Hoppa till huvudinnehåll

Tove Jansson läser Farlig midsommar

Farlig midsommar från 1954 är en av Tove Janssons vildaste, mest spännande och gladaste Muminböcker med försvinnanden, äventyr, skräck och teater. Här läser Tove Jansson hela boken.

Farlig midsommar utkom för första gången 1954 på Schildts förlag. Här läser Tove Jansson alla tretton kapitel.

Första kapitlet: Om en barkbåt och ett eldsprutande berg. Det är en tryckande varm juni, och Muminmamman täljer en barkbåt medan Mumintrollet längtar efter Snusmumriken som ännu inte kommit tillbaka från sin vintervandring. Hettan blir olycksbådande och "Det eldsprutande berget" orsakar jordbävning och en tsunami, som skapar en stor översvämning i dalen.

Andra kapitlet: Om hur man dyker efter frukost. Muminhuset har snart bara taket över vattenlinjen och hela undervåningen under vatten. Mumintrollet måste dyka ner i köket efter mat. Familjen bestämmer sig för att söka efter ett torrt hus. På vägen plockar de med sig Homsan och Misan.

Tredje kapitlet: Om hur man bekantar sig med ett spökhus. Den utökade familjen kommer till ett stort, halvcirkelformat flytande hus. De tror att det är ett spökhus, med skrämmande personer som Rekvisita och märkliga halva väggar och tavlor som trillar ner. Teaterråttan Emma som bor i teatern och som först håller sig undan från familjen, ogillar Mumintrollen eftersom de inte vet att huset är en teater och inte förstår vad man skall göra på en teater.

Fjärde kapitlet: Om fåfänglighet och faran av att sova i ett träd. Mumintrollet och Snorkfröken vill sova i ett träd, som de binder fast så att inte teatern ska flyta iväg. Emma råkar dock lossa på förtöjningen och teatern flyter utan Mumintrollet och Snorkfröken iväg till Granviken.

Femte kapitlet: Om hur det går när man visslar på teatern. Mumintrollet och Snorkfröken är olyckliga men bestämmer sig för att bege sig på äventur. Mitt i allas stora sorg på teatern trillar också Lilla My överbord.

Sjätte kapitlet: Om hur man hämnas på parkvakter. Lilla My räddas av Snusmumriken, som vill hämnas på Parkvakten genom att plantera hattifnattfrön och riva ner plakat. På halsen får han en massa parkbarn som nu tyr sig till honom.

Sjunde kapitlet: Om farlighet på midsommarnatten. Mumintrollet och Snorkfröken träffar Filifjonkan, firar midsommar med henne och alla tre blir arresterade av en hemul när de bränner plakaten som Snusmumriken rev ner.

Åttonde kapitlet: Om hur man skriver ett skådespel. Muminmamman vet inte att Mumintrollet sitter i fängelse. Under tiden på teatern vill familjen sätta upp en pjäs.

Nionde kapitlet: Om en olycklig pappa. Snusmumriken är inte nöjd i ett hus med en massa ungar. Muminpappan skall skriva en pjäs som familjen skall sätta upp. Det är svårt.

Tionde kapitlet: Om generalrepetitionen. Generalrepetitionen går tokigt, men så skall det vara, menar Emma.

Elfte kapitlet: Om hur man lurar fångvaktare. Genom ett flygblad för pjäsen får parkbarnen reda på den och övertalar Snusmumriken om att gå dit. Hemulen som arresterade Filifjonkan, Mumintrollet och Snorkfröken får också syn på ett av flygbladen och överlåter vaktjobbet till sin kusin medan han går iväg för att se pjäsen. Kusinen övertygas dock av vännernas oskyldighet och låter dem gå för att se pjäsen också.

Tolfte kapitlet: Om en dramatisk premiär. Vid teatern möts alla upp och själva pjäsen kollapsar till en stor återträff.

Trettonde kapitlet: Om bestraffning och belöning. När vattnet slutligen lättar beger sig alla hem.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet