Hoppa till huvudinnehåll

Danmark bevaras danskt med stram "udlændningepolitik"

Dansk Folkeparti har haft extremt stort inflytande på dansk flykting- och invandrarpolitik. Det projekt Dansk Folkeparti tog sig an för tio år sedan har genomförts: med stöd av de tidigare borgerliga partierna och den danska socialdemokratin har Danmark nu Europas stramaste invandringspolitik.

Redan 1989 talade man om rasismen i Danmark. Och det danska nazistipartiet. Danmark är ett av de EG-länder där befolkningen är mest negativt inställda till flyktingar och invandrare.

Det nationalistiska och konservativa politiskta partiet Dansk Folkeparti (DF) grundades den 6 oktober 1995 som en utbrytning ur Fremskridtsparti med Pia Kjærsgaard som ordförande. Dansk Folkeparti är grundat från toppen (skapat som riksdagsparti) och har i samtliga kommunalval avsevärt lägre andel väljare än på riksnivå.

Dansk Folkeparti fick stort understöd i kommunalvalet 1997. I riksdagsvalet 1998 vann partiet 13 mandat. I valet 2001 gick partiet fortsatt framåt och vann 22 mandat (12 procent) och blev därmed tredje största partiet i folketinget. Paavo Lipponen beklagar valresultatet. I valet 2005 gjorde partiet en mindre ökning till 13,2 procent och vann 24 mandat. Partiet fortsatte att öka i och med valet 2007, då partiet erhöll 25 mandat i Folketinget.

Danmark har fått Europas stramaste invandringspolitik

Den allt strängare invandrarpolitiken syns redan innan Dansk Folketparti fick makt. Tarja Halonen kommentarer diskussionerna kring invandrarpolitiken och rasism i Danmark.

Dansk Folkeparti bryr sig inte heller om att man går emot EU. Partiet protesterar mot gränsen enligt Schengenavtalet skall öppnas mot Tyskland.

Dansk Folkeparti har haft stort inflytande på dansk flykting- och invandrarpolitik. Från 2001 till 2011 har Dansk Folkeparti varit stödparti till de vid den tiden regeringspartierna Venstre och Konservative Folkeparti. I utbyte skulle regeringen verkställa några av Dansk Folkepartis huvudfrågor, såsom en striktare invandringspolitik. Och politiken har uppnått stort stöd i den danska befolkningen.

Enligt den skärpta danska lagen om familjeåterförening, som gäller från 1 juli 2002, måste ett utländskt-danskt par ha större "samlad anknytning" till Danmark än till något annat land för att båda ska få bo i Danmark. Detta krav hindrar i många fall en utlänning och en dansk som är gifta att bosätta sig i Danmark. Flera sådana par har det senaste året tagit sin tillflykt över Öresund och bosatt sig i Skåne. Vilket har gjort att Sverige och Danmark har haft diametralt olika åsikter om Danmarks invandringspolitik. Och folk protesterar mot Dansk folkeparti och invandringspolitiken.

Först efter att ha vistats i landet i sju år kan flyktingar i Danmark få permanent uppehållstillstånd, och om en asylsökande går under jorden i väntan på besked stoppas hela ansökningsproceduren. Utlänningar som begår brott skall kunna utvisas genast, och det är svårt att få asyl.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.