Hoppa till huvudinnehåll

Jubilerande Seta fortsätter kampen mot heteronormer

Setas planscher som visar kärleksfulla par av samma kön
Setas planscher som visar kärleksfulla par av samma kön Bild: Yle Victoria Wirén kärlek är kärlek

- Normerna för hur man ska bete sig är fortfarande starka. På hur många arbetsplatser är det okej att en man kommer klädd i kjol? Accepteras det att homosexuella har ett porträtt av partnern på arbetsbordet? Det frågar den nu fyrtioåriga organisationen Setas generalsekreterare Aija Salo.

Aija Salo, generalsekreterare för Seta
Aija Salo är Setas generalsekreterare Aija Salo, generalsekreterare för Seta Bild: Yle Victoria Wirén seta rf

Människorättsorganisationen för sexuella minoriteter och könsminoriteter Seta firar fyrtioårsjubileum i år. Mycket har förändrats i synen på sexuella minoriteter, men utmaningarna för att öka jämlikheten tar inte slut för Seta.

Seta har ett 16 sidor långt program med målsättningar. Bland de viktigaste finns den könsneutrala äktenskapslagen som ska behandlas av riksdagen, translagen och tryggandet av interkönade barns integritet och självbestämmande. Seta vill också revidera faderskapslagen för att den icke-biologiska sociala modern snabbare och enklare skulle erkännas som förälder då kvinnliga par får ett gemensamt barn.

Förbjudet att uppmana till otukt

Seta grundades år 1974, några år efter homosexualitet hade avkriminaliserats i Finland. Det fanns fortfarande ett förbud mot att uppvigla mot homosexualitet och homosexualitet klassificerades som en sjukdom.

Jorma Hentilä
Det var inte bättre förr, säger Jorma Hentilä Jorma Hentilä Bild: Yle Victoria Wirén jorma hentilä

- Förbudet mot att uppmuntra till otukt utnyttjades av dem som ogillade vissa inslag eller artiklar. Det ledde till försiktighet och självcensur bland journalisterna, säger Jorma Hentilä som har hunnit fylla 77 år.

Hentilä växte upp under en tid då homosexualitet var tabu, också om många visste att det fanns var det något man inte talade om. Hentilä visste själv i unga år att det var något speciellt med honom och som 14-åring fick han på biblioteket svar på sina frågor och en benämning på sin homosexualitet.

Då Seta grundades valde Hentilä i början att inte vara med, eftersom han inte ville skylta så offentligt med sin läggning. Partnern var journalist och själv var han politiskt aktiv och i arbetslivet kunde det ha ställt till med problem. I slutet av 1970-talet blev Hentilä ändå aktiv i kulisserna och mellan åren 1983 och 1991 fungerade han som Setas ordförande.

Aidspanik och polariserade attityder

Åttiotalet var en omvälvande tid. År 1981 slutade homosexualitet att klassas som en sjukdom och samhällets attityder blev allt mera accepterande, men i och med aids-smittan som drabbade i synnerhet homosexuella män ökade också de negativa attityderna.

- Gaymännens situation var svår. Aids, eller bögpesten som den också kallades, ledde till att många homosexuella män klev in i garderoben igen för att undvika att stämplas eller trakasseras på arbetsplatserna, säger Hentilä.

Då myndigheterna stod handfallna inför den nya sjukdomen var det Seta som tog på sig uppgiften att informera om aids och år 1986 startade Aidsstödcentralen.

Regnbågsfamiljen registrerar sig

Tarja Halonen som senare skulle bli Finlands president var ordförande för Seta 1980-81. Under Halonens tid som justitieminister i början av 90-talet tillsattes en kommitté för att utreda familjbegreppet och hur man skulle förhålla sig till samkönade par.

Då ledde förslagen om en partnerskapslag inte till resultat, men år 2001 kom lagen som gav par av samma kön likadana rättigheter som äktenskapslagen ger äkta par, men utan adoptionsrätt eller rätt att ta partnerns efternamn. Adoption inom familjen blev möjlig från och med 2009.

HLBTIQ behöver förklaras

HLBTIQ-ordlista

H homosexuell person som dras sexuellt eller emotionellt till samma kön
L lesbisk kvinna som dras till kvinnor
B bisexuell person som dras till både män och kvinnor eller som tycker att partnerns kön saknar betydelse
T transperson transkönad, transvestit, transgender
I interkönad person vars fysiska drag vid fördseln inte är entydigt enbart kvinnliga eller manliga
Q queer politisk eller akademisk syn som ifrågasätter samhällets normer när det gäller kön och sexualitet
Regnbågsfamilj familj med till exempel två mammor eller två pappor

Mera information om olika sexuella läggningar och Setas verksamhet hittar du här,


Setas generalsekreterare Aija Salo anser att de rådande könsnormerna är ett stort problem. I många sammanhang finns det varken medvetenhet om eller förståelse för mångfalden av könsuttryck. Salo har famnen full med broschyrer och publikationer som bland annat berättar om vilka olika minoriteter det finns, hurdana uttryck som är korrekta och bland annat tips om hur man som anhörig eller vän ska bemöta transpersoner.

Förkortningen HLBTIQ omfattar många olika minoriteter som har egna behov. Främjandet av likabehandling gynnar inte bara minoriteterna, utan också alla andra, betonar Salo.

För transpersoner är vardagen till exempel full av svåra situationer. Ska en person som ser ut som en man men känner sig som en kvinna, eller tvärtom, gå på herrarnas eller damernas toalett? Ska transbarn vara i flickornas eller pojkarnas gymnastikgrupp? Och var hör de hemma som inte identifierar sig med någotdera könet? Här kunde staten och kommunerna göra mera för att ändra på strukturer som får sexuella minoriteter en känsla av att de inte passar in, anser Aija Salo.

Setas Transstödcentrum grundades för 20 år sedan och Salo är glad över att förståelsen för mångfalden ökar. Allt fler känner till verksamheten och det har också blivit vanligare att föräldrar och skolkuratorer kontaktar Seta för att fråga hur de kan stöda unga transpersoner.

Acceptansen ökar men juridiken släpar efter

Situationen för de sexuella minoriteterna har blivit mycket bättre tycker Hentilä, men han är inte nöjd. Det handlar inte bara om att se till att minoriteter har ungefär samma juridiska rättigheter.


- Alla borde kunna omfattas av en och samma lag i stället för att ha två parallella regelverk beroende på personens sexualitet, säger Hentilä.

Han oroar sig för att frågan om adoptionsrätt ska göra riksdagsledamöterna tveksamma då förslaget om könsneutral äktenskapslag kommer till beslut.

På frågan om vad som ännu borde åtgärdas efter den nya äktenskapslagen nämner Hentilä både skolundervisningen och historieskrivningen. För unga personer är det viktigt hur skolan berättar om sexualitet och minoriteter och att de som inte passar in i heteronormen bemöts med respekt. I historieskrivandet tycker Hentilä att man det skulle vara intressant att belysa samhällsutvecklingen, kulturhistorien och vetenskapen utgående från ett sexuellt perspektiv.

– Det har inte alltid har sagts rakt ut hur till exempel konstnärers sexuella läggning har inverkat på deras liv, relationer och konst, säger Hentilä.

Se klipp om hur det är att vara transgender, om aidsepidemin och andra arkivpärlor här

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes