Hoppa till huvudinnehåll

Feldt-Ranta: Det är fel i vårt budskap

Maarit Feldt-Ranta står leende utanför sitt hemhus i Tallmo i Karis.
Maarit Feldt-Ranta utanför sitt hemhus i Tallmo i Karis. Maarit Feldt-Ranta står leende utanför sitt hemhus i Tallmo i Karis. Bild: Yle/ Pia Santonen tallmo

Sossedrottningen i Västnyland, riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta ser fram emot att snart återvända till riksdagen och lokalpolitiken.
Feldt-Ranta fick i höstas återfall av cancer men är nu på bättringsvägen.


Hon vill fortfarande rädda välfärdssamhället och samtidigt lyfta socialdemokraterna på benen igen.
Feldt-Ranta är bekymrad över hur sofflocket försvagar både socialdemokraterna och det demokratiska systemet.

Trädgården som mamma och grannarna skapade

Maarit Feldt-Ranta är tillbaka i barndomslandskapet i Karis. Tallmo höghusområde var hennes hem då. Nu har hon efter många år som villaägare flyttat tillbaka till samma hus hon bodde i som barn.



Medierna har berättat om hennes liv, familjen, cancern, hur hon nu är på väg tillbaka, hennes nya kärlek i Helsingfors, hennes syn på livet.

Yle Västnyland träffar Maarit Feldt-Ranta i en trädgårdsgunga i Anjas berså.

- Det här är vår gård vid Tallmogränd i Karis. Anja var min mamma. Hon dog 2005 men före det byggde hon en vacker trädgård här på höghusgården. Det är härligt för mig att nu få bo här och njuta av det här som hon har byggt tillsammans med grannarna.

Hur ser du på den gångna vintern nu när den är över och du igen ska börja jobba i riksdagen?

- Nu ser det ju jätte ljust ut. Det har varit en mörk och svår vinter. Jag insjuknade på nytt i magcancer i slutet av november. Jag genomgick en stor operation och tuffa cancerbehandlingar. De var slut vid valborg och nu ser det faktiskt bra ut då jag är tillbaka på benen och njuter av sommaren. Jag gick i dag över två kilometer från centrum ut hit till Tallmo!

Brinner för saken

Feldt-Ranta tycker inte att hennes politiska engagemang i grund har ändrat på grund av sjukdomen. Hon säger att det kanske har förstärkts på grund av allt stöd hon under sjukdomen fått av vänner och okända mänskor. Hon vill fortfarande jobba för den nordiska välfärdsmodellen.

Cancern och allt vad den och de tuffa behandlingarna inneburit kommer inte att begränsa livet eller arbetet, intygar Feldt-Ranta. Hon är full av iver.

SDP och orter som Raseborg

De gångna åren har varit tuffa inte enbart för henne utan också för hennes parti.

- SDP:s sits är svår på många sätt.

Svårigheterna har vuxit fram under många år och orsakerna är många.

- Men mest har SDP tappat på orter som Raseborg där det har funnits mycket traditionell industri. Den globala trenden har varit att industrin flyttar utomlands och jobben försvinner.

I Västnyland var konkursen vid stålverket i Koverhar i Hangö ett konkret exempel på den utvecklingen. Det har påverkat socialdemokraternas stöd i regionen.

- När sånt händer, tappar människorna sitt förtroende för politiken, i alla fall för en tid.

Det finns också andra orsaker för det dalande stödet för SDP. Ungdomarna kan ta grundskolan, hälsovården och folkpensionen för givna. Det kan hända att de inte vet vad som skiljer de politiska partierna åt utan endast röstar på en lämplig personlighet.

Borgaren sköter inte jobbet

Men Feldt-Ranta understryker att socialdemokratin ingalunda är klar med sin uppgift. Många är utslagna och det hon kallar de borgerliga krafterna kommer inte att se till de svagas väl, menar hon - tvärtom. Feldt-Ranta ger ett färskt exempel: det är fel att föreslå slopad arvsskatt om man inte berättar vad det innebär, det vill säga varifrån de förlorade intäkterna i så fall ska tas.

- Det dras in på något annat: barnbidrag, pensioner, hälsovård, åldringsvård.

De flesta har svårt att se det här. Politikerna borde bli bättre på att förklara hur det går till, säger Feldt-Ranta.

SDP har haft fel i budskapet

Men det krympande stödet för SDP är ingalunda endast ett kommunikationsproblem, anser Feldt-Ranta.

- Problemet är inte det att vi inte lyckas förmedla vårt budskap utan jag tror att det är fel i vårt budskap!

Feldt-Ranta tycker att hennes parti har sagt det ena och gjort det andra. Som exempel nämner hon tvångsfusionerna: partiet hade i tio års tid sagt att tvångsfusioner mellan kommuner inte är ett alternativ. Men i regeringen accepterade SDP dem. Så kan det inte vara, säger Feldt-Ranta.

- Det tär på stödet. Mänskor blir osäkra på om man kan lita på vad socialdemokraterna säger.

Feldt-Ranta tycker trots allt inte att sossarna ska lämna regeringen. Men det gäller att inte lova för mycket. Själv har hon aldrig lovat annat än att göra sitt bästa.

Samtalet avbryts när ett par grannar går förbi, säger hej och växlar några ord.

Du stödde öppet Antti Rinne, när partiet gick till ordförandeval. Varför?

- En organisation tappar en tredjedel av sitt stöd på några år - jag hade inte mage att bara rycka på axlarna och säga att vi fortsätter på samma linje.

SDP läcker från alla håll och kanter

Antti Rinne som nu ska leda SDP mot riksdagsvalet i vår - då, om tio månader, kanske vi får se vartåt det barkar. Feldt-Ranta konstaterar samma sak som många andra: Den största utmaningen är de som inte alls röstar.

- Socialdemokraterna har tappat så mycket i väljarunderstöd att det har gått till alla håll, till höger, till vänster, till mitten och allra mest till sofflocket. Det är tyvärr så att de människor som mest behöver det här samhället låter bli att rösta.

Socialdemokratin i Raseborg mår ok

I hemstaden Raseborg är Maarit Feldt-Ranta obestridlig sossedrottning. Känslan hos många är att när hon är med, går valet bra men är hon borta går det dåligt. Feldt-Ranta avfärdar tanken och säger hon har börjat sin politiska bana som alla andra och att det finns hundratals människor som jobbar i det tysta. SDP är en folkrörelse, säger hon. Hon menar att hon syns eftersom hon är SDP:s enda rikspolitiker i regionen.

EU-valet för några veckor sedan gav sossarna ett katastrofresultat. I Raseborg var stödet ännu mindre, drygt 10 procent mot 27 procent i kommunalvalet 2012 och 30 procent i riksdagsvalet året innan. Feldt-Ranta understryker att hon har varit borta från lokalpolitiken ett halvt år och därför inte kan komma med någon analys. Men hon är optimist när det gäller partiets sits på hemmaplan.

- Jag ser det inte alls så där dystert. Vi har ett starkt kommunalpolitiskt engagemang.

Nejsägare och jasägare

Inför kommunalvalet 2012 ville SDP i Raseborg profilera sig som ett jasägarparti.

- Det är mycket viktigt. Vår region höll och håller kanske fortfarande på att bli en nejsägarregion.

Feldt-Ranta säger att många företagare och många nyinflyttade västnylänningar upplever att det är svårt att etablera sig här.

- Olli Muurainen är inte ensam.

- Om vi inte vill ha vindkraft, flygplats, stormarknad, näringsliv överlag, då får vi heller inte jobb och välfärd.

Men det handlar inte enbart om kommunalpolitik när man ska bli en jasägare. Det är också en kulturfråga, säger Feldt-Ranta.

- Hur bemöter vi nya människor som vill komma hit? Tar vi illa upp när folk kommer hit?

Är det en språkfråga? Vill man inte få finskspråkig inflyttning eller nya företag som innebär finskspråkig inflyttning?

- Tyvärr finns det en sanning också i det.

När under hälften röstar

Feldt Ranta säger att det bland socialdemokraterna i Raseborg finns många unga. Men förgubbningen är ett allvarligt problem. Om de unga inte engagerar sig, hotas hela det demokratiska systemet.

- Det är berättigat att vi i Finland frågar oss själva om vi alls är en västerländsk demokrati då endast 40 procent väljer att gå och rösta. Mycket har då gått snett.

- Jag brukar fråga mina ungdomsgrupper på besök i riksdagen om någon är intresserad av politik. En eller två brukar räcka upp armen. Men när jag frågar vem som är intresserad av skolmaten eller studiestödets storlek, räcks alla händer upp. Då säger jag att ni alla är intresserade av politik.

Hon frågar sig hur det är möjligt att ungdomarna vet mer än någonsin om hur samhället fungerar och hur man påverkar men ändå inte väljer att delta.

En del känner sig utanför och låter bli att rösta. Andra kanske har det för bra.

- Själv gick man med ett par jeans som man skurade där nere i ån i Landsbro. Man kunde inte drömma om en egen telefon eller ett eget rum.

Läs också sommarintervjun med den andra västnyländska riksdagsledamoten, SFP:s Thomas Blomqvist.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland