Hoppa till huvudinnehåll

Stina läste berättelserna - viktigast att någon lyssnar

Stina Forsberg med #tadetpåallvars berättelsevägg i bakgrunden
Stina Forsberg med #tadetpåallvars berättelsevägg i bakgrunden Bild: Yle / Kia Svaetichin & Eva-Maria Koskinen #tadetpåallvar

#TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen bad Folkhälsans expert Stina Forsberg läsa igenom era berättelser om mobbning. Många beskriver hur viktigt det har varit att en vuxen tar den stora smärtan men också mindre kränkningar på allvar.

Det är dags att knyta ihop Svenska Yles stora öppna granskning #tadetpåallvar – Fixa mobbningen. Den har fått ett enormt gensvar den senaste veckan och långt över hundra personer har delat med sig av sina egna erfarenheter av mobbning på vår webb.

En stor del av skribenterna är kvinnor mellan 16 och 25 år som tidigare har varit utsatta för mobbning. Berättelserna har ändå stor bredd. Med finns unga som för tillfället blir mobbade, män i femtioårsåldern som fortfarande kämpar med sina mobbningsminnen och arbetsplatsmobbade. Den äldsta skribenten är 72 år.

#TaDetPåAllvar

  • Ni har skickat in över hundra berättelser om mobbning till Svenska Yles öppna granskning #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen. Läs dem här
  • Stå upp mot mobbning! Skriv #tadetpåallvar på en lapp. Håll upp lappen och ta en selfie. Posta fotot av dig på Facebook, Instagram eller Twitter och tagga med #TaDetPåAllvar
  • Den öppna granskningen pågår 12-18.5

Stina Forsberg jobbar som koordinator för det mobbningsförebyggande arbetet på Folkhälsan har läst igenom texterna. Hon ser en gemensam maktlöshet i flera av dem.

– Många har inte fått någon hjälp alls och andra känner att de inte har blivit tagna på allvar. De har fått höra att det bara var ett skämt och att de inte ska vara så känsliga.

Fler beskriver att det är då som det verkligen känns hemskt och världen rasar samman.

Mobbning sprider illamående

Det lönar sig alltså att ta tag i mobbningen. De vuxna som är välstrukturerade och tar de unga på allvar lyckas verkligen hjälpa.

– Det är viktigt att lyssna, ta reda på och tillsammans fundera ut vad lösningen kan vara.

Genom att inte ta tag i mobbning riskerar illamåendet också att eskalera och sprida sig i skolan. En del skribenter har nämligen valt att bli mobbare för att komma undan själva.

– Det har varit en lösning, en utväg. Så finns det folk som har en dubbelroll. De blir mobbade och de mobbar. De mår förstås riktigt, riktigt dåligt, säger Forsberg.

Texterna visar att det ofta är nära vänner som börjar mobba och småningom tar avstånd.

Mobbningen kan påverka betyget

Berättelserna visar också hur starkt kopplad mobbningen är till inlärningen och skolprestationerna. En del som är utsatta för mobbning i skolan väljer att satsa jättehårt på skolarbete. Det blir som en flykt in i en värld av läxläsning och inlärning. Andra reagerar totalt motsatt och har ingen lust att vara i skolan.

– Det blir skolfrånvaro eller också skolkar man. Det här leder förstås till sämre vitsord, säger Forsberg.

Hon påpekar att lärarutbildningen för tillfället inte tar upp mobbning tillräckligt. Lärarna behöver redskap för att kunna ta tag i mobbningen. De måste lära sig att identifiera den.

– Det är viktigt att inse att kränkningar också måste tas på allvar. Många små kränkningar blir mobbning och tar man inte tag i kränkningarna kan de få tragiska konsekvenser. De blivande lärarna behöver lära sig mer om mobbning.

Orten spelar roll

Det kunde vara möjligt att tänka ut lösningar i skolvardagen som underlättar livet för de mobbade. Många av berättelserna skildrar jobbiga situationer där den mobbade inte vill gå till matsalen eftersom hen inte har någon att sitta bredvid. Samma gäller gruppindelningen då man ska välja omklädningsrum vid gymnastiksalen och föredragen framför klassen.

– Skolan kunde beakta att eleverna är olika och att alla inte tycker om att stå framför klassen och ha föredrag.

Många skribenter skriver också om de små byskolorna där man inte kommer undan mobbningen.

– Det är så få elever i skolan så det kan vara svårt att hitta en vän. Byskolorna har inte heller på samma sätt möjlighet till kuratorer och psykologer. Överhuvudtaget har de inte samma möjligheter att göra insatser som större skolor har.

Läs också

Fixa mobbningen I #tadetpåallvar

  • Sex slutsatser av #tadetpåallvar

    Under den gångna veckan har Svenska Yle publicerat långt över hundra berättelser om mobbning som ni har skickat in till #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen. Vi har också lyft fram mobbning i tiotals artiklar och flera av våra radio- och tv-program. Här är sex slutsatser av vår öppna granskning.

  • Stina läste berättelserna - viktigast att någon lyssnar

    #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen bad Folkhälsans expert Stina Forsberg läsa igenom era berättelser om mobbning. Många beskriver hur viktigt det har varit att en vuxen tar den stora smärtan men också mindre kränkningar på allvar.

  • Jessicas mobbningshelvete urartade

    20-åriga Jessica är en av de första som skriver in till #tadetpåallvar. – Det var en snilleblixt. Jag hade precis hört att en av mina bekanta försökt ta livet av sig. Det fick mig att tänka på hur nära jag själv var, säger Jessica. Lyssna på hennes berättelse i ljudpodden här.

  • "Kiva Skola" garanterar ingenting

    Staten betalade miljoner för antimobbningsprogrammet Kiva Skola. Trots det saknas exakta uppgifter om i hur hög grad programmet används i skolorna. Så många som var fjärde skola som uppger sig vara en Kiva skola kanske inte använder programmet aktivt.

  • ”Mobbarens föräldrar bryr sig inte”

    En förälder skriver om hur dottern blir mobbad av ledaren i klassen som fått med sig alla klassens flickor. Lärarna ingriper inte och mobbarens föräldrar tycker att den mobbades familj svartmålar deras dotter.

  • Berättelse 91: Jag skäms för vad jag gjorde

    Jag mobbade för att jag själv mådde dåligt. Jag är medveten om att hon kanske aldrig kan förlåta, att vi gav henne sår som kanske aldrig läks. Så här skriver Edit till #tadetpåallvar: Det var i högstadiet allt gick fel. I den nya klassen intog jag snabbt rollen som den "tuffa" flickan. Jag syntes och tog plats, ofta på andras bekostnad. I klassen gick också en lite tyst och blyg flicka.

  • Polisen rycker ut mot mobbning varje vecka

    Polisen rycker nästan dagligen ut till finländska skolor. Den vanligaste orsaken är mobbning. I skolorna talar man om mobbning medan polisen talar hot, misshandel och ärekränkning. Tom blev mobbad från skolstarten. Hans föräldrar gjorde en polisanmälan efter en grov attack på honom. Polisen konstaterade att det var frågan om misshandel. Gärningsmännen var nio år.

  • Otydlig lag drabbar mobbade

    Om skolan inte klarar av att få slut på mobbningen är den drabbade rätt ensam. Den finländska lagen är vag och pekar inte ut någon ansvarig för att mobbningen ska sluta. Den myndighet som övervakar skolorna är frustrerad över bristande befogenheter.

  • Skolbesök och barnskydd då mobbning polisanmäls

    Bland de polisdistrikt som täcker Svenskfinland är det varje år tiotals mobbningsfall som polisanmäls. Merparten av fallen läggs ändå ner då gärningsmännen är under 15 år. Svenska Yles granskning visar att polisen mera går in för åtgärder som skolbesök och att kontakta barnskyddet.

  • "Mobbning går i arv"

    Maria var inte den första i familjen som kallades fet. Redan hennes mamma och mormor fick höra att de är feta vilket lett till att alla tre bantat hela livet. Nu har Marias dotter diagnosticerats med en ätstörning. Lyssna på ljudpodden för att höra deras berättelse.

  • Slagen på grund av min hudfärg

    Oscar blev mobbad och misshandlad på grund av sin hudfärg. Skolan var inte till någon hjälp. I dag är Oscar själv lärare och mån om att eleverna ska må bra. Läs Oscars berättelse och lyssna på hans intervju.

  • Ingen tog Anna-Karin på allvar

    Hon är lång, blond och hennes vackra leende avslöjar inga ledsamma minnen från barndomen. Ändå finns de där. Och när Anna-Karin börjar prata om den jobbiga tiden bleknar leendet. Fortfarande finns det dagar då hon inte kan vistas utomhus.

  • Nätmobbarna följer dig överallt

    Nätmobbning tar sig i uttryck på många olika sätt, men den är oftast sammankopplad till traditionell mobbning. Överkonstapel Mikael Appel jobbar som nätpolis och säger att det är allas skyldighet att lite följa med vad som händer i andras liv.

  • Respekt motar mobbning

    Också i Västnyland har polisen fått rycka ut för att reda ut mobbningsfall i skolor, men det rör sig ändå om rätt få fall jämfört med andra områden i Svenskfinland. För att förhindra mobbning rör sig närpolisen - eller skolpolisen - i skolorna för att lära ut respekt för medmänniskor.

  • Obs-debatt om mobbning

    Obs följer kampanjen #TaDetPåAllvar och diskuterar mobbning med krisarbetaren Camilla Laine, forskarsocialarbetaren Frida Westerback, journalisten Kia Svaetichin och Daniel Hilli som mobbats.

  • #TaDetPåAllvar engagerar

    Kampanjen #TaDetPåAllvar visar en sida av Svenskfinland som vi sällan talar om. Det har kommit in massvis med historier, och budskapet om att vi ska ta mobbningen på allvar har engagerat oss alla. Här är ett axplock av era reaktioner.

  • Malin Valtonen: De förbannade rosa byxorna

    För att kunna berätta min historia var jag tvungen att mentalt förflytta mig omkring 15 år tillbaka i tiden. Det är inte lätt eftersom jag jobbat hårt på att förtränga allt det jobbiga. Men i barndomshemmet, längst in i garderoben, ligger mina dagböcker från lågstadiet som väcker allt till liv igen.

  • Pia Abrahamsson: Hormärket!

    Då jag gick på tvåan i folkskolan flyttade vi till Lovisa från Björneborg. Jag hade varit Pia A för det fanns en annan Pia i klassen. Jag hade börjat skolan då jag var sex år och en vecka gammal ( ung?) för att jag var så brådmogen. Jag trodde jag var speciell.