Hoppa till huvudinnehåll

I mångkulturens Sarajevo ekar skotten från första världskriget

Sarajevo, huvudstaden i Bosnien-Hercegovina, ligger på gränsen mellan turkiskt och europeiskt. Pontus Nordling besöker Sarajevo 1959. Vi besöker basarerarna och får höra ekot från Gavrilo Princips skott den 28 juni 1914 när Princips kusin berättar om attentatet mot Frans Ferdinand.

Huvudstaden i Bosnien Hercegovina, Sarajevo kallas divno mjesto, den gudomliga orten. Staden ligger på gränsen mellan turkiskt och europeiskt. Pontus Nordling besöker Sarajevo 1959.

Till tonerna av böneutroparens sång från minareterna mot Mekka skildrar Pontus Nordling den turkiska stadsdelen. Och besöker den stora basaren med saker från den turkiska tiden; fezar, trätofflor, handvävda mattor. Bogoljuv Stankowich berättar på svenska om livet i basaren.

Pontus Nordling besöker också en gammal seralj, ottomanernas hus (eller harem) för kvinnorna.

Den 28 juni 1914 small de ödesdigra skotten i Sarajevo när det Habsburgska kejsardömets tronföljare ärkehertig Frans Ferdinand och hans hustru Sophie sköts ihjäl.

Skotten kom också att bli startskottet för det första världskriget. Förövaren var studenten Gavrilo Princip. Pontus Nordling samtalar med Bogdan Princip, som är kusin till Gavrilo Princip. Han berättar om de sex sammasvurna medlemmerana i nationalistgruppen Svarta handen, bland dem kusinen Gavrilo Princip och om attentatet mot Frans Ferdinand.

Skotten i Sarajevo inledde den s.k. julikrisen. Österrike-Ungern misstänkte att Serbien låg bakom mordet och ställde ett ultimatum där man bland annat krävde österrikisk medverkan i polisutredningen av mordet. Österrike-Ungern fick Tysklands stöd i konflikten.

När Serbien inte accepterade alla Österrike-Ungerns krav förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien den 28 juli 1914, vilket inledde svarta veckan.

Till följd av en komplicerad serie europeiska militärallianser ledde krigsförklaringen till att konflikten vidgades till en global konflikt i form av första världskriget. Man brukar därför säga att skotten i Sarajevo var det som utlöste första världskriget, även om de bakomliggande orsakerna var fler och mångfacetterade.

När kriget var slut 1918 blev Bosnien-Hercegovina och huvudstaden Sarajevo en del av det sydslaviska rike som senare kom att heta kungariket Jugoslavien.

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet