Hoppa till huvudinnehåll

"De stora partierna vill bara begränsa fullmäktiges makt"

Färre motioner ska diskuteras i Helsingforsfullmäktige i framtiden. Bild: YLE/Christoffer Gröhn helsingfors stadsfullmäktige

Färre motioner ska i framtiden behandlas i fullmäktige i Helsingfors. Enligt ett beslutsförslag som väntas godkännas nästa vecka krävs att över 15 ledamöter ska skriva under en motion för att den ska behandlas i fullmäktige. Yrjö Hakanen (FKP) brukar göra många motioner och han motsätter sig den här förändringen.

- Jag ser det här bara som ett sätt för de stora partierna att begränsa fullmäktiges makt, säger Hakanen.

Vad är en motion?

  • En motion är ett sätt för en enskild fullmäktigeledamot att driva en fråga. Det kan i princip vara fråga om vad som helst.
  • Namninsamlingen för en motion görs ofta på ett fullmäktigemöte då alla ledamöter är på plats. Den som gjort en motion ses då gå omkring i salen och samla underskrifter.
  • Efter att motionen har lämnats in börjar tjänstemannaberedningen och därefter behandlas den i nämnder, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.
  • Dessutom kan en ledamot göra en budgetmotion med ett önskemål om högre anslag för något ändamål i nästa års budget. En budgetmotion behandlas av den nämnd som saken berör och samtliga budgetmotioner behandlas i fullmäktige samtidigt som budgeten för nästa år.
  • Under det här året är Hakanen den som gjort flest motioner. Han har gjort 11 stycken, men 9 av dem är budgetmotioner. Och när det gäller budgetmotionerna föreslås ingen förändring, men de behandlas inte nu heller en och en i fullmäktige.

    Hakanen säger att den här begränsningen är helt unik med finländska mått.

    - Jag har utrett det här och det är helt unikt det som Samlingspartiet i Helsingfors och Esbo nu gått in för, nämligen att begränsa behandlingen av motioner. I de allra flesta kommuner i Finland finns det inga begränsningar när det gäller fullmäktiges behandling av motioner, säger Hakanen.

    Enligt beslutsförslaget som ska behandlas av Helsingforsfullmäktige på onsdag diskuteras motioner med färre än 15 underteckningar i stadsstyrelsen och inte som nu i fullmäktige. Stadsstyrelsen brukar ändå oftast enbart godkänna tjäntemännens svar på en motion utan desto mer diskussion.

    - I praktiken kommer svaret på 99 procent av motionerna med färre än 15 ledamöters underteckningar att godkännas av stadsstyrelsen utan ändringar, säger Hakanen.

    Bogomoloff: Borde krävas ännu fler underteckningar

    Efter Hakanen har Seppo Kanerva (Sannf) gjort näst flest motioner i år. Han har gjort 7 varav 4 är budgetmotioner. Thomas Wallgren (SDP) kommer sedan på tredje plats med 5 motioner varav 2 budgetmotioner.

    Fullmäktiges vice ordförande Harry Bogomoloff (Saml) gör varje år en budgetmotion som handlar om att öka idrottsverkets anslag för verksamhetsstöd till olika föreningar. Annars gör han inte många motioner.

    - När man har varit med länge så vet man att man kommer till bättre resultat andra vägar än genom att göra en motion. Till exempel genom det nätverk jag har. Ett gott resultat får man på andra sätt än genom en motionsdebatt, säger Bogomoloff.

    Jag hade själv valt en ännu radikalare linje. Jag tycker att det borde krävs ett stöd på över 50 procent i fullmäktige för att en motion alls ska diskuteras där.

    Bogomoloff skulle vilja höja gränsen för antalet underteckningar ännu mer än bara till 15.

    - Jag hade själv valt en ännu radikalare linje. Jag tycker att det borde krävas ett stöd på över 50 procent i fullmäktige för att en motion alls ska diskuteras där.

    Görs det för många motioner?

    - Det görs det helt säkert och nivån på dem är fruktansvärt ojämn. Det kan handla om allt från en hundpark till någonting stort och kostsamt inom social- och hälsovården. Jag tycker att motioner ska gälla små saker eftersom de stora sakerna sköts i budgetförhandlingarna.

    Vad tycker du då om en motion om att bygga en rutschbana i en lekpark på Drumsö, som gjordes i fjol?

    - Det är för litet för fullmäktige. Där skulle man att ha fått ett snabbare svar om man tagit kontakt med vederbörande myndighet. Men dagisfrågor och busslinjer kan man göra en motion om, men det bör finnas förankrat i budgeten.

    Motioner leder sällan till någonting

    Staden har utrett om 20 slumpmässigt valda motioner och 13 klämmar lett till några åtgärder. Utredningen, som finns i revisionsberättelsen för 2013, visar att bara 5 av 20 motioner ledde till några som helst vidare åtgärder. När det gäller klämmarna var det svårare att utreda om de ledde till någonting. En klämm är ett tillägg till ett beslut som en ledamot kan göra och innehåller ofta ett krav på en åtgärd.

    Enligt stadskansliet kostade behandlingen av en motion staden omkring 2 000 euro i fjol. I fjol gjordes 192 motioner, inklusive budgetmotioner. I år har fullmäktigeledamöterna sammanlagt gjort 80 motioner, inklusive budgetmotioner.

    Belle Selene Xia (Sannf) som nu avgått från fullmäktige gjorde i fjol över 20 motioner. En av dem handlade om att konkurrensutsätta beredningen av motioner för att minska på kostnaderna. Stadens svar på den motionen var ändå att staden enligt lagen bör bereda svar på de motioner som görs.

    Yrjö Hakanen säger att antalet som undertecknar en motion inte har någonting att göra med om motionen leder till någonting.

    - Enligt min erfarenhet kan en motion som kommit från en ensam fullmäktigeledamot och av vissa anses vara liten visa sig viktig.

    Kommer du själv att göra färre motioner efter den här begränsningen?

    - Nej, det minskar inte antalet motioner som jag gör och största delen av alla motioner jag gör är budgetmotioner och för en grupp som inte har representanter i de centrala nämnderna och i stadsstyrelsen är en motion enda sättet att påverka.

    Läs också:

    Helsingforspolitiker: Fullmäktigemotionerna är för dåliga

    Läs också