Hoppa till huvudinnehåll

Minnen som definierar våra liv

Memories for Life med Meeting the Odyssey
Tilde Knudsen gestaltar Alice i föreställningen "Memories for Life". Memories for Life med Meeting the Odyssey Bild: Jonatan Sundström memories for life

I helgen var det dags för den 23:e upplagan av Hangö teaterträff, och en av de på förhand mest emotsedda föreställningarna var Finlandspremiären av ”Memories for Life” med teaterprojektet/kollektivet ”Meeting the Odyssey” som anlände till Hangö efter urpremiären i S:t Petersburg.

”Meeting the Odyssey” är ett europeiskt socialt och konstnärligt projekt som under somrarna 2014-2016 kommer att segla från Östersjön till Medelhavet. Ombord på skonaren s/s Hoppet finns skådespelare och teaterfolk från bl.a. Finland, Estland, Danmark, Italien, Tjeckien och Ryssland.

Som ett intro till föreställning har man i programbladet citerat den lettiska poeten Imants Ziedonis (1933-2013):

”Vi går inte mot döden. Vi går inte mot att bli gamla. Vi går för att möta oss själva. Vi går för att möta vårt andra jag. Livet är som två personer som går mot varandra. Min gamla ålder möter min ungdom.”

Föreställningen börjar med att de sju skådespelarna framför en böljande och koherent dans – sju blir en för att sedan upplösas i sju i ett hart när magiskt förvandlingsnummer där de unga vigulanta och plastiska kropparna på ett ögonblick åldras och förvandlas till krumryggiga och hasande kroppar som darrar och rycker. Den tämjda, följsamma och strikt kontrollerade kroppen har i ett huj brutits ner och det som kvarstår är okontrollerat kaos, ett flackande och famlande.

Jag kommer att tänka på konstnären Saara Ekströms videoverk där blommor och grönsaker bryts ner och förmultnar – verk som visar på det å ena sidan sköna, å andra sidan skoningslösa i förfallet.

Scenen i Brankis i Hangö förvandlas till en plattform för fragmentariska minnen där nutid och dåtid böljar in och ut ur varandra i ett ständigt pågående tidsflöde, ett slags medvetandeström där dröm och verklighet tvinnas samman till en livslinje kantad av krig och förlust, sorg och glädje, oförlösta drömmar och såväl smärtsamma som ljuva minnen av en tid som flytt.

Vi har det åldrade paret (Jessica Raita och Viktor Idman från Teater Viirus) som följt varandra i vått och torrt sedan ungdomens dagar och nu sitter i soffan på äldreboendet där dygnsrytmen rutas in av eftermiddagste och tv-vanetittande.

Danska Tilde Knudsen gestaltar Alice, en livskraftig, explosiv och muskulös dansare i en gammal kvinnas förvirrade och förtvinade kropp, en knotig kropp som verkar ha slagit knut på sig själv.

I en rullstol sitter en tyst och apatisk man (Radoslav Piovarci från den tjeckiska teatern ProFitArt) och stirrar tomt framför sig – men i drömmen rör han sig fritt mellan olika tidsrymder: än är han en liten oskyldig pojkvasker som älskar att titta på kartor, än en ung man som obönhörligt kastas mellan kaotiska minnen från krigsåren och en rasande och upprivande smärtsam förlust av en mor.

Helena Pruuli och Oskar Pöysti i "Memories for life"
Helena Pruuli och Oskar Pöysti i "Memories for life" Bild: Jonatan Sundström helena pruuli

Helena Pruuli (från den estniska teatern NO99) gör en lått fåfäng och påstridig dam som gång på gång vill bli påmind om sin ungdoms skönhet. När hon tänker tillbaka på sin barndom minns hon framför allt havet och måsarnas skrik.

Att förneka är den strategi som kvinnan gestaltad av Maria Ahlroth tyr sig till när minnet sviker och den egna kroppen känns främmande.

När sjukskötaren (gestaltad av Oskar Pöysti) på äldreboendet krasst konstaterar att en av invånarna på boendet är döende är det ett faktum som fäster på var och en av oss i publiken: vi är alla döende.

Trots att vi alla på något plan är införstådda med tanken på att vi i födelseögonblicket påbörjar vår vandring mot döden drabbas vi i ett slag av vår egen ändlighet – det är en insikt som kan vara både förtröstansfull och fasansfull, men föreställningen ”Memories for Life” är en avväpnande föreställning som utmanar vår syn på åldrande. Barnet och gamlingen lever sida vid sida i hjärtats kammare.

Robert Kocks ljudbild är ett spännande collage av slagdängor, pastischer och pulserande rytmer, marscher och melankoliska stråkar som på ett organiskt sätt ramar in och understryker skiftningar i stämningar och scenbyten.

Tillsammans med bl.a. dramaturgen Christoffer Mellgren, koreografen Lenka Vagnerovà, ljusplaneraren Andrea Violato Scarlattine och scenografen Viviana Rella Scarlattine samt kostymören Tyra Therman har regissören Maria Lundström skapat en infallsrik och kalejdoskopisk föreställning som ständigt pendlar mellan det komiskt karnevalistiska och det djupt berörande allvarsamma i en krönika över ett Europa som under det senaste seklet skakats och sårats av två världskrig, ett antal inbördeskrig, otaliga konflikter och kränkningar som på olika sätt satt sin prägel på hela folk och enskilda människor.

Minnen av liv, minnen för livet, minnen som föder liv, minnen som bevarar liv: ”Memories for Life” är en föreställning som på ett förtjänstfullt och mångskiftande sätt visar på hur alla våra erfarenheter, upplevelser och minnen gör oss till de vi är idag och imorgon – på samma sätt som årsringarna räknar trädets ålder minns och bevarar kroppen (själen, hjärtat) alla våra tidsåldrar.

Läs mer om projektet Meeting the Odyssey på Viirus webbplats.

Meeting the Odyssey besöker Helsingfors festspel under perioden 23-25.8, och under perioden 3-12.9 ges föreställningar av "Memories for Life" på Teater Viirus scen i Kronohagen i Helsingfors.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje