Hoppa till huvudinnehåll

Den lilla svenska minoriteten i Uleåborg

Med finska mått mätt är Uleåborg en stor stad med 100 000 invånare. Av dem är ungefär 300 personer svenskspråkiga. Kan man bibehålla sin språkliga minoritet i ett helt finskt samhälle? Det ska Uleåborgssvenskarna få svara på.

Vi tuffar in med tåg till järnvägsstationen i Uleåborg. Med finska mått mätt är det en stor stad, med 100 000 invånare. Av dem är c. 300 personer svenskspråkiga. Närmaste tvåspråkiga stad, Karleby, ligger 200 km söderut. Den svenskspråkiga miniminoriteten är helt isolerad. Allt är på finska. Finlandssvenska radioprogram hörs inte. Men man har en svensk skola.

Tjärsvenskarna i Uleåborg

I Uleåborg finns både rikare och fattigare svenskar. Förr visste man inte så mycket om språkstrider. 1879 var en fjärdedel av Uleåborgs invånare svenskspråkiga, 1900 bara 6 % och 1979 är de c. 300. Finlandssvenskarna har oftast representerat "kristallkronesällskapet" och härstammar från Uleåborgs tjärhandel. Herrskapsspråket var svenska, alla som ville vara något talade svenska, vare sig de kunde det eller inte.

Dagny Karonen har levt största delen av sitt liv här och är diakonissa. Hon föddes 1894 i Uleåborg med sin familj, föräldrarna är från Jakobstad. När hon gick i skola hade skolan 15 barn per klass. Och det fanns t.om. en annan skola, reallyceum och flickskolan.

Den svenska skolan ger ett gratis språk

Den svenska privatskolan har nu klasser från dagis till gymnasium med 110 elever allt som allt. Här går många finskspråkiga elever som lär sig svenska. De finska barnen får stödundervisning.

Läraren Airi Aalto var krigsbarn. Hon kunde inte tillräckligt finska för att gå i skola på finska, så hon gick på svenska. Blev lärare vid Ekenäs seminarium och började jobba i skolan. Airi Aalto berättar att hon först kände sig ensam och isolerad efter Ekenästiden. Trivs både med svenskarna och finnarna. Men svenskarna är kanske för isolerade. Bokstavligen en språkö.

Airis man Eeli Aalto är konstnär och filmare. Barnen har alla gått i svenska skola. Eeli Aalto säger att det svenska språket är minst lika viktigt som det ryska. Ett språk är alltid ett fönster mot en ny värld, från pornografiska texter till världslitteratur. Förstår inte hur man sku kunna klara sig på bara ett språk. Barnen känner sig förstås som finska, men språket har hjälpt i jobbsammanhang.

Så besöker vi dagiset där barnen leker. Gunnel Wallenius flyttade till Uleåborg för åtta år sedan. I början kände hos sig hemskt ensamt. Men hon tycker om jobbet på dagis och är medlem i en svensk syförening.

Uleåborgssvenskarna är en isolerad enhet med syförening

Gunnels man Bo Einar Wallenius, eller Einari Vallenius som han heter här är maskininspektör på hamnkontoret. Familjen har två söner som studerar i Uppsala.

Kaj Åström är genuin Uleåborgsbo. Han sitter som VD för familjeföretaget i bilbranschen. Hans fru Anna-Lisa är från Helsingfors. Till familjen hör två söner och en dotter. För dem är det naturligt att tala båda språken. Pojkarna går i svensk skola för språk är viktiga. I synnerhet när man lever i ett så litet land som Finland.

Nils Granholm är maskinchef på Merial. Majbritt Granholm jobbar också på daghemmet. Kerstin Romar i syföreningen och Åke Romar distriktschef på Esso. De är alla inflyttade. Endel inflyttare bevarar sin svenska med umgänge, men svenskan förfinskas.

Så har det gått för familjen Becklund. Mamma Beatrice håller fast vid sin svenska, men Karin Becklund vill inte ens säga att hon är finlandssvensk. Hon har gått finsk skola och känner sig finsk. Alla vänner är finska, Uleåborg är en finsk stad. Svenska skolan är liten, systern har gått där. Hon vill inte vara "svenskatalande bättrefolk". Och njuter i stället av den ordlösa klassiska baletten och jazzdansen.

Några svenska arbetare hittar man inte i Uleåborg. Runebergsdagen, Luciadagen och Hbl är det enda som förutom språket förenar. Är de en spegling av finlandssvenskar i stort funderar man till sist i reportaget?

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Finländarnas inställning till de andra

    Finland är inte fritt från vardagsrasism.

    "Jag är inte rasist, men..." Trots att Finland inte tagit emot många invandrare under årens lopp är landet inte fritt från vardagsrasism. Hur är det att komma till Finland som flykting eller invandrare? Eller att vara barn till en invandrare?

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Rastafaris barn i Finland

    Livet i en jamaicansk familj i Finland.

    Författaren Marianne Backlén åkte till Jamaica, förälskade sig i Devon Dawkins och flyttade sedan tillsammans med honom till Helsingfors. Paret har nu två barn och berättar om de motgångar och den rasism de stött på i Finland.

  • Flyktingkvinnor i Finland

    Tre flyktingkvinnor berättar sina historier.

    Att vara flykting och kvinna är en dubbel börda. Här träffar vi tre kvinnor, från Somalia, Rumänien och Chile.

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet