Hoppa till huvudinnehåll

Återanvänd asfalt är framtidens melodi

Om man har mindre pengar till sitt förfogande samtidigt som kostnaderna för det man ska göra ökar, vad gör man då? Jo man försöker komma på sätt att återbruka det man redan har.
Det är just det forskare på Aalto-universitetet försöker göra med asfalt.


- Redan nu kan vi hetta upp den asfalt som tas från vägen på plats och ställe och lägga tillbaka den i samma veva. Säger Terhi Pellinen, Terhi Pellinen
Professor vid Institutionen för samhälls- och miljöteknik vid Aalto-universitetet.

Hur många gånger man kan återanvända asfaltsmassan och vad man kan göra för att bitumiten ska behålla sina bindande egenskaper s¨länge som möjligt är centrala frågor för forskarna. De tester man hittills gjort har visat att man kan återanvända asfaltsmassa upp till tre gånger och att en lagning kan hålla i upp till sju år.

Väldigt lite forskning

Asfaltspriset beror på råoljepriset och i takt med att jordens oljereserver minskar så stiger priset på råolja och vi får allt svårare att hålla vägarna i skick.

Trots att billigare och bättre vägbeläggning skulle innebära stora besparingar för alla har staten inte satsat speciellt mycket på forskning i frågan.
I och med att vägverket bolagiserades föll också den statliga forskningsenheten bort. Idag är det bara Aalto-universitetet som bedriver oberoende forskning på vägbeläggningar i Finland.

Viss forskning görs i samarbetet med vägverket men intresset för att stöda just den här sortens grundforskning har varit litet. I många fall har man fått avslag på ansökningar om bidrag för forskningsprojekt som berör vägbeläggningar.

Biobitumit i framtiden

Eftersom vi kör med dubbdäck en stor del av året utsätts våra vägar för mycket mer slitage än vägar i andra länder. Det är också orsaken till att det inte finns så många andra alternativ än asfalt, allt annat är för mjukt. I takt med att bitumitpriset stiger ökar också pressen på att hitta på andra alternativ.

Det har forskats i frågan om man kan göra bitumit av till exempel biodiesel, och i Finland gjordes försök med tallbeck redan på 80-talet, men också här är det pengarna som styr.

- Så länge det finns andra och billigare alternativ så använder man det, men i något skede kommer vi att komma till den punkt då det blir tvunget att börja utveckla andra material, säger Pellinen.

- Det här är ett område där det behövs mycket mer forskning och vi skulle gärna ta emot studerande som var intresserade av hur man tillexempel kunde dra nytta av våra skogar säger Pellinen.