Hoppa till huvudinnehåll

Piketty får kritik

Den franske ekonomiprofessorn Thomas Piketty i Helsingfors
Professor Thomas Piketty Den franske ekonomiprofessorn Thomas Piketty i Helsingfors Bild: Caj Rönning/Yle piketty

Den till skyarna upphöjda franska nationalekonomen Thomas Piketty har inte kommit undan kritik. Han har kritiserats för användningen av data och för sina tolkningar och prognoser. Också teoretisk kritik har förekommit bland akademiska ekonomiforskare.

Thomas Pikettys bok Capital in the 21st Century har fått mycket beröm (läs separat artikel här). Det är den mest uppmärksammade ekonomiboken i år. De flesta som har läst den är imponerade. Den är närmare 700 sidor och innehåller en mängd fakta om förmögenheter och inkomster i 20 länder. Boken innehåller också ekonomisk teori.

Problem med fakta?

Men alla är inte lika entusiastiska. Journalisten Chris Giles gick hårt till angrepp mot Thomas Piketty i Financial Times och menade att hans data om förmögenhetsutvecklingen efter 1970 i Storbritannien är felaktiga. Därför är också Pikettys slutsats felaktig då han hävdar att ojämlikheten har ökat och de rika har blivit allt rikare, menar Giles.

Kritiken i Financial Times fick stor uppmärksamhet i våras. På en presskonferens i samband med Pikettys besök i Helsingfors fick han frågan om kritiken.

- Jag tycker att Financial Times gjorde bort sig i den här frågan. Vem som helst som ser på data vet det. Jag har svarat på kritiken punkt för punkt och det finns inga fel eller misstag i statistiken. Men om man ska se något positivt i kritiken, så visar den att det behövs mera genomskinlighet när det gäller finansiella data, säger Piketty.

Piketty är noggrann med att påpeka att alla hans statistiska uppgifter finns på nätet och de är öppna för vem som helst. Dessutom kompletteras databasen nästan varje vecka. Om ett par månader kommer Piketty och hans medarbetare att vara klara med en världsomfattande databas med inkomster och förmögenheter.

Förhållandet mellan avkastning och tillväxt

Kritiken mot Piketty på akademiskt håll har främst gällt ett av de centrala påståendena i boken. Enligt Piketty är avkastningen av kapital (r) större än den genomsnittliga tillväxten i ekonomin (g), alltså att r > g. Med historiska data har Piketty visat att så är fallet, utom under några decennier efter andra världskriget.

Enligt boken har avkastningen på kapital legat ganska konstant mellan 4 och 5 procent. Däremot kommer den ekonomiska tillväxten sällan upp till den nivån. Men Piketty säger att det inte bara är ett historiskt faktum att olikheten r > g gäller, utan den gäller också i framtiden. På den här punkten har han fått kritik. Men han håller fast vid sin teori.

- Jag hävdar inte att jag vet vad som kommer att ske i framtiden, hur kapitalavkastningen och tillväxten utvecklas nästa århundrade eller i all evighet. Men motsatsen skulle vara ett sammanträffande. Bara genom en ovanligt snabb teknologisk utveckling och befolkningstillväxt kunde den ekonomiska tillväxten tillfälligt bli lika hög som kapitalavkastningen. Det finns inget logiskt eller historiskt skäl till att tillväxten och avkastningen skulle sammanfalla, säger Piketty.

Thomas Piketty har ibland kallats ”en ny Marx”, kanske för att bokens namn påminner om Karl Marx bok Kapitalet. En annan orsak är säkerligen att han förespråkar progressiva förmögenhets- och kapitalskatter. Men själv godkänner han inte den stämpeln.

- Jag är inte marxist, jag är en ganska traditionell nationalekonom. Och jag är inte emot ojämlikhet i sig. Den kan i vissa fall till och med vara bra för ekonomin. Men jag motsätter mig den extrema ojämlikhet som vi ser i till exempel USA i dag. Den borde motarbetas med politiska medel, säger Thomas Piketty.

Läs också: Slopa inte arvsskatten

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes