Hoppa till huvudinnehåll

Tar robotarna våra jobb?

Svetsrobotar gör Porsche Macan på nya fabriken i Leipzig, Tyskland
Robotar gör chassit på en Porsche Macan Svetsrobotar gör Porsche Macan på nya fabriken i Leipzig, Tyskland Bild: EPA/JAN WOITAS industrirobot

Kommer robotarna att ta över mitt jobb, mina barns jobb eller mina barnbarns jobb i framtiden? Svaret är ja. Det är helt klart att robotar kommer att ta över allt mer av jobben, men samtidigt skapas nya hela tiden. Ingen kan ändå säga hur snabb robotiseringen av samhället och ekonomin kommer att vara.

Ta en titt in i framtiden. En arbetstagare som är hemma får ett meddelande att bilen som ska föra honom eller henne till jobbet har parkerat utanför huset. Där står den snyggt parkerad, men ingen chaufför syns. Nej, för en förare behövs inte. I framtiden vet bilen precis vad den ska göra.

Förarlösa bilar redan verklighet

Redan nu finns det testbilar som kör utan chaufför. Många biltillverkare jobbar nu för fullt med att ta fram mera avancerad teknologi för att finslipa bilarnas navigations- och säkerhetssystem. En biltillverkare som har kommit långt är Volvo. Se SVT:s inslag om den förarlösa Volvon här.

Också Audi, Nissan och Toyota jobbar med liknande lösningar. En överraskande testtillverkare är sökmotorjätten Google, som tror att dess bil kan användas i trafik någon gång år 2020. Googles förarlösa bil har i test redan kört en miljon kilometer utan en enda incident.

Förarlösa bilar har en stor fördel framom bilar med chaufför: De är säkrare eftersom den mänskliga faktorn har eliminerats. Ett stort juridiskt problem måste ändå lösas: Vem är ansvarig ifall en förarlös bil krockar? Tillverkaren, ägaren eller någon annan? Nättidningen Vox listar fördelarna med förarlösa bilar (se separat faktaruta).

Fördelar med förarlösa bilar

Vox listar nio fördelar:

  • Självkörande bilar kan spara liv
  • Arbetsresorna blir snabbare och mindre stressande
  • Förarlösa bilar kommer att vara bränslesnålare
  • Det går åt mindre bränsle till att leta parkeringsplats
  • Allt fler människor kommer att kunna "köra"
  • Det kan bli vanligare att dela skjuts
  • Det kan bli populärare att gå eller att åka cykel
  • Förarlösa bilar kan göra övergången till elbilar snabbare
  • Förarlösa bilar kan skapa fördelar för miljarder dollar/euro

Också andra transportmedel kan bli förarlösa, till exempel tåg. Postorderföretaget Amazon har visioner om att drönare ska leverera paket i framtiden och Rolls-Royce tror att robotstyrda fartyg seglar på de sju haven.

Många yrken och jobb försvinner

Men tillbaka till framtidstanken. Arbetstagaren som är på väg till jobbet med den förarlösa bilen slås plötsligt av en hemsk tanke. Han eller hon kom plötsligt ihåg meddelandet från arbetsgivaren att det är onödigt att komma till jobbet, eftersom en robot har tagit över arbetsuppgifterna.

Det händer överallt. I flera stora livsmedelsaffärer har man ersatt kassapersonal med betalautomater som kunderna sköter själva. Inom bankväsendet har detta varit verklighet redan länge. Resebyråernas personal behövs bara i undantagsfall. Få företag har telefonister eller receptionister längre. I framtiden sköts kanske också telefonmarknadsföringen av robotar. Färre brevbärare behövs eftersom allt fler använder e-post.

Industrirobot bearbetar bildörr
Robotar bearbetar en bildörr Industrirobot bearbetar bildörr Bild: EPA/Kay Nietfeld automation

Inom industrin har automationen varit igång i decennier och den kommer att fortsätta. Det betyder att antalet industriarbetare kommer att minska och ersättas av robotar som är snabbare, har bättre precision, som inte har arbetstider och som inte strejkar. I förlängningen kan man tänka sig att robotar sköter servicen av robotar.

Den automatiserade produktionen har kommit längst i Japan, USA och Tyskland. Nu pågår en kraftig robotisering av den kinesiska ekonomin. Enligt Financial Times var Kina den största köparen av industrirobotar år 2013. Det betyder att kinesiska fabriksarbetare får börja söka sig nya jobb.

Arbetare monterar komponenter
Kina är den största köparen av industrirobotar. Får hon behålla jobbet? Arbetare monterar komponenter Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS automatikkomponenter

Medelklassen förlorar

Nästa stora omvälvning kommer inom kontorsbranschen. Då är det medelklassen som drabbas. Den snabba utvecklingen av programvaran för datorer kommer att synas inom en mängd olika områden.

Tänk bara på översättning. De existerande automatiska översättningsprogrammen är i dag rudimentära och ibland enbart lustiga. Men i framtiden kommer de att översätta faktatext felfritt. Inom medicinen kommer diagnostiken och operationer att automatiseras. Redan nu finns operationsrobotar. Bättre mjukvara kommer också att påverka jurister, redovisare och planerare.

Redan nu finns programvara som kan sköta jobb som har ansetts kunna skötas enbart av utbildade och skapande personer. Tänka bara på att köpa och sälja aktier. Det finns programvara som sköter rutinaffärer på en bråkdels sekund. Den datorstyrda värdepappershandeln (High-frequency Trading) står för omkring hälften av affärerna i USA.

En operationsrobot demonstreras vid universitetssjukuhuset i Halla, Tyskland
Urolog och minister testar operationsrobot En operationsrobot demonstreras vid universitetssjukuhuset i Halla, Tyskland Bild: EPA/PETER ENDIG operationsrobot

Journalistiken berörs också. I mars publicerade Los Angeles Times en nyhet om en jordbävning. Den var skriven av automatiserad mjukvara, visserligen på en plattform som hade skapats av en människa. Inom finansjournalistiken används program som på nolltid analyserar nyckeltalen i börsbolagens kvartalsrapporter. Men en heltäckande analys med bedömningar måste ändå tillsvidare göras av en människa.

80 procent av jobben kan försvinna

Enligt en ny studie kan upp till 80 procent av jobben försvinna i framtiden då robotarna tar över. En annan studie visar att nästan hälften av alla jobb i USA i dag kan automatiseras inom de följande tio till tjugo åren. Frågan är förstås: Vems jobb?

Man kan också fråga sig, vilka jobb som har den minsta sannolikheten att inte rationaliseras bort? De högsta cheferna kan vara ganska säkra. Företag och andra organisationer kommer också i framtiden att behöva någon som leder, analyserar och fattar beslut.

Det kommer att behövas experter som programmerar robotarna, ingenjörer som kan tänka abstrakt, forskare som tar fram ny kunskap, lärare, hälsovårdspersonal, vårdare och folk som erbjuder personlig service. Med tanke på den åldrande befolkningen kommer det också att behövas allt mer personal inom äldreomsorgen. De här är yrken där människan också i framtiden kommer att behövas, men också inom dessa yrken kommer en del av arbetet att automatiseras. Matautomater för äldre är bara ett exempel.

Anställd testar samarbete mellan mänska och robot hos VW
Samarbetet mellan människa och robot testas hos Volkswagen Anställd testar samarbete mellan mänska och robot hos VW Bild: EPA/THOMAS GASPARINI / VOLKSWAGEN / vw

Om eller när arbetsuppgifterna polariseras kraftigt i ett skikt av ledare/experter och ett skikt av människor som utför lågkvalificerade manuella jobb kommer det också att synas i lönerna. Jobben blir antingen högavlönade eller lågavlönade. Allt färre kommer att vara medelinkomsttagare. Den stora recessionen från 2008 och framåt har satt fart på den här utvecklingen, men det är inte direkt kopplat till robotekonomins framfart.

Fördelningen mellan kapital och arbete förskjuts

En av de verkligt stora frågorna kring robotiseringen av samhället är inkomstfördelningen. Om den teknologiska utvecklingen går enligt dessa banor, kan vi vänta oss en allt ojämlikare inkomstfördelning. Kapitalet gynnas på arbetets bekostnad. Ägarna till robotarna får en allt större andel av kakan, medan arbetskraften (de som har jobb och de arbetslösa) får en allt mindre del.

Om robotekonomin faktiskt leder till att upp till 80 procent av arbetskraften blir onödig kommer det att ha enorma konsekvenser för välfärdssamhället. Med bara 20 procent som jobbar kan man knappast tänka sig att resten lämnas vind för våg. Om alla ska få stöd sätter det i sin tur hård press på finansieringen.

Medborgarlön som lösning?

Ett förslag som har kastats fram i olika framtidsscenarier är att kapitalet/ägarna måste betala betydligt högre skatt och på det sättet dela med sig av sina vinster. Det här borde göras globalt för att hindra storföretagen från att shoppa låga skatter.

Apple-1 dator byggd 1976 av Steve Wozniak
Apple-1 skapad av Steve Wozniak Apple-1 dator byggd 1976 av Steve Wozniak Bild: EPA/TONY AVELAR dator

Robotekonomin blir ett problem för demokratiska samhällen. Med 80 procent som inte jobbar, men har rösträtt, kommer spänningarna att öka. De jobblösa kommer att kräva utbildning, hälsovård och omsorg. Då blir steget till medborgarlön inte långt.

En annan möjlighet är att frustrationen och motsättningarna i samhället ökar och det uppkommer helt nya radikala politiska rörelser som kan komma att omdana samhället i grunden. Inför den utsikten kan kapitalet vara villigt att betala betydligt mera skatt. Dessutom är näringslivet beroende av att också den sysslolösa 80-procenten köper konsumtionsvaror och tjänster.

Är robotrevolutionen överdriven?

Ekonomen Alan Manning vid London School of Economics har påpekat att nästan alla framtidsscenarier som förutspår att jobben försvinner när robotarna kommer härstammar från USA. I Europa verkar man se mindre dramatiskt på saken.

Den teknologiska utvecklingen tar kål på jobben, det kommer man inte ifrån. Så har det varit sedan den industriella revolutionen och så kommer det att fortsätta. Men att vissa jobb försvinner innebär inte att nya inte kan uppkomma. Summan av arbete är inte konstant.

Tidig version av Spinning Jenny
Spinning Jenny krossades av arga spinnare Tidig version av Spinning Jenny Bild: Clem Rutter, Rochester, Kent/Creative Commons Attribution 3.0 Unported license. spinnmaskin

På 1760-talet utvecklade uppfinnaren James Hargreaves en spinnmaskin som kunde spinna 100 trådar samtidigt, en enorm förbättring av produktiviteten. Spinnarna var rädda för sina jobb och en folkhop bröt sig in hos Hargreaves och förstörde ”Spinning Jenny”. Just i den historiska situationen tog spinnmaskinen jobben, men samtidigt skapades förutsättningar för massproduktion av garn och tyg som senare gynnade alla.

Numera slår ingen sönder datorer som rationaliserar bort jobben trots att de kommande decennierna ser ganska oroväckande ut. Hittills har stora teknologiska innovationer varit skrämmande just då de händer. Samtidigt har teknologin skapat helt nya jobb som ingen ens hade kunna fantisera om tidigare.

För bara tio år sedan trodde knappt någon att vi i dag har bilar som är förarlösa. Eller tänk på mobilteknologin. En av de vanligaste telefonerna år 2004 var Nokia 2600. Med den kunde man ringa, skicka sms, ladda ner ringtoner, spela spel osv. Då kunde ingen föreställa sig vad läget skulle vara om tio år. I dag har var och varannan en smarttelefon eller pekplatta.

Facebooks serverhall i Luleå, Sverige
Facebooks serverhall i Luleå, Sverige Facebooks serverhall i Luleå, Sverige Bild: EPA/Susanne Lindholm server

Med samma logik kommer vi om tio år att ha teknologi som vi knappt kan föreställa oss idag. En del av det nya kommer säkerligen att skapa jobb och/eller i vart fall underlätta våra liv. Om 20 år skriver kanske en robot en artikel på svenska.yle.fi (ifall något sådant ens existerar då) om hur fel folk hade 2014 då de såg på framtiden. Men då är jag pensionerad och sitter kanske och lyssnar på en robot som läser upp artikeln för mig.

Källor: Economist, Financial Times, Guardian, The Atlantic, Roboteconomics, SVT, Vox, Wall Street Journal, The Week

Läs också: Robotarna kan rädda Finland