Hoppa till huvudinnehåll

Berättelse 144: Ingången till grottan öppnades och ljuset sken in

person står vid stranden och tittar ut över isen
person står vid stranden och tittar ut över isen Bild: Yle/Simon Bergholm #tadetpåallvar

När Jesper blev mobbad började han själv mobba. När han blev kär ljusnade livet.

Så här skriver Jesper till #tadetpåallvar

Jag är en tonåring som just nu går i gymnasiet. Jag blev mobbad i grundskolan. Då var jag ganska blyg och hade svårt att starta en konversation med okända personer.

Vår klass blev med tiden uppdelad i tre grupper. Flickorna i en, jag och några andra pojkar i en, och de sista fyra-fem pojkarna i en annan grupp.

Det värsta med detta är att det känns bra på något underligt sätt att tänka sådana tankar och tycka synd om sig själv.

Pojkarna "skojade" om mig

Det började redan från trean då vår mindre grupp blev någon sorts nördgrupp som man fick bråka med. Ett par pojkar från den större gruppen brukade bråka med mig. Det var oftast inte något fysiskt våld men det kunde hända att de ville brotta ner mig och skratta åt mig eller jaga mig. Oftast "skojade" de om mig.

Under grundskolan hade mina föräldrar det svårt och separerade kanske när jag gick på fyran, jag vet inte exakt. Jag förstod mig inte alls på skilsmässan och den påverkade mig mycket.

Mobbningen var mitt eget fel

Jag vågade aldrig berätta åt läraren för att jag kände att mobbningen var mitt eget fel.

Jag har en viss händelse i minnet från sexan då en av pojkarna jagade mig och stuvade snö i mitt ansikte under slutet av en rast. Därefter gick jag med tårar i ögonen in i tamburen och torkade bort tårarna och gick in som om inget hade hänt. Jag blev van vid mobbningen.

Mobbningen eskalerade ända till sexan. Det var mer ord än våld. Vår lärare begrep nog inte riktigt hur allvarligt det hela var, trots att pojkgänget ofta var bråkiga med andra så att läraren måste ingripa.

Mobbade själv

Samtidigt minns jag också att jag själv brukade mobba och bråka med en av mina kompisar. Det hände inte så ofta, men han blev ledsen. Orsaken till att jag bråkade med honom var nog att jag ville få lite självförtroende då jag själv blev mobbad. Detta slutade när vi gick i slutet av sexan, jag bad om förlåtelse och vi är bra vänner idag.

Under hela grundskolan hade jag väldigt lågt självförtroende och självkänsla vilket bara gjorde min blyghet värre. Jag kände mig deprimerad och det blev svårare för mig att visa mina känslor.

Blev kär - världen ljusnade

Det hela vände nog för mig i nian när jag öppnade mina ögon för en speciell person som jag började gilla.

Vi ses inte ofta då hon bor långt borta men när vi umgås så glömmer jag bort allt dåligt och mitt liv ljusnar lite mer.

Den första gången jag märkte mina känslor för henne så var det som om ingången till grottan jag varit i äntligen öppnats och ljuset sken in, som ett stort plåster på mitt sår. Jag är dock inte ihop med henne nu, om det blir något får tiden bestämma.

Vill försvinna från planeten

Idag är jag mycket gladare och har fler vänner men jag har ännu svårt att tala med okända personer. Jag blir också lätt obekväm om det är många främlingar runtom mig.

Jag har ännu en ganska låg självkänsla och det finns dagar då jag bara deppar men annars så känns det bättre, och det blir bara bättre för var dag.

Det händer än att jag bara vill försvinna från denna planet och ibland önskar att jag inte blivit född.

Det värsta med detta är att det känns bra på något underligt sätt att tänka sådana tankar och tycka synd om sig själv.

Den här delen av mitt liv har förändrat mig och lämnat ett djupt sår inuti mig, jag önskar att ingen ska behöva gå igenom något liknande.

Jesper
Namnet är fingerat.
Mobbningen började 2004.

Läs nästa berättelse: Jag blev hennes fiende nummer ett

Läs fler #TaDetPåAllvar-berättelser

Läs också

Fixa mobbningen I #tadetpåallvar

  • Sex slutsatser av #tadetpåallvar

    Under den gångna veckan har Svenska Yle publicerat långt över hundra berättelser om mobbning som ni har skickat in till #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen. Vi har också lyft fram mobbning i tiotals artiklar och flera av våra radio- och tv-program. Här är sex slutsatser av vår öppna granskning.

  • Stina läste berättelserna - viktigast att någon lyssnar

    #TaDetPåAllvar - Fixa mobbningen bad Folkhälsans expert Stina Forsberg läsa igenom era berättelser om mobbning. Många beskriver hur viktigt det har varit att en vuxen tar den stora smärtan men också mindre kränkningar på allvar.

  • Jessicas mobbningshelvete urartade

    20-åriga Jessica är en av de första som skriver in till #tadetpåallvar. – Det var en snilleblixt. Jag hade precis hört att en av mina bekanta försökt ta livet av sig. Det fick mig att tänka på hur nära jag själv var, säger Jessica. Lyssna på hennes berättelse i ljudpodden här.

  • "Kiva Skola" garanterar ingenting

    Staten betalade miljoner för antimobbningsprogrammet Kiva Skola. Trots det saknas exakta uppgifter om i hur hög grad programmet används i skolorna. Så många som var fjärde skola som uppger sig vara en Kiva skola kanske inte använder programmet aktivt.

  • ”Mobbarens föräldrar bryr sig inte”

    En förälder skriver om hur dottern blir mobbad av ledaren i klassen som fått med sig alla klassens flickor. Lärarna ingriper inte och mobbarens föräldrar tycker att den mobbades familj svartmålar deras dotter.

  • Berättelse 91: Jag skäms för vad jag gjorde

    Jag mobbade för att jag själv mådde dåligt. Jag är medveten om att hon kanske aldrig kan förlåta, att vi gav henne sår som kanske aldrig läks. Så här skriver Edit till #tadetpåallvar: Det var i högstadiet allt gick fel. I den nya klassen intog jag snabbt rollen som den "tuffa" flickan. Jag syntes och tog plats, ofta på andras bekostnad. I klassen gick också en lite tyst och blyg flicka.

  • Polisen rycker ut mot mobbning varje vecka

    Polisen rycker nästan dagligen ut till finländska skolor. Den vanligaste orsaken är mobbning. I skolorna talar man om mobbning medan polisen talar hot, misshandel och ärekränkning. Tom blev mobbad från skolstarten. Hans föräldrar gjorde en polisanmälan efter en grov attack på honom. Polisen konstaterade att det var frågan om misshandel. Gärningsmännen var nio år.

  • Otydlig lag drabbar mobbade

    Om skolan inte klarar av att få slut på mobbningen är den drabbade rätt ensam. Den finländska lagen är vag och pekar inte ut någon ansvarig för att mobbningen ska sluta. Den myndighet som övervakar skolorna är frustrerad över bristande befogenheter.

  • Skolbesök och barnskydd då mobbning polisanmäls

    Bland de polisdistrikt som täcker Svenskfinland är det varje år tiotals mobbningsfall som polisanmäls. Merparten av fallen läggs ändå ner då gärningsmännen är under 15 år. Svenska Yles granskning visar att polisen mera går in för åtgärder som skolbesök och att kontakta barnskyddet.

  • "Mobbning går i arv"

    Maria var inte den första i familjen som kallades fet. Redan hennes mamma och mormor fick höra att de är feta vilket lett till att alla tre bantat hela livet. Nu har Marias dotter diagnosticerats med en ätstörning. Lyssna på ljudpodden för att höra deras berättelse.

  • Slagen på grund av min hudfärg

    Oscar blev mobbad och misshandlad på grund av sin hudfärg. Skolan var inte till någon hjälp. I dag är Oscar själv lärare och mån om att eleverna ska må bra. Läs Oscars berättelse och lyssna på hans intervju.

  • Ingen tog Anna-Karin på allvar

    Hon är lång, blond och hennes vackra leende avslöjar inga ledsamma minnen från barndomen. Ändå finns de där. Och när Anna-Karin börjar prata om den jobbiga tiden bleknar leendet. Fortfarande finns det dagar då hon inte kan vistas utomhus.

  • Nätmobbarna följer dig överallt

    Nätmobbning tar sig i uttryck på många olika sätt, men den är oftast sammankopplad till traditionell mobbning. Överkonstapel Mikael Appel jobbar som nätpolis och säger att det är allas skyldighet att lite följa med vad som händer i andras liv.

  • Respekt motar mobbning

    Också i Västnyland har polisen fått rycka ut för att reda ut mobbningsfall i skolor, men det rör sig ändå om rätt få fall jämfört med andra områden i Svenskfinland. För att förhindra mobbning rör sig närpolisen - eller skolpolisen - i skolorna för att lära ut respekt för medmänniskor.

  • Obs-debatt om mobbning

    Obs följer kampanjen #TaDetPåAllvar och diskuterar mobbning med krisarbetaren Camilla Laine, forskarsocialarbetaren Frida Westerback, journalisten Kia Svaetichin och Daniel Hilli som mobbats.

  • #TaDetPåAllvar engagerar

    Kampanjen #TaDetPåAllvar visar en sida av Svenskfinland som vi sällan talar om. Det har kommit in massvis med historier, och budskapet om att vi ska ta mobbningen på allvar har engagerat oss alla. Här är ett axplock av era reaktioner.

  • Malin Valtonen: De förbannade rosa byxorna

    För att kunna berätta min historia var jag tvungen att mentalt förflytta mig omkring 15 år tillbaka i tiden. Det är inte lätt eftersom jag jobbat hårt på att förtränga allt det jobbiga. Men i barndomshemmet, längst in i garderoben, ligger mina dagböcker från lågstadiet som väcker allt till liv igen.

  • Pia Abrahamsson: Hormärket!

    Då jag gick på tvåan i folkskolan flyttade vi till Lovisa från Björneborg. Jag hade varit Pia A för det fanns en annan Pia i klassen. Jag hade börjat skolan då jag var sex år och en vecka gammal ( ung?) för att jag var så brådmogen. Jag trodde jag var speciell.