Hoppa till huvudinnehåll

Må så gott och ha det bra!

Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

Programledare Caj "Ståla" Stålström har genomgått ett läkartest och fått friskintyg och bevis på att han är i bättre form än andra i hans ålder. Han bjuder in tittarna till ett gediget träningsprogram.

Det finns människor som ständigt är i god form genom sitt yrke. Men den som jobbar på kontor i vårt sittande samhälle har inte automatiskt en bra kondition.

Alla kan genomföra en förbättringskur för konditionen med hjälp av ett träningsprogram. I träningsprogrammet bör ingå reducering av övervikt, träning av stora muskler, konditionshöjande övningar, enkla muskelövningar så man får rörlighet i alla leder samt avslappningsmomentet.

Det svåraste är att sätta igång

Det första steget, att börja träna, är alltid svårast att ta. Börja smått och inte för snabbt. Det ger det bästa resultatet i det långa loppet. Och då går man inte tillbaka till de gamla ovanorna. Man borde alltid variera mellan stående och sittande. Grundkonditionen kan höjas lätt med friluftsliv och promenader, och genom att inte ta hissen utan springa i trappor.

Gruppövningar är effektivare än individuella övningar. Också regelbundenheten är viktig. Ståla inviger tittarna i ekvationen kring FKI (det fysiska konditionsindexet).

I träningsseriens andra del måste Ståla förklara de olika variablarna i FKI innan vi kan gå in på motionsformerna. Skidning är en av Stålas absoluta favoritsporter. Tyvärr har det varit svårt att skida ute i södra Finland, men man kan göra övningarna också inne. Till innegymnastikens fördelar hör att man kan variera och göra enligt egen förmåga. T.ex. vid armpress kan man göra efter eget tycke, med knäna i marken eller den svåraste varianten med den lilla handklappningen mellan varje press. Glöm aldrig uppvärmningen.

Vintersport är bra för kropp och själ

I det tredje avsnittet är det skidorna på och ut i skidspåret och backarna. Mars är en härlig månad att skida. Det enda svåra är att valla, men har man vallat rätt kan man njuta.

Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Ståla intervjuar några pojkar i slalombacken. Leif Nystén, Tom Merilahti, Robin Candolin och Tom Korpela gillar svängarna och farten.

Ståla undersöker utrustningen för terräng- och slalomskidor. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

Att åka skridsko kräver kunskap. I den fjärde delen bekantar vi oss med ishockey och konståkning. Ståla visar dessutom gymnastiska övningar man kan göra utan skridskor, kanske framför televisionen.

På sommaren kan du träna mångsidigt

Det femte och sista avsnittet börjar med en glad "Vi gå över daggstänkta berg". Motionslandskampen Finland-Sverige har inletts, men man verkar ha kommit bättre igång i Sverige. Nils Kankkonen, medlem av konditionsfrämjande styrelsen, medger att så är fallet. Om det finska folket skall kunna klå svenskarna måste man sätta igång med allvar nu! Och det passar Ståla.

Ståla besöker Hagalunds simhall och gläder sig åt att konditionssimmarna blivit flera. Bröstsim är långsamt och lugnt, ryggsim håller andningen lugn, men crawl är en bättre motionsform. Det är först då man behärskar fjärilssim som man är en riktig simmare. Barn får motion av att hoppa och plaska. Att ro är en mångsidig och bra motionsform på sommaren.

Av de klassiska bollspelen står väl fotbollen främst, den roar och underhåller genom situationernas mångfald och skapar vid flitigt utövande en viss kondition, påpekar Caj Stålström. Den avslutande löpningen skall höja pulsen. Då blir motionen konditionsfrämjande.

Ligg inte på sofflocket i sommar, rör på er och må gott!

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Oktoberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och oktobervädret

    Finlands mesta meteorolog Juha Föhr berättar om oktobervädret i början av 1990-talet.

  • Det finlandssvenska höstvädret

    Godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet!

    "Och då säger vi godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet...". Kurre Österberg står med meteorologerna och presenterar det finlandssvenska vädret.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Frånsidan: Hemlös

    Vi får följa en hemlös man i Helsingfors.

    Vad händer med dem som ingen har någon användning för? frågar Claes Andersson i det här reportaget från 1968. Vi får följa en hemlös man i Helsingfors.

  • Bostadsbristen deprimerar och skiljer barn från sina mödrar

    Unga hemlösa kvinnor fick lämna sina barn på barnhem.

    På 1960- och 1970-talen var urbaniseringen i Finland stor. Unga människor reste från landsbygden på jakt efter jobb och en bra framtid. Men det kunde vara tufft både på arbets- och bostadsmarknaden. I de värsta fallen fick unga hemlösa kvinnor lämna sina barn på barnhem.

  • Bostadslös på grund av bostadsbrist

    Bostadslös är inte värdelös.

    Att en människa är bostadslös betyder inte att hon är värdelös. Då det inte finns bostäder blir personer bostadslösa. Orsakerna kan vara många: sjukdom, missbruk, vräkning, arbetslöshet eller bara otur. Och bland de bostadslösa hittas ensamstående män, frånskilda mödrar med små barn och åldringar.

  • Hela livet på natthärbärge

    De har bott på natthärbärgen i stora sovsalar hela livet.

    Karl Sahlgrens reportage Natthärbärget från 1973 tillägnas dem som inte har ett hem. I reportaget följer vi sjuttioåriga Engla Honkonen och andra som i decennier har bott på natthärbärgen i stora sovsalar.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Jag, Laban

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Jakobstad 1984

    Följ med till Jeppis 1984.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet