Hoppa till huvudinnehåll

Dokumenterat: Oj så det dröjer, det där Gudsriket

Jayne Svenungsson är präst och teolog
Jayne Svenungsson är teolog Jayne Svenungsson är präst och teolog Bild: Förlaget Glänta jayne svenungsson

Gud är rättvisa, inte diskriminerande. Kyrkan har haft svårt att samla pr-poäng under de senaste åren. Istället har man drabbats av medlemsflykt, mycket på grund av inställningen hos vissa kyrkliga falanger till kvinnliga präster och vigsel av samkönade par.

Jag känner många människor som inte längre upplever att kyrkan är ens egen, att den istället vacklar i frågor som står den närmast; i sin människosyn, skriver Sebastian Bergholm.

Alla kameler går inte genom alla nålsögon

Det finns människor som hävdar att de verkligen inte har något emot homosexuella, att många av deras vänner är homosexuella – men att de ändå anser att äktenskapet bara finns till för man och kvinna. Den här balansgången är omöjlig, ser man ett problem i det samkönade äktenskapet så har man något emot hbt-folket. För Gud må allting vara möjligt men för kyrkan är det inte det. Man kan inte vara välkomnande, inbjudande och avståndstagande, diskriminerande på samma gång. Alla kameler går inte genom alla nålsögon.

Totalitära ideologier

Jag träffade den svenska teologen Jayne Svenungsson för en intervju om hennes bok Den gudomliga historien, som diskuterar vår kulturs profetiska arv; hur en judisk, universalistisk, antik idé om en bättre värld fortfarande syns i samtida politik. Svenungsson visar att människan i över 2000 år har kämpat för rättvisa i termer av Gud men att drömmen om ett himmelrike på jorden också kokat över i till exempel 1900-talets totalitära ideologier. Sovjetunionen och Nazityskland var bägge en förvridning av detta profetiska arv. Under intervjun berättade Svenungsson om en judisk tänkare som konstaterade att en orättfärdig handling inte är ett brott mot lagen utan handlar istället om en handling där en konkret person far illa. Det här är mycket viktigt med tanke på våra mediala samtal om religion. Ofta beskrivs religionen som ett konservativt lagsystem där Guds bud och moraliska lagar en gång för alla stakats ut och som det för människan gäller att följa. Istället skulle jag säga att konservativa människor söker stöd och berättigande i Bibeln för sina åsikter. Det här leder till att människor far illa, tvingas leva i krympta områden.

Motsatspar

Det är anmärkningsvärt att det talas så mycket om vad som står i bibeln utan att vi människor har en bred koll på vad allt som står där. Bibelokunskap innebär också ett kunskapsunderläge. Alla har vi väl hört om hur Paulus säger att kvinnan skall tiga i församlingen? Svenungsson berättade hur samtida radikala samhällsfilosofer söker sig till just religionen, till exempel Paulus, för att söka argument för ett mera inkluderande samhälle. Det finns något radikalt i Paulus, något universellt i då han talar om en tid då ingen längre är kvinna-man, slav-fri och så vidare. Paulus löser upp dessa motsatspar.

Religiöst maktmissbruk

I bibeln finns bevisligen starka inkluderande strömmar som korrelerar friktionsfritt med Jesus omsorg om de svagaste i samhället. Kyrkan har, naturligtvis, aldrig glömt bort den här aspekten helt och hållet; diakoni, utlandshjälp, omsorg om de fattiga är något som fortfarande lever starkt också i en religiös kontext. Samtiden däremot fokuserar alltmera sällan på de här aspekterna. Istället är man, med rätta, väldigt snabb i att läsa av religiöst maktmissbruk.Då man går in i diskussioner om hur kyrkan borde anpassa sig till hur samhället i övrigt ser ut så slås jag, då jag läser Den gudomliga historien, av att de egentligen inte alls behöver göra det. I det profetiska arvet finns redan det som behövs för en inkluderande, medkännande kyrka som kan kännas trygg och som ett hem idag.

Leka gud

Det som behöver omskrivas eller om-förstås är Gud själv; Gud är förvisso allting, men ändå inte diskriminerande, småaktig, intolerant, utan istället i grunden rättvisa. Att vi har tusentals år av historia och personliga erfarenheter av motsatsen har naturligtvis med det att göra. Därför är det så viktigt att man just känner till avigsidan av det profetiska arvet, hur det lett till maktmissbruk och hur människan i övermod vridit rättvisekampen till sin motsats, hur människan ständigt frestas att leka gud i Guds ställe. Det behöver ändå inte vara så. Då teologin stiger in i samtiden och samtalen med sina egna styrkor finns också möjligheten att människan får syn på Gud istället för gud; att Gud i grunden är en rättvis Gud, är rättvisa. Alla ryms med enligt det antika och universella förbundet.

Dokumenterat: Oj så det dröjer, det där Gudsriket i Radio Vega på söndag 8.6. klockan 9.03, repris onsdag 11.6 klockan 11.03.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje