Hoppa till huvudinnehåll

Den lilla svenska minoriteten i Uleåborg

Med finska mått mätt är Uleåborg en stor stad med 100 000 invånare. Av dem är ungefär 300 personer svenskspråkiga. Kan man bibehålla sin språkliga minoritet i ett helt finskt samhälle? Det ska Uleåborgssvenskarna få svara på.

Vi tuffar in med tåg till järnvägsstationen i Uleåborg. Med finska mått mätt är det en stor stad, med 100 000 invånare. Av dem är c. 300 personer svenskspråkiga. Närmaste tvåspråkiga stad, Karleby, ligger 200 km söderut. Den svenskspråkiga miniminoriteten är helt isolerad. Allt är på finska. Finlandssvenska radioprogram hörs inte. Men man har en svensk skola.

Tjärsvenskarna i Uleåborg

I Uleåborg finns både rikare och fattigare svenskar. Förr visste man inte så mycket om språkstrider. 1879 var en fjärdedel av Uleåborgs invånare svenskspråkiga, 1900 bara 6 % och 1979 är de c. 300. Finlandssvenskarna har oftast representerat "kristallkronesällskapet" och härstammar från Uleåborgs tjärhandel. Herrskapsspråket var svenska, alla som ville vara något talade svenska, vare sig de kunde det eller inte.

Dagny Karonen har levt största delen av sitt liv här och är diakonissa. Hon föddes 1894 i Uleåborg med sin familj, föräldrarna är från Jakobstad. När hon gick i skola hade skolan 15 barn per klass. Och det fanns t.om. en annan skola, reallyceum och flickskolan.

Den svenska skolan ger ett gratis språk

Den svenska privatskolan har nu klasser från dagis till gymnasium med 110 elever allt som allt. Här går många finskspråkiga elever som lär sig svenska. De finska barnen får stödundervisning.

Läraren Airi Aalto var krigsbarn. Hon kunde inte tillräckligt finska för att gå i skola på finska, så hon gick på svenska. Blev lärare vid Ekenäs seminarium och började jobba i skolan. Airi Aalto berättar att hon först kände sig ensam och isolerad efter Ekenästiden. Trivs både med svenskarna och finnarna. Men svenskarna är kanske för isolerade. Bokstavligen en språkö.

Airis man Eeli Aalto är konstnär och filmare. Barnen har alla gått i svenska skola. Eeli Aalto säger att det svenska språket är minst lika viktigt som det ryska. Ett språk är alltid ett fönster mot en ny värld, från pornografiska texter till världslitteratur. Förstår inte hur man sku kunna klara sig på bara ett språk. Barnen känner sig förstås som finska, men språket har hjälpt i jobbsammanhang.

Så besöker vi dagiset där barnen leker. Gunnel Wallenius flyttade till Uleåborg för åtta år sedan. I början kände hos sig hemskt ensamt. Men hon tycker om jobbet på dagis och är medlem i en svensk syförening.

Uleåborgssvenskarna är en isolerad enhet med syförening

Gunnels man Bo Einar Wallenius, eller Einari Vallenius som han heter här är maskininspektör på hamnkontoret. Familjen har två söner som studerar i Uppsala.

Kaj Åström är genuin Uleåborgsbo. Han sitter som VD för familjeföretaget i bilbranschen. Hans fru Anna-Lisa är från Helsingfors. Till familjen hör två söner och en dotter. För dem är det naturligt att tala båda språken. Pojkarna går i svensk skola för språk är viktiga. I synnerhet när man lever i ett så litet land som Finland.

Nils Granholm är maskinchef på Merial. Majbritt Granholm jobbar också på daghemmet. Kerstin Romar i syföreningen och Åke Romar distriktschef på Esso. De är alla inflyttade. Endel inflyttare bevarar sin svenska med umgänge, men svenskan förfinskas.

Så har det gått för familjen Becklund. Mamma Beatrice håller fast vid sin svenska, men Karin Becklund vill inte ens säga att hon är finlandssvensk. Hon har gått finsk skola och känner sig finsk. Alla vänner är finska, Uleåborg är en finsk stad. Svenska skolan är liten, systern har gått där. Hon vill inte vara "svenskatalande bättrefolk". Och njuter i stället av den ordlösa klassiska baletten och jazzdansen.

Några svenska arbetare hittar man inte i Uleåborg. Runebergsdagen, Luciadagen och Hbl är det enda som förutom språket förenar. Är de en spegling av finlandssvenskar i stort funderar man till sist i reportaget?

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Estland förklarar sig självständigt

    Statskupp och självständighetsförklaring, Finland tvekar.

    Efter en statskupp i Moskva den 19 augusti 1991 förklarade sig Estland självständigt den 20 augusti. Finlands regering visste inte hur man skulle förhålla sig, men den 25 augusti var statsledningen klar att knyta diplomatiska förbindelser med de självständiga Baltiska staterna.

  • Jaan Kross och ett folks minne

    Här träffar vi honom i ett författarporträtt från 1993.

    Jaan Kross (1920-2007) var den mest kända författaren från Estland. Här träffar vi honom i ett författarporträtt från 1993.

  • Om Estlandssvenskar och finlandssvenska ester

    Söndagsöppets Estlandsspecial filmades våren 1991.

    Söndagsöppets Estlandsspecial filmades på våren 1991. Då anade ingen att Estland skulle bli självständigt tre månader senare.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Barnen och den farliga trafiken

    Här får vuxna och barn lära sig hur man skall korsa gator.

    "Slapp man korsa gatan bara, så vore det en enkel grej". Det är svårt att klara sig i trafiken. Här får vuxna och barn lära sig hur man skall hinna korsa gator. Det viktigaste barnen måste komma ihåg är att man aldrig kan lita på bilisterna.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • Prylar skall inhandlas och böcker plastas in

    Varför är pennor, linjaler och andra grejer så könsbestämda?

    När skolan börjar släpas föräldrar till pappershandlar för att ruinera sig på linjaler, suddgummin, skolväskor och pennor. Men föräldrarna står inför ett större problem när barnen får sina böcker: inplastandet.

  • Hallå, det är Naturväktarna!

    Programmet har gått sedan 1971 och besvarat naturfrågor.

    Naturväktarna är ett av Rundradions tidiga interaktiva radioprogram med ring-in-samtal. Programmet har snurrat på sedan 1971 och otaliga radiolyssnare har njutit av roliga och spännande djurfrågor. Seportaget följer med när man sänder för 800 gången.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet