öppna granskning.

  • Stina läste berättelserna - viktigast att någon lyssnar

    #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen bad Folkhälsans expert Stina Forsberg läsa igenom era berättelser om mobbning. Många beskriver hur viktigt det har varit att en vuxen tar den stora smärtan men också mindre kränkningar på allvar.

  • Jessicas mobbningshelvete urartade

    20-åriga Jessica är en av de första som skriver in till #tadetpåallvar. – Det var en snilleblixt. Jag hade precis hört att en av mina bekanta försökt ta livet av sig. Det fick mig att tänka på hur nära jag själv var, säger Jessica. Lyssna på hennes berättelse i ljudpodden här.

  • "Kiva Skola" garanterar ingenting

    Staten betalade miljoner för antimobbningsprogrammet Kiva Skola. Trots det saknas exakta uppgifter om i hur hög grad programmet används i skolorna. Så många som var fjärde skola som uppger sig vara en Kiva skola kanske inte använder programmet aktivt.

  • ”Mobbarens föräldrar bryr sig inte”

    En förälder skriver om hur dottern blir mobbad av ledaren i klassen som fått med sig alla klassens flickor. Lärarna ingriper inte och mobbarens föräldrar tycker att den mobbades familj svartmålar deras dotter.

  • Berättelse 91: Jag skäms för vad jag gjorde

    Jag mobbade för att jag själv mådde dåligt. Jag är medveten om att hon kanske aldrig kan förlåta, att vi gav henne sår som kanske aldrig läks. Så här skriver Edit till #tadetpåallvar: Det var i högstadiet allt gick fel. I den nya klassen intog jag snabbt rollen som den "tuffa" flickan. Jag syntes och tog plats, ofta på andras bekostnad. I klassen gick också en lite tyst och blyg flicka.

  • Polisen rycker ut mot mobbning varje vecka

    Polisen rycker nästan dagligen ut till finländska skolor. Den vanligaste orsaken är mobbning. I skolorna talar man om mobbning medan polisen talar hot, misshandel och ärekränkning. Tom blev mobbad från skolstarten. Hans föräldrar gjorde en polisanmälan efter en grov attack på honom. Polisen konstaterade att det var frågan om misshandel. Gärningsmännen var nio år.

  • Otydlig lag drabbar mobbade

    Om skolan inte klarar av att få slut på mobbningen är den drabbade rätt ensam. Den finländska lagen är vag och pekar inte ut någon ansvarig för att mobbningen ska sluta. Den myndighet som övervakar skolorna är frustrerad över bristande befogenheter.

  • Skolbesök och barnskydd då mobbning polisanmäls

    Bland de polisdistrikt som täcker Svenskfinland är det varje år tiotals mobbningsfall som polisanmäls. Merparten av fallen läggs ändå ner då gärningsmännen är under 15 år. Svenska Yles granskning visar att polisen mera går in för åtgärder som skolbesök och att kontakta barnskyddet.

  • "Mobbning går i arv"

    Maria var inte den första i familjen som kallades fet. Redan hennes mamma och mormor fick höra att de är feta vilket lett till att alla tre bantat hela livet. Nu har Marias dotter diagnosticerats med en ätstörning. Lyssna på ljudpodden för att höra deras berättelse.

  • Slagen på grund av min hudfärg

    Oscar blev mobbad och misshandlad på grund av sin hudfärg. Skolan var inte till någon hjälp. I dag är Oscar själv lärare och mån om att eleverna ska må bra. Läs Oscars berättelse och lyssna på hans intervju.

  • Ingen tog Anna-Karin på allvar

    Hon är lång, blond och hennes vackra leende avslöjar inga ledsamma minnen från barndomen. Ändå finns de där. Och när Anna-Karin börjar prata om den jobbiga tiden bleknar leendet. Fortfarande finns det dagar då hon inte kan vistas utomhus.

  • Nätmobbarna följer dig överallt

    Nätmobbning tar sig i uttryck på många olika sätt, men den är oftast sammankopplad till traditionell mobbning. Överkonstapel Mikael Appel jobbar som nätpolis och säger att det är allas skyldighet att lite följa med vad som händer i andras liv.

  • Respekt motar mobbning

    Också i Västnyland har polisen fått rycka ut för att reda ut mobbningsfall i skolor, men det rör sig ändå om rätt få fall jämfört med andra områden i Svenskfinland. För att förhindra mobbning rör sig närpolisen - eller skolpolisen - i skolorna för att lära ut respekt för medmänniskor.

  • Obs-debatt om mobbning

    Obs följer kampanjen #TaDetPåAllvar och diskuterar mobbning med krisarbetaren Camilla Laine, forskarsocialarbetaren Frida Westerback, journalisten Kia Svaetichin och Daniel Hilli som mobbats.

  • #TaDetPåAllvar engagerar

    Kampanjen #TaDetPåAllvar visar en sida av Svenskfinland som vi sällan talar om. Det har kommit in massvis med historier, och budskapet om att vi ska ta mobbningen på allvar har engagerat oss alla. Här är ett axplock av era reaktioner.

  • Malin Valtonen: De förbannade rosa byxorna

    För att kunna berätta min historia var jag tvungen att mentalt förflytta mig omkring 15 år tillbaka i tiden. Det är inte lätt eftersom jag jobbat hårt på att förtränga allt det jobbiga. Men i barndomshemmet, längst in i garderoben, ligger mina dagböcker från lågstadiet som väcker allt till liv igen.

  • Pia Abrahamsson: Hormärket!

    Då jag gick på tvåan i folkskolan flyttade vi till Lovisa från Björneborg. Jag hade varit Pia A för det fanns en annan Pia i klassen. Jag hade börjat skolan då jag var sex år och en vecka gammal ( ung?) för att jag var så brådmogen. Jag trodde jag var speciell.