Hoppa till huvudinnehåll

Fyrbent vän stöder rehabilitering

Rehabiliteringshunden Amos är en en aktiv, rörlig labrador som gillar att apportera
Rehabiliteringshunden Amos är en en aktiv, rörlig labrador som passar funktionella rehabiliteringsövningar. Rehabiliteringshunden Amos är en en aktiv, rörlig labrador som gillar att apportera Bild: Kira Schroeder / Outhouse Media rehabiliteringshund

Hundar kan göra stor nytta inom rehabilitering och vård om de skolas rätt och får jobba under rätt förutsättningar.

– Det finns mycket forskning om nyttan av att använda djur inom vården. Produktionen av stresshormon minskar och halten av välbefinnandehormonet oxytocin ökar vid samvaro med hund eller andra djur, säger ergoterapeut Heidi Abrahamsson. Hon har i sitt klientarbete tagit med sin specialskolade hund som en del av rehabiliteringsprocessen. Speciellt väl minns Abrahamsson en äldre dam med utvecklingsstörning, som inte hade kunnat gå på fem år och satt i rullstol.

– Efter 3-4 besök kunde damen själv stå upp och efter 6-7 besök promenerade hon med hunden och sin rollator inomhus. Det var en jättefin upplevelse att hon blev så motiverad av att få promenera med hunden att hon kom på benen, minns hon.

Vårdhundar jobbar alltid med proffs

Så kallade vårdhundsteam består alltid av en hundförare med utbildning inom vården som jobbar tillsammans med sin egen hund, där hunden är en del av ett rehabiliteringsprogram med klart uppställda mål som dokumenteras som vilken annan rehabiliteringsprocess som helst.

I och med kravet på rätt utbildning skiljer sig vårdhundsverksamheten från t.ex. kompishundar på bibliotek där hundägaren inte behöver någon viss utbildning. I Finland koordineras vårdhundsverksamheten av organisationen Hundar inom fostran och rehabilitering r.f. som ordnar ett år långa kurser för hundförare och lämplighetstest och diplomering av hundarna.

Alla hundar lämpar sig inte för vårdhundsverksamhet, och vissa hundar passar bättre för vissa sorters patienter.

– Min labrador Amos är en aktiv, rörlig hund som gillar att apportera. Honom brukar jag använda för funktionella övningar, medan det kanske behövs en lugnare hund för att jobba med till exempel personer med spastiska rörelser eller på äldreboenden, förklarar socionomstuderande Nona Borgström.

Hunden måste vara trygg

Innan en hund får påbörja vårdhundsutbildning görs ett lämplighetstest, där man bland annat testar hur väl hunden klarar av sådana sociala situationer den kommer att utsättas för.

– Hunden ska tycka om andra människor, klara av att söka kontakt och vara stresstålig. När den vilar ska den vila och inte fortsätta jobbet, annars blir den väldigt trött, förklarar Heidi Abrahamsson.

Hon påpekar att vårdhundar inte passar alla – bland annat måste allergier och hundrädsla beaktas. Rehabiliteringshundar är aldrig ensamma lösningen på en klients problem.

– Vårdhundar är alltid en del av en större multiprofessionell vårdplan, betonar Abrahamsson.

Hör mer om vårdhundar i hälsoprogrammet Kraft onsdagen 25.6. klockan 19.30

Radioprogrammet Kraft - hälsosam sommar på Radio Vega