Hoppa till huvudinnehåll

Jag fick lära mig bli modigare

Nina Stark är styrelsemedlem i föreningen Högkänsliga i Finland rf
Nina Stark är styrelsemedlem i föreningen Högkänsliga i Finland rf Bild: Bild: Privat föreningen högkänsliga i finland rf

- Min mamma har kanske funderat varför jag flyttar ut alla tickande klockor från sommarstugan när jag ska sova. Men annars är det nog ingen som märker något.
Nina Stark är högkänslig. För hennes del betyder det bland annat att hon reagerar starkt på ljud, hon blir lätt berörd och har ibland svårt att sova.

Begreppet högkänslig är relativt nytt hos oss trots att mellan 15 och 20 procent av alla människor antas vara HSP, det vill säga highly sensitive person, en högkänslig människotyp.

Högkänsliga personer har ett nervsystem som är känsligare än genomsnittet. De förnimmer och observerar sin omgivning noggrannare än andra och reagerar kraftigare på den.

En högkänslig person kan alltså reagera kraftigt i sådana situationer som hos de flesta inte väcker någon som helst reaktion.

- Högkänsligheten kan vara fysisk, det vill säga man har känsliga sinnen. Högkänsligheten kan också vara social, det vill säga man har en stark intuition, man känner stark empati och man påverkas lätt av stämningen i sociala situationer. Högkänsligheten kan också vara psykisk. En högkänslig person kan alltså reagera kraftigt i sådana situationer som hos de flesta inte väcker någon som helst reaktion.

Analytiska, lättsårade, sömnlösa

Nina Stark är mamma till tre barn. Hon bor i Helsingfors och jobbar idag som ledningsassistent. Tidigare jobbade hon med barnskydd, bland annat omhändertagande av barn. Hur går det att jobba inom en sådan tuff bransch om man är högkänslig?

- Jag tror det passar jättebra. Med åren lär man sig att inte ta åt sig allting. Samtidigt har man förmågan till empati, man kan leva sig in i människornas och barnens situation.

Nina berättar att högkänsliga människor ofta är klarsynta och analytiska, men känsligheten kan ta sig uttryck i att man har lättare att falla i gråt, bli sårad, börja grubbla på saker och ting och ligga sömnlös.

- Många högkänsliga verkar också reagera starkare på koffein och starkt kryddad mat. Pulsen börjar slå snabbare. Men det här är individuellt och märks ju inte utåt.

Stark magkänsla

Som barn var Nina Stark ganska blyg. Hon fick också höra att hon inte skulle vara "så känslig". Med åren lärde Nina sig bli modigare, men det är först nu Nina insett att hon är HSP, en högkänslig människa. Nina beskriver sig själv som empatisk med stark inlevelseförmåga. Hon blir lätt berörd av musik, konst och dikter. Nina säger också att hon har en stark magkänsla och kan läsa av folks sinnesstämningar. Hon är också samvetsgrann och ställer höga krav på sig själv. Hon är på gränsen till perfektionist.

Just de höga kraven upplever Nina själv som jobbiga. Det verkar också som om personlighetsdragen skulle förstärkas med åren.

-Eller så beror det på att jag först nu förstår varför jag är som jag är. Det gäller att lära sig säga nej. Annars går man lätt på övervarv.

Nina deltog sommaren 2013 i en kurs på Hangö sommaruni som handlade om högkänslighet.

- Där fick jag en aha-upplevelse. Jag tyckte att så mycket stämde in på mig och där fanns många männsikor som hade liknande erfarenheter och förnimmelser.

Egen förening

Begreppet HSP myntades i mitten av 1990-talet av den amerikanska psykologen Elaine Aron. Men det dröjde ända till november 2013 innan Finland fick en egen förening för högkänsliga, Suomen Erityisherkät ry - Högkänsliga i Finland rf. Nina, som hade fått nys om att en förening höll på att grundas, var med på det första mötet tillsammans med cirka 50 andra personer. Nina kände ingen av mötesdeltagarna, men hon valdes in i styrelsen. Och det kändes som att komma hem.

- Man behöver inte förklara så mycket, alla förstår en. Vi är alla individuella, men samhörigheten är stark och många av personlighetsdragen är gemensamma.

På några få månader har föreningen Högkänsliga i Finland vuxit till långt över 400 medlemmar. Varje månad skriver hundra nya medlemmar in sig. Föreningen har idag en tvåspråkig hemsida med digert material och information om HSP. På facebook finns också en öppen grupp samt flera slutna diskussionsgrupper där folk är väldigt aktiva.

- Sen har vi kommit igång med diskussionsgrupper i bland annat Helsingfors och Åbo. Intresset har varit stort och den här verksamheten kommer nog att växa.

Viktigt att fånga upp högkänsliga barn

Nina Stark är engegerad i att utveckla diskussionsgrupper och -forum där föräldrar till högkänsliga barn kan utbyta erfarenheter.

- Jag har märkt att många högkänsliga barn och unga har en känsla av utanförskap. Man kan ju inte prata för barnen, men hos föräldrarna är behovet stort att få prata och att få tips och råd av andra som är i liknande situation.

- Högkänslighet i sig är ingen diagnos, men högkänsliga kan också ha en diagnos, säger Nina.

- Känsliga barn behöver uppmuntran för att stärka självkänslan. De behöver också klara rutiner. I framtiden hoppas jag att begreppet högkänslighet får en större synlighet, öppenhet och kunskap. Jag hoppas att föreningen kommer att kunna samarbeta med olika instanser, alltifrån hälsovår till skolor och daghem, för att sprida den här kunskapen om högkänslighet.

- När begreppet högkänslighet blir mer känt kommer vi säkert att kunna göra mycket mer för att underlätta vardagen för högkänsliga personer.

Nina säger att hon mår bra i dagens läge.

- Jag har lärt mig att ta hand om mig själv på ett bättre sätt. Jag går på yoga, meditation och långa promenader. Saker som hjälper mig att varva ner. Med den här ambitionsnivå har jag försökt lära mig sänka ribban. Men det är svårt. Vi lever i en tid där vi ska vara on-line hela tiden. Det är många människor som inte mår bra. Men för högkänsliga är det extra utmattande.

Här kan du läsa mera om högkänslighet.

Hör mera i Samtal om livet 22.05 kl 13.03 och 24.05 kl 20.03

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle