Hoppa till huvudinnehåll

Splittrat Skottland avgör hela Storbritanniens framtid

Demonstranter visar sitt stöd för ett självständigt Skottland.
Demonstranter visar sitt stöd för ett självständigt Skottland. Bild: EPA/GRAHAM STUART folkomröstning

Om skottarna röstar för självständighet den 18 september kommer Storbritannien aldrig att bli sig likt igen. Ett ja innebär slutet på en 300 år lång union mellan de två länderna. Men ännu vet ingen exakt hur ett självständigt Skottland kommer att se ut.

I stora städer som Glasgow och Edinburgh syns planscher och valaffischer längs med gatorna. En del skriker ut ett "ja" andra varnar att jobben kommer att försvinna från ett självständigt Skottland.

Skottarna är splittrade inför valet, men i våras visade opinionsmätningar att det blir jämnt. Ja-sidan stöds av omkring 40 procent av skottarna och enligt tidningen The Scotsman behöver den bara två procentenheter till för att kamma hem segern i september.

Demokratiskt underskott

En av orsakerna till att Skottland röstar om självständighet i september är att många skottar känner att de inte representeras av Storbritanniens parlament i Westminster. Skottarna röstade bara in en konservativ parlamentariker i det brittiska underhuset i parlamentsvalet 2010. "Det finns fler pandor i Edinburghs zoo än skotska konservativa parlamentariker i Westminster", lyder ett av ja-sidans valspråk.

Storbritannien styrs nu av en koalitionsregering som leds av de konservativa, ett parti som aldrig klarat sig särskilt bra i Skottland. Såren har ännu inte läkts efter att Storbritanniens före detta premiärminister Margret Thatcher lade ner en stor del av landets primärindustri och orsakade enorm arbetslöshet i skotska städer som var beroende av gruv- och skeppsindustrin.

- Vi skottar borde få bestämma över oss själva. Det är frågan om ett demokratiskt underskott, säger Conor Cheyne som hör till aktivistgruppen Radical Indpendence Inverness.

I parlamentsval röstar skottarna vanligtvis på Labour eller Liberaldemokraterna. Om landet blir självständigt skulle det bli svårt för de två partierna att få majoritet i Westminster.

Enligt tidningen The New Statesman skulle Labour förlora 41 platser i det brittiska parlamentet om Skottland blir självständigt. De konservativa skulle bara förlora sin enda plats.

Trots det har Storbritanniens konservativa premiärminister David Cameron lovat att göra allt han kan för att Skottland ska fortsätta vara en del av Storbritannien. Men hittills har han inte aktivt deltagit i den så kallade Better Together-kampanjen, vars mest kända politiker är den före detta finansministern, Labourpolitikern Alistair Darling.

Ett splittrat Skottland

Skottland är långt ifrån enhetligt och består av flera kulturer. Där finns en keltisk språkminoritet som är beroende av understöd från både Edinburgh och Westminster.

På västkusten syns spår av konflikten på Irland. I Glasgows fattigare förorter hör du till ett av två läger, antingen är du katolik, och stöder fotbollslaget Celtic, eller så är du protestant och stöder fotbollslaget Rangers. De skotska protestanterna vill fortsätta höra till Storbritannien medan katolikerna vill bryta sig ur unionen.

Men de folkgrupper som ryter högst kring självständighet är nödvändigtvis inte de som tar sig till valurnorna den 18 september. Många på ja-sidan kommer från en fattig eller arbetarklassbakgrund, samhällsgrupper som inte är överrepresenterade i folkomröstningar.

Landets företagare, övre medelklass och äldre befolkning är mer skeptiska till självständighet och de är folkgrupper som röstar flitigt.

Skillnader finns också mellan högländerna i norra Skottland och lågländerna där större städer som Glasgow och Edinburgh ligger. Högländarna anser sig själv ha en annan identitet och kultur än resten av skottarna och där riktar många hellre blicken mot Europa än mot Edinburgh och Westminster.

Till Skottland hör också Orkney och Shetlandsöarna, där största delen av Storbritanniens oljefyndigheter finns. På öarna höjs nu röster för självständighet från Skottland, om det blir ett ja i september. Orkney och Shetland hörde till Norge fram till 1468.

Självständighet i EU

Skottarna är inte de enda som vill bli självständiga i Europa. I Baskien och Katalonien höjs röster för självstyre. Kanske är det därför EU, med kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso i spetsen, ställt sig negativa till skotsk självständighet. Enligt Barroso skulle ett självständigt Skottland inte automatiskt få gå med i den Europeiska Unionen.

Skrämseltaktiker, säger ja-sidan i Skottland som vägrar lyssna på negativa röster från England och EU. Ett självständigt Skottland kan visst stanna kvar inom EU och visst behålla pundet, säger Skottlands försteminister Alex Salmond. Både Englands bank och Storbritanniens finansminister George Osborne har sagt att det kan bli svårt för ett självständigt Skottland att behålla pundet.

Salmond har inte ett helt fläckfritt förflutet då det kommer till politiska påståenden. Innan finanskrisen nämnde han att Skottland borde följa i Islands och Irlands fotspår och ta del av deras framgångssaga. Han stödde också Skottlands bank, The Royal Bank of Scotland, som kollapsade 2008 och var tvungen att räddas av ett stödpaket från den brittiska regeringen.

Salmond har också sett till att bli vän med News Internationals ägare Rupert Murdoch och med den amerikanska affärsmannen Donald Trump. Två män som inte är särskilt populära i ett land där vänstervärderingar fortfarande smäller högt.

Men trots en del missbedömningar är Salmond och hans parti, the Scottish National Party, fortfarande populärt i största delen av Skottland. De ses som ett skotskt alternativ till de andra brittiska partierna som under de senaste åren förlorat skottarnas förtroende.

Salmond har lyckats tala till skottarnas känslor. En skotsk nationalism har vaknat till liv under de senaste åren och få saker kan övertala dem som i sitt hjärta bestämt att Skottland borde bli ett självständigt land. Frågan är om det blir hjärtat eller hjärnan som bestämmer då skottarna går till valurnorna i september.

Läs också: Ska Skottland bli ett nordiskt land?

Reporter: Charlotta Buxton

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes