Hoppa till huvudinnehåll

Alkoholreglering delar finländarnas åsikter

Man dricker öl
Man dricker öl Bild: EPA/ANDY RAIN ölstop

Alkoholpolitiken delar finländarnas åsikter, visar en ny enkät. Varannan av dem som svarat på enkäten anser att den nuvarande alkoholregleringen inte är för sträng.

En nästan lika stor andel, 44 procent, anser att det finns onödigt stränga begränsningar på alkoholförsäljning och -konsumtion.

Förra veckan kom regeringspartierna överens om att skjuta fram totalreformen av alkohollagstiftningen till följande regeringsperiod. Därmed blir det tills vidare inga förändringar i ölförsäljningen och restaurangernas utskänkningstider.

I enkäten som gjordes på uppdrag av föreningen Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, uppgav 80 procent av de tillfrågade att det inte har någon betydelse om man får köpa öl i butiken på söndagar. 76 procent anser det saknar betydelse om restauranger måste stänga klockan tre eller fyra på morgonnatten.

En dryg fjärdedel vill inte låta kommunen begränsa användningen av alkohol på offentliga platser.

Alkoholproblem berör de flesta

Majoriteten av finländarna har upplevt alkoholrelaterade svårigheter i sin närmaste krets, arbetsgemenskapen eller i sitt bostadsområde. De vanligaste besvären är att personer druckit sig fulla och betett sig störande, något som 62 procent uppger sig ha upplevt.

Över en fjärdedel har erfarenheter av alkoholrelaterat våld eller våldshot i vardagen.

- Den största nyheten för mig var just hur många finländare som verkligen stöter på alkoholrelaterade problem i vardagen, säger Sari Aalto-Matturi, verksamhetsledare på EHYT ry.

Åtta av tio uppgav att alkoholrelaterade problem har betydelse för samhället och önskar att man i större utsträckning skulle satsa på att förebygga problemen.

1085 finländare svarade på enkäten som utfördes i mitten av juni. De som svarade var mellan 15 och 74 år gamla. Enkätens felmarginal är ungefär tre procentenheter.

Alkoholpolitik väcker känslor

Aalto-Mattari är besviken på regeringens beslut om att lägga totalreformen av alkohollagstiftningen på is. Hon hoppas på att det arbete som Katainens regering påbörjade slutförs under nästa regeringsperiod.

- Tiden håller på att rinna ut för den här regeringen, men jag tror också att alkoholindustrins starka lobbning har påverkat uppskovet.

Enligt Aalto-Mattila handlar offentliga diskussioner kring alkoholpolitik oftast om att främja de inhemska bryggerierna istället för att försöka lösa de problem som alkoholen skapar. Hon är ändå tveksam till om alkohollagen blir en het potatis i riksdagsvalet.

- Man talar om förmynderskap och moralism och jag vet inte om politikerna vågar väcka en neutral debatt kring alkohollagen.

Alkoholrelaterade problem kostar Finland 6-7 miljarder euro per år, vilket enligt EHYT ry. är en summa som istället kunde täcka både barnbidraget och de årliga kostnaderna för åldringsvården.

- Det är alltså ingen besparingsåtgärd att minska förebyggande rusmedelsarbete, säger Sari Aalto-Matturi på EHYT ry.

Skattehöjning är en annan effektiv metod, som ofta sätter känslorna i svall.

Uppdatering 25.6.2014 kl. 11.32: I den urprungliga artikeln som publicerades 24.6.2014 stod det felaktigt att alkoholrelaterade problem kostar Finland 6-7 miljoner per år. Det är nu rättat till 6-7 miljarder.