Hoppa till huvudinnehåll

Låt läkaren välja!

Karis hälsostation
Patientstyrningen är viktig för att få vården att flyta på så effektivt som möjligt. Karis hälsostation Bild: Yle/Minna Almark karis hälsostation

Skräddarsy läkartjänsterna för att locka flera läkare till hälsocentralen i Raseborg! Det receptet ger överläkare Åsa A Westerlund, som också vill ha tid för mera administrativt arbete för att hinna rekrytera läkare till regionen.

Det är två saker som hela tiden dyker upp när man pratar om utmaningarna på hälsocentralen. Det är bristen på tid och bristen på läkare och personal och de två hänger oundvikligen ihop.

Yle Västnyland fick följa med arbetet på Karis hälsocentral en torsdag. Även om det var en relativt lugn dag, så var alla fullt sysselsatta. En läkare kunde inte arbeta och dagsplaneringen måste göras om i flykten.

Tid att gå igenom systemen

Priscilla Kalenius
Specialskötare Priscilla Kalenius Priscilla Kalenius Bild: Yle/Minna Almark kalenius
Priscilla Kalenius är specialskötare och sköter allt från att vaccinera och assistera små ingrepp till att ta emot tidsbeställningar och informera om försäkringar. Den här veckan har hon varit på jourmottagningen och det har varit full rulle nästan alla dagar. Hon tycker om sitt jobb, även om det ofta blir bråttom.

- Vi borde ha tid och möjlighet att sätta ner oss och gå igenom systemen, säger hon. Jag menar inte att nuvarande system är dåliga, men vi skulle vinna på att ordentligt diskutera hur vi ska arbeta.

Det som Priscilla Kalenius ändå understryker flera gånger är att de som behöver vård alltid får det.

- Det är lätt hänt att vi fokuserar på det negativa. Alla som behöver vård får det, men om ärendet inte är akut så kan det hända att man måste vänta. Vi måste prioritera, annars räcker vi inte till.

För mycket fokus på förebyggande vård

Åsa A Westerlund och Priscilla Kalenius
Åsa A Westerlund. Åsa A Westerlund och Priscilla Kalenius Bild: Yle/Minna Almark priscilla kalenius
Åsa A Westerlund är överläkare på hälsocentralen i Raseborg och jobbar för det mesta på hälsostationen i Karis. Hon menar att man i Finland överlag kanske har en skev fokusering inom hälsovården och hon väntar med spänning på vad den planerade social- och hälsovårdsreformen på allvar kommer att innebära. Kommer den att förändra något eller är det bara kosmetika?

- Det finns mycket läkare i Finland, så det finns resurser i landet. Så frågan är om vi gör rätt saker inom hälsovården, säger hon. Det har funnits en tro att förbyggande hälsovård kommer att lösa våra problem, men frågan är om vi sätter för mycket resurser på att sköta friska mänskor när det finns de som är sjuka och som inte får den vård de behöver tillräckligt tidigt.

Enligt henne kunde man fråga sig om skol- och arbetshälsovården gör rätt saker och om vi når rätt mål i arbetet. Hon skulle skulle gärna se forskningsresultat som stöder eller kullkastar grunderna för den nuvarande resursfördelningen. Westerlund tror att vi eventuellt har satsat för mycket på den här typen av vård och frågan är om det finns en möjlighet till resursskifte.

Patientstyrning a och o

Det viktigaste är i alla fall att få rätt patient till rätt vård. Och det betyder inte alltid ett läkarbesök.

- Patientstyrningen är jätteviktig. De patienter som till exempel behöver ett intyg att de är sjuka måste inte nödvändigtvis träffa en läkare. Våra sjukskötare är erfarna och de kan göra mera än många patienter känner till, säger Åsa A Westerlund.

Flera mentala trösklar

Läkarbristen spökar alltid i bakgrunden då man talar om utmaningarna inom vården. Också Åsa pratar om tid som behövs för att åtgärda problemet med att locka läkare till Raseborg.

- Man behöver tid för att rekrytera läkare hit. Man behöver tid att ringa runt och ta kontakt till exempel med tidigare vikarier. Även om det skorrar i någons öra, så måste det finnas tid för administration och personalvård, säger hon.

Men varför är det så svårt att locka läkare till Raseborg? Enligt Åsa A Westerlund är kraven på tvåspråkighet ett hinder, åtminstone på ett mentalt plan. Det har man till exempel försökt lösa genom att enspråkigt svenska eller finska läkare jobbar samtidigt, så att patienterna har möjlighet att besöka den som talar deras modersmål.

Ett annat problem är att Raseborg konkurrerar med Helsingforsregionen.

- På det mentala planet ligger Raseborg långt från huvudstaden, säger hon.

Raseborg gör redan en hel del för att locka läkare hit till regionen. Dels försöker man öka vetskapen bland dem som studerar och öka möjligheten för dem att komma hit. Dels hjälper staden i viss mån till med att hitta bostad åt de läkare som kommer hit, bland annat över sommaren.

Dessutom åker en specialbuss, som läkare kan pendla med, dagligen från och till Helsingfors via Esbo. Både sjukhusets och hälsocentralens läkare använder sig av den här läkarbussen.

Ta modell av den privata sektorn!

I dag är det många läkare som väljer att jobba inom den privata sektorn eftersom de bättre kan påverka sin arbetstid där. Åsa A Westerlund tror också att det skulle löna sig att ta efter den modellen på hälsocentralen i Raseborg. I längden skulle det löna sig även om det behövs resurser för att förverkliga skräddarsydda lösningar.

- Det betyder till exempel att man skulle kunna ha kortare arbetstid eller specialisera sig och göra bara en sak på mottagningen. En del gillar att göra allt medan andra inte är intresserade av det, säger Westerlund.

Det är ett långsiktigt mål att öka skräddarsydda läkartjänster i Raseborg. Det kräver resurser, men kunde gangna sjukvården i regionen, säger Åsa A Westerlund.

- Jag tror att det kunde locka flera läkare hit.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland