Hoppa till huvudinnehåll

Må så gott och ha det bra!

Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

Programledare Caj "Ståla" Stålström har genomgått ett läkartest och fått friskintyg och bevis på att han är i bättre form än andra i hans ålder. Han bjuder in tittarna till ett gediget träningsprogram.

Det finns människor som ständigt är i god form genom sitt yrke. Men den som jobbar på kontor i vårt sittande samhälle har inte automatiskt en bra kondition.

Alla kan genomföra en förbättringskur för konditionen med hjälp av ett träningsprogram. I träningsprogrammet bör ingå reducering av övervikt, träning av stora muskler, konditionshöjande övningar, enkla muskelövningar så man får rörlighet i alla leder samt avslappningsmomentet.

Det svåraste är att sätta igång

Det första steget, att börja träna, är alltid svårast att ta. Börja smått och inte för snabbt. Det ger det bästa resultatet i det långa loppet. Och då går man inte tillbaka till de gamla ovanorna. Man borde alltid variera mellan stående och sittande. Grundkonditionen kan höjas lätt med friluftsliv och promenader, och genom att inte ta hissen utan springa i trappor.

Gruppövningar är effektivare än individuella övningar. Också regelbundenheten är viktig. Ståla inviger tittarna i ekvationen kring FKI (det fysiska konditionsindexet).

I träningsseriens andra del måste Ståla förklara de olika variablarna i FKI innan vi kan gå in på motionsformerna. Skidning är en av Stålas absoluta favoritsporter. Tyvärr har det varit svårt att skida ute i södra Finland, men man kan göra övningarna också inne. Till innegymnastikens fördelar hör att man kan variera och göra enligt egen förmåga. T.ex. vid armpress kan man göra efter eget tycke, med knäna i marken eller den svåraste varianten med den lilla handklappningen mellan varje press. Glöm aldrig uppvärmningen.

Vintersport är bra för kropp och själ

I det tredje avsnittet är det skidorna på och ut i skidspåret och backarna. Mars är en härlig månad att skida. Det enda svåra är att valla, men har man vallat rätt kan man njuta.

Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Ståla intervjuar några pojkar i slalombacken. Leif Nystén, Tom Merilahti, Robin Candolin och Tom Korpela gillar svängarna och farten.

Ståla undersöker utrustningen för terräng- och slalomskidor. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

Att åka skridsko kräver kunskap. I den fjärde delen bekantar vi oss med ishockey och konståkning. Ståla visar dessutom gymnastiska övningar man kan göra utan skridskor, kanske framför televisionen.

På sommaren kan du träna mångsidigt

Det femte och sista avsnittet börjar med en glad "Vi gå över daggstänkta berg". Motionslandskampen Finland-Sverige har inletts, men man verkar ha kommit bättre igång i Sverige. Nils Kankkonen, medlem av konditionsfrämjande styrelsen, medger att så är fallet. Om det finska folket skall kunna klå svenskarna måste man sätta igång med allvar nu! Och det passar Ståla.

Ståla besöker Hagalunds simhall och gläder sig åt att konditionssimmarna blivit flera. Bröstsim är långsamt och lugnt, ryggsim håller andningen lugn, men crawl är en bättre motionsform. Det är först då man behärskar fjärilssim som man är en riktig simmare. Barn får motion av att hoppa och plaska. Att ro är en mångsidig och bra motionsform på sommaren.

Av de klassiska bollspelen står väl fotbollen främst, den roar och underhåller genom situationernas mångfald och skapar vid flitigt utövande en viss kondition, påpekar Caj Stålström. Den avslutande löpningen skall höja pulsen. Då blir motionen konditionsfrämjande.

Ligg inte på sofflocket i sommar, rör på er och må gott!

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet