Hoppa till huvudinnehåll

Ryssland, EU och cyberhot på Gullranda

När president Niinistö och de nästan hundra inbjudna gästerna slår sig ned för årets funderingar ser världen helt olika ut än den gjorde i fjol.

De som samlas på Gullranda har nu Ukrainakrisen, annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina att hålla i minnet under diskussionernas gång. I Finland har Nato-diskussionen blivit högaktuell och mycket aktivare än förr och kommer helt säkert att vara ett tema inför riksdagsvalet nästa år.

Det faktum att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kommer till Finland i morgon ger också diskussionerna på Gullranda en tilläggskrydda. Redan på tisdag besöker Lavrov president Niinistö och kan då höra sig för om vad de säkerhetspolitiska samtalen har handlat om.

EU får också plats i diskussionerna. Med ett nyvalt Europaparlament och EU:s svårigheter att nå någon dialog men Ryssland finns det mycket att tala om. Redan i fjol konstaterade deltagarna på Gullranda att EU har nedsatt förmåga att verka. Då var orsaken ekonomiska problem och många lokala val i medlemsländerna. Nu är det EU:s utrikespolitiska verktygslåda som ter sig dåligt utrustad.

Hemliga samtal

Ekonomi och militära allianser var på agendan i fjol och samma teman ska man tala om också i år.

Bara en liten del av diskussionerna är öppna för alla. Presidentens öppningstal visas i direktsändning på webben via Yle Arenan och inledningssessionen på måndag förmiddag visas på Yle TV 1. Också avslutningssessionen kan man se på Yle Arenan.

Det mesta av diskussionerna förs emellertid utan publik. Inte ens journalister som rapporterar från Gullranda får vara med.

Björnen har vaknat

Ryssland är huvudtema för inledningssessionen som går under rubriken Björnen har vaknat, än Finland då? Bland dem som sitter i panelen och pratar finns inga överraskningsnamn. Samma män som alltid uttalar sig om Ryssland får göra det också nu. Av nio deltagare i panelen är bara två kvinnor.

Under de hemliga sessionerna kommer man att tala bland annat om hur Europa klarar sig och om att hantera verkligheten, då tänker man på sådant som cyberhot och informationsflöden. Också försvarsfrågor ska diskuteras.

Livlig försvarsdebatt

Försvarsfrågorna är just nu mera på ytan i Finland än de har varit på länge. Till exempel diskuterar man ivrigt det nordiska försvarssamarbetet. I början av maj presenterade försvarsministrarna i Finland och Sverige en arbetsplan för hur samarbetet i fredstid ska utvecklas.

I onsdags gick forskaren Pauli Järvenpää, med ett förflutet bland annat som Finlands ambassadör i Afghanistan, och riksdagsman Mats Johansson (M) från Sverige ut i ett gemensamt brev där de hävdade att samarbetet borde utsträckas till att också gälla i kris och krig. Något som skulle kräva ett statsfördrag mellan länderna.

Det finns ett stort intresse också för gemensamma anskaffningar och handel med militärmateriel. Sverige vill till exempel sälja sina JAS Gripen-plan och Finland måste fundera på hur man i sinom tid ska ersätta Hornet-planen. Då den tidigare Flygvapenchefen Jarmo Lindberg blir ny kommendör för försvarsmakten i Finland den första augusti kan man förmoda att den diskussionen tar fart.

Eftersom en så stor del av programmet under Gullrandadiskussionerna är hemliga vet vi inte om just sådana frågor kommer att diskuteras. Presidentens kompetensområde gäller ju i första hand utrikespolitik och inte försvar.

Lämpligt inför årets Gullranda-diskussioner har en rapport om fjolårets samtal publicerats. Den kan du läsa här (på finska)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes