Hoppa till huvudinnehåll

Landhöjningen måste justeras vid Raseborgs slott

Sanna, Helmi och Markus Lindgren
Sanna, Helmi och Markus Lindgren var arkeologer för en dag. Husgrunden de sitter på borde enligt beräkningarna ha varit under vatten på 1500-talet. Sanna, Helmi och Markus Lindgren Bild: Yle/Minna Almark helmi lindgren

Landhöjningen vid Raseborgs slott kan ha varit snabbare än man hittills har trott. De utgrävningar som har gjorts öster om slottet den här sommaren, visar att det fanns bebyggelse där man tidigare har trott att det har funnits havsbotten i början av 1500-talet.

I dag avslutas sommarens utgrävningar vid Raseborgs slott. Hela juni har arkeologer och vanliga lekmän grävt i jorden vid borgen för att lägga till pusselbitar kring Raseborgs slotts historia.

En av dem som prövade på att vara arkeologer var familjen Lindgren från Raumo. Helmi Lindgren har just hittat en tegelbit av något slag i marken nedanför Raseborgs slott och hennes mamma Sanna Lindgren ber henne lägga den i plastburken de har framför sig. Tillsammans med pappa Markus Lindgren sitter de på knä i en två gånger fem meter stor grop och skrapar i jorden för att se om de hittar något inressant.

De är här för att de vann ett lotteri som Forststyrelsen har ordnat, berättar Sanna Lindgren. Men ännu har de inte hittat några skatter.

- Historia intresserar mig, men det här är första gången som jag prövar på att vara arkeolog, säger hon. Det ska bli spännande att se om vi hittar något.

Landhöjningen har beräknats fel?

Utgrävningarna vid Raseborgs slott utförs av Västra Nylands landskapsmuseum och Hangö sommaruni i samarbete med Helsingfors universitet. Senast som man gjorde utgrävningar här var år 2008 och 2009 några hundra meter från de gropar som man har öppnat i år på slottsmalmen öster om Raseborgs slott, säger Dan Lindholm, som är museichef i Raseborg.

- Det här är den medeltida förgården till slottet. Vi visste att här fanns något slags medeltida konstruktioner. Och nu när vi har öppnat upp marken kan vi konstatera att här finns en medeltida husgrund, berättar han.

Det konstiga med husgrunden är att den finns på ett ställe som man tidigare trodde låg under havsytan i början av 1500-talet.

- Antingen har vi räknat fel, det vill säga att havsytan har legat lägre än vi har räknat med, eller så har man dämt upp området med landmassor. Det här får vi hoppeligen återkomma till i senare forskning för att få det fastställt.

Slottet påverkades

Georg Haggrén, som är docent vid Helsingfors universitet och leder utgrävningarna, visar var ugnsfundamentet i husgrunden ligger.

- Man kan se stora stenar och bränd sand och tegelflisor, som tillsammans formar ett ugnsfundament. I år hinner vi inte gräva allt här men förhoppningsvis kan vi fortsätta nästa år och gräva fram hela huset.

Haggrén tycker att det är tycker att det är en spännande upptäckt att ett hus har legat just på den här platsen.

- Det var en riktigt stor överraskning. Nu verkar det vara så att vi måste justera landhöjningskurvorna. De verkar inte ha varit så lineära som vi hittills har trott, säger han.

Landhöjningen har haft en stor inverkan på Raseborgs slott eftersom det fanns på en ö i en grund havsvik då det byggdes. Vattnet gav ett naturligt skydd åt slottet och då det skyddet försvann blev det dags att söka sig om efter ett nytt och bättre ställe att flytta till.

Benmaterial bevaras bra

En av dem som var med om utgrävningarna vid Raseborgs slott redan för fem år sedan är osteologen Hanna Kivikero, som alltså är specialiserad på benmaterial.

- Benmässigt har vi hittat rätt samma djur som förra gången, det vill säga främst boskapsdjur som nöt, får, get och svin. Men sen finns det också fisk, bland annat strömming, abborre, mört och gädda, berättar hon.

Det är ovanligt att djurben bevaras så här länge i jorden och i Finland hittar man sällan ben i medeltida byar.

- Vid Raseborg är jordlagren tjocka och fuktiga, så pH-värdet hålls på en sådan nivå att benen bevaras bra, förklarar Kivikero.

Nu ska benmaterialet samlas in och rensas från lera. Sedan ska materialet analyseras, så att man får flera pusselbitar som kan läggas ihop med de resultat man har fått från tidigare utgrävningar.

Intressanta glasfynd

Museichef Dan Lindholm visar andra fynd som har gjorts under sommarens utgrävningar. De bevaras i en pafflåda inpackade i små platsfickor, så att syret i luften skadar fynden så lite som möjligt.

Där finns bland annat skärvor från tyska ölkrus, pilspetsar, en hel del mynt, ett lås, blykulor och glasskärvor.

- Glas är en nymodighet som kommer under medeltiden och man vet att det i slottets slutskede byggdes en hel del fönster. Hur glaset har kommit till den här platsen vet vi inte. Har det dumpats här eller har den här byggnaden också glasfönster, det vet vi inte, säger Lindholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland