Hoppa till huvudinnehåll

Blomqvist: Vårdreformen väcker många frågor

Karis hälsostation
Karis hälsostation Bild: Yle/Minna Almark karis hälsostation,Raseborg

Den överenskommelse om social- och hälsovårdsreformen som presenterades i onsdags bekymrar Thomas Blomqvist (SFP), riksdagsledamot och fullmäktigeordförande i Raseborg.

Han är rädd att kommunerna får väldigt lite att säga till om då vården i framtiden organiseras i fem stora områden.


- Just nu finns det betydligt fler frågor än svar, säger Blomqvist och räknar upp några av de mest akuta frågorna han gärna skulle få svar på.

- Det som oroar mest är det lokala inflytandet. Jag är illa rädd att kommunerna får väldigt lite att säga om hur social- och hälsovården ska organiseras. En annan fråga är hur kostnaderna kommer att fördelas, betyder det mera kostnader för Raseborg eller mindre? Kommer man att ha förståelse för vårt glest bebyggda område.

Vad ska hända personalen?

Också personalfrågan bekymrar Blomqvist. I dag står social- och hälsovården för cirka 60 procent av budgeten. Om hela vårdpersonalen får ny arbetsgivare innebär det stora omställningar, både för personalen och för Raseborgs stad.

Thomas Blomqvist hemma i Raseborg.
Thomas Blomqvist. Thomas Blomqvist hemma i Raseborg. thomas blomqvist

Blomqvist och andra kommunala beslutsfattare lär ändå få vänta på svar. Beredningen av vårdreformen fortsätter nu i social- och hälsovårdsministeriet för att i sinom tid landa hos regeringen. Och det är möjligt att den regeringen inte leds av Alexander Stubb, riksdagsvalet är redan nära. Meningen är att sote-reformen ska träda i kraft från och med 2017.

- I och för sig är det bra att man kommer vidare i den här frågan. I överenskommelsen finns också hyfsade lösningar på hur vi ska trygga det svenska. Men visst känner jag en ganska stor oro för vad det här kan betyda på det kommunala planet och för den svenskspråkiga servicen.

Paradigmskifte i politiken

Vårdreformen har tragglat framåt parallellt med kommun- och servicestrukturreformen. Då den strandade, gick arbetet med vårdreformen ändå vidare.

- Som jag ser det innebär den här vårdreformen ett paradigmskifte, en verklig omställning i finsk politik. Hittills har man talat om starka primärkommuner, som ska ha god ekonomi för att kunna ge service. Nu har man enats om en modell som tar bort över hälften av kommunernas uppgifter. Vad blir då kvar?

Frågan har speciell betydelse för Raseborg. Vården och befolkningsunderlaget var en av de viktigaste orsakerna till att Karis, Pojo och Ekenäs slogs ihop och bildade Raseborg. Nu är vårdfrågan borta, konstaterar Thomas Blomqvist.

- Man får i kommunerna som vanligt anpassa sig till den omgivning man lever i, till de beslut som fattas och göra det bästa av situationen. I kommunerna ligger man säkert lågt ett tag och ser hur reformen går vidare. Sedan börjar man se hur man kan gå vidare i konkreta frågor.