Hoppa till huvudinnehåll

Träna fotboll med gott humör och utan fula ord

Fotboll är den lagsport de flesta yngre barn börjar med. Bland invandrare är fotboll överlägset störst. Fotboll kan också höja konditionen. Men hur är det med rasism på fotbollsplanerna?

Av de klassiska bollspelen står väl fotbollen främst, den roar och underhåller genom situationernas mångfald och skapar vid flitigt utövande en viss kondition, påpekar Caj Stålström och om man tränar.

Glöm för all del inte uppvärmningen vid sommarmotionen, påpekar Caj Stålström. Den avslutande löpningen skall höja pulsen.

För många juniorer är fotbollen den lagsport man börjar med, vissa redan som 4-åringar. Och träningarna ser lika ut. Helsinki Cup är en viktig målstolpe för många juniorer.

Fotbollen är den största sporten också för invandrare, men hur är det med rasism inom juniorfotbollen? Bollförbundet ubildar invandrare till fotbollsdomare. Fathi Helal är domare i division 3, men invandrarna själva har grundat många olika lag, både bland männen och juniorerna.

Fairplay- och nej till rasism-kampanjerna skall motverka rasism, men fungerar det?

Text: Ida Fellman

Barn och unga

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet