Hoppa till huvudinnehåll

Möt Tokyos äldsta geisha

Geishan är en del av traditionell japansk kultur. I motsats till vad många tror, är en geisha inte en typ av prostituerad.

Geishan Yuko Asakusa sitter framför spegeln och förbereder sig för ännu en kvälls arbete. Asakusa är 91 år gammal, och har arbetat som geisha i 75 år. Hon tycker inte att hennes ålder stör arbetet.

- Jag kommer att fortsätta vara geisha hela mitt liv, säger Asakusa.

På grund av sin höga ålder så dansar hon inte längre, men hon sjunger fortfarande och spelar det traditionella japanska instrumentet shamisen för kunder. Hon kan ha upp till 20 bokningar i månaden.

Ett stycke japansk kultur

En geisha är en typ av sällskapsdam, vars främsta uppgift är att få kunderna att trivas på fester och bjudningar genom konversation och olika former av underhållning. Geishor är traditionellt mycket dyra.

Ordet geisha betyder artist, och geishor är utbildade i olika japanska konstformer. De sjunger, dansar, läser poesi och spelar shamisen.

- Man kan inte vara geisha om man inte tycker om att uppträda, säger Asakusa.

Geishor har alltid varit förhållandevis högt utbildade och allmänbildade. För att klara av att upprätthålla en intressant konversation med sina kunder har geishorna ofta bred kunskap i ämnen som litteratur och politik. På geishafester kan de också servera kunderna, och till exempel spela sällskapsspel med dem.

Geishor bor traditionellt aldrig ensamma, utan lever tillsammans i geishahus som på japanska kallas okiya. De arbetar inte heller som egenföretagare, utan lyder under huset. Geishor träffar aldrig sina kunder i geishahuset, utan på speciella restauranger och tehus som finns i geishadistriktet.

Inte synonymt med prostituerad

Inom traditionell västerländsk kultur finns det inget som motsvarar geishor. För en västerlänning, är det lätt att dra paralleller mellan geishor och prostituerade.

Geishorna är utan tvekan en typ av sexobjekt, eftersom de klär sig på ett utmanande sätt enligt japanska normer med kraftig sminkning och bar nacke. Dessutom kan en kvinna inte arbeta som geisha om hon är gift, så en geisha som gifter sig måste därför sluta.

Kunden betalar för tiden tillsammans med geishan, men han betalar för hennes umgänge och inte för några sexuella tjänster. En geisha förväntas alltså inte att ha sex med sina kunder. Hon kan ändå själv välja att fortsätta kvällen tillsammans med kunden någon annanstans efter att festen är slut.

Tudelad ställning i samhället

Geishahusen har långa anor i Japan. De första geishorna – som var män – ska ha funnits redan på 1600-talet. Geishorna började bli mer allmänna först i slutet av 1800-talet då det fanns kring 25 000 aktiva geishor. Den verkliga glansperioden var ändå i början av 1900-talet. År 1928 fanns det uppskattningsvis 80 000 verksamma geishor i Japan. I dag, finns det bara uppskattningsvis 1 000 kvar.

Geishans ställning i det japanska samhället är mycket komplex. Hon representerar traditionell japansk kultur, och uppskattas för sin kunskap i japanska konstformer som dans, sång och poesi. Förr hade geishor ofta bättre möjligheter till utbildning än vanliga japanska kvinnor.

Eftersom geishor är dyra, är de samtidigt också en statussymbol. De män som har råd att synas tillsammans med en geisha visar för andra att de har tjocka plånböcker.

Medan japaner traditionellt respekterar geishor som yrkesutövare, vill få ha dem i sin egen familj. Föräldrar vill sällan att deras dotter blir geishor, och män som vill gifta sig med en geisha möts ofta av motstånd av sin egen familj. Tidigare var det vanligt att en känd geisha hade en beskyddare, som betalade hennes uppehälle och försåg henne med presenter. Traditionellt har det inte förekommit avundsjuka och rivalitet mellan geishor och männens fruar.

"Mitt drömyrke"

Förr kunde unga flickor säljas till geishahus mot sin vilja, men i dag är det ett yrke man väljer själv. Asakusa bestämde sig redan i tidig ålder för att hon ville bli geisha. Hon hade sett filmer om geishor tillsammans med sin mamma, och fascinerades av yrket. Som trettonåring blev hon lärling – eller maiko – i ett geishahus, och tre år senare debuterade hon som geisha.

Som tjugoåring fick Asakusa en son tillsammans med en gift kund. Hon uppfostrade sonen ensam med sin egen mammas hjälp. Hon tycker inte att hennes yrkesval har stört familjelivet.

- När min sons lärare frågade honom vad hans mamma jobbar med, svarade han "min mamma är geisha, en första klassens geisha", säger Asakusa.

Asakusa hoppas på att det anrika yrket ska leva vidare, och har själv flera lärlingar som hon utbildar. En flicka som vill bli geisha får ofta redan i femtonårsåldern börja lära sig traditionella japanska konstformer och konsten att föra sig rätt i sociala sammanhang. De som verkar ha anlag att bli bra geishor blir sedan lärlingar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes