Hoppa till huvudinnehåll

Papperskrig och grunda vatten begränsar fiskodling

Ove Nysund visar fiskodlingsutrustning som trots tjocka rep kan slitas sönder av de listiga sälarna.
Ove Nysund visar fiskodlingsutrustning som trots tjocka rep kan slitas sönder av de listiga sälarna. Ove Nysund visar fiskodlingsutrustning som trots tjocka rep kan slitas sönder av de listiga sälarna. Bild: Yle/Mårten Wallendahl ove nysund

Det finns möjligheter att öka självförsörjningen med fisk i Finland visar en färsk utredning som jord- och skogsbruksministeriet presenterat. Men både de naturliga och juridiska begränsingarna sätter käppar i hjulen för att branschen ska utvecklas positivt.

Kvarken utpekas av myndigheterna som ett vattenområde som av miljöskäl lämpar sig för ökad fiskodling. Men inom fiskeribranschen är man skeptisk till förutsättningarna i de österbottniska vattnen. Tillstånden för fiskodlingarna är enligt näringsidkarna för små, samtidigt som vattnen är grunda. Dessutom tävlar fiskerinäringen med sälar och skarvar om den fisk som både växer vilt och den som planerats. En del förutsättningar kan man ändå förbättra, är man ense om inom branschen.

- De små odlingarna kämpar med lönsamheten, så det vore viktigt att få tillstånd till större odlingar, säger Christer Kattil, som är vd för nät- och fiskeriutrstningsföretaget Scandi Net i Nykarleby.

Kvarken olämpligt

Kattil har länge följt utvecklingen inom branschen och ser att en stor del av de områden ministeriet nu utpekar som lämplig för odling helt saknar odlare.

- Förutsättningarna är bättre längre söderut längs kusten och kring Åland, där vattnet är djupare, säger Kattil men säger att det också längre norr finns odlingar.

Kvarken är mycket grund på den finska sidan vilket är till nackdel för fiskodling. Dessutom utgör den kompakta havsisen en utmaning vintertid. Därför är man inte heller så optimistisk till odlingsstrategin från fiskarhåll. Ove Nysund har fiskat i närmare 60 år och hör till de få som fortfarande livnär sig på fisket i Maxmo. Han är kritisk till utvecklingen av flera skäl.

- Det är ingen lönsamhet i det här. Tidigare har det här yrket gått i arv, men nu är intresset svalt. Har man alla investeringar gjorda behövs det inte så mycket inkomster, men ska man starta från noll med lånta pengar, är nog tröskeln hög att börja.

Nysund beklagar sig över att myndigheterna inte tar skarv- och sälproblemen på allvar.

-Sik ser man inget av för sälen äter upp den och skarven hackar sönder en stor del av den övriga fångsten, förklarar Nysten.

Skulle inte odlad fisk vara en lösning då?

- Jo, det kunde fungera, men tillstånden är för begränsande, så det är svårt att få riktig lönsamhet, säger Nysund som sett flera odlare komma och gå under sina år i branschen.

Hälsning till nya ministern

Just tillstånden lyfts upp av flera aktörer inom fiskerinäringen. Även om man nu konstaterat att fiskodlingen inte längre belastar miljön så mycket som tidigare, är odlingsloven onödigt byråkratiska och småskaliga, anser man allmänt inom fiskeriet.

- Man skulle hoppas att alla de fina utredningar som gjorts av myndigheterna nu utmynnar i lite action, så det blir mera fart inom fisket, säger Kattil som en hälsning till den nye jord- och skogsbruksministern Petteri Orpo från Samlingspartiet.

Christer Kattil ser ändå att det finns tilltro till utökade odlingar och även nykomlingar visar intresse för odlingsinrättningarna.

-Vi hoppas att den odlade regnbågsforellen kunde öka till det dubbla inom fem år.

Vilka chanser ser du till det?

- Jag tror chanserna är goda. Får man bara ordning på tillstånden så är jag övertygad om att det finns intresserade fiskare som både vill utvidga och starta upp nya odlingar, säger Kattil.