Hoppa till huvudinnehåll

Två koppar kaffe: Cikoriasurr och matcha latte

Stor och liten kaffeburk från krigstiden
Stor och liten kaffeburk från krigstiden Bild: Lotta Ahokas krigstiden

Möjligheten att träffas över en kopp kaffe i ett offentligt rum har funnits här sedan år 1773 då det första kaffehuset öppnades i Helsingfors.

Riktigt alltid har det inte funnits äkta vara i kopparna ens på caféer - till kaffevännernas stora förtvivlan.

Kaffe på Strömsövillans veranda
Kaffe på Strömsövillans veranda Bild: YLE/Strömsö borgerskap

Också numera kan det vara utmanande att gå på café, men det beror på att det är svårt att välja bland alla sorter.

Behövde inte prackas på folk

När kaffet introducerades i den östra rikshalvan Sverige-Finland på 1720-talet fattade befolkningen genast tycke för drycken.

Passionen för kaffe drabbade stegvis hög som låg och ett nationellt kaffeberoende såg dagens ljus. Ibland försökte statsmakten begränsa drickandet av olika skäl, men alla försök strandade på att folk envist höll fast vid sin sump.

Lotta delar ut kaffe till byggarbetare i Taipaleenjoki 1941
Lottor delar ut kaffe till brobyggare i Taipaleenjoki 1941 Lotta delar ut kaffe till byggarbetare i Taipaleenjoki 1941 Bild: SA-kuva lotta

På 1950-talet blev kaffe en universaldryck och det började drickas i alla lägen. Men dessförinnan rådde många svåra år för alla koffeinberoende.

Ransonering och brist

Vinterkriget betydde nämligen kafferansonering och 1941 försvann kaffet helt från marknaden. Världshaven blev farliga för fraktfartyg och Finland ville inte slösa valuta på kolonialvaror.

- Min mamma fick köpa 200 kilo kaffe ännu i slutet av 1940 för att hon var krögare, berättar Björn Holm, 86, om sin mor Hildur Holm.

Hildur Holm förestod järnvägsrestaurangen av första klass i stationshuset i Karis åren 1932-1941, och krögare hade förtur till ransonerade varor.

Av kaffet hon mottog (och som Björn, då 12, utrustad med skottkärra flyttade från tågperrongen in i restaurangköket) användes 195 kg i restaurangen och endast en femkilosburk (den stora burken på huvudbilden, red.anm.) fördes till hemmet.

Karis tågstation
Stationshuset i Karis med restaurang och café Karis tågstation Bild: Yle / Marica Hildén karis tågstation

- Hon ångrade nog snabbt att hon bara tog fem kilo hem, men hon trodde att kriget snabbt skulle vara över, säger Holm.

Kaffet försvann från marknaden

I december 1941 delades den sista kaffesatsen ut till medborgarna; det blev 250 gram per person.

Det rådde krigstillstånd, bomber föll om nätterna, det var svårt att få ihop ingredienser till måltider och så kunde man inte ens koka sig en hygglig kopp kaffe!

Surrogatkaffe blev vardag. Till en början blandades exempelvis 25 procent kaffe och 75 procent annat i paketen och burkarna som såldes som kaffe.

Det "andra" var mest cikoriarötter, råg och korn, men också maskrosrötter och rostade samt malda fikon. Även ekollon, dadlar, lupiner och kikärter användes för att försöka åstadkomma kaffesmak.

Samlingen består av många rara föremål.
Samlingen består av många rara föremål. kaffeburkar

Till slut tog det riktiga kaffet helt slut och man började dricka ersättning som bestod av 85 % spannmål och 15 % sockerbeta samt cikoria.

- Jag skickades med tåg från Karis till Hyvinge för att köpa surrogatkaffe när det gick rykten om att sådant fanns till salu, berättar Holm om våren 1941.

Ur Arkivet:
Att tillreda en surrogatmåltid

Bild: Yle/Hanna Nordenswan kaffeböna

- Vi hade egen svinstia i samband med restaurangen. Kött - och egenproducerad vaniljglass - gick att ordna till kunderna, men inte kaffe, säger Björn Holm.

Hur surrogatkaffe smakade? Det kan ni testa själva!
Sluta knarka kaffe! Gå över till kikärter!

Alla hurrade

Så äntligen var kriget över. Den första lasten med Rio-kaffe nådde Finland 1946 och välkomnades varmt - poliseskort behövdes för att hålla de jublande människomassorna i styr. Återigen fick alla 250 gram kaffe per man.

Först 1954 blev kaffet helt fritt i Finland.

Finländare konsumerar nu i snitt 10 kg rostat kaffe per person i året, mot i snitt fem kilogram i övriga EU. Mest köps det in brasilianska kaffebönor som sedan rostas här.

Erika tillreder islatte
Baristan Erika redo att betjäna kaffetörstiga Erika tillreder islatte Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson erika karttinen

I dag finns förutom traditionellt rostat bryggkaffe även ekologiskt odlat eller rättvisemärkt kaffe, espresso, cappuccino, americano, café au lait, koffeinfritt kaffe. Och mycket, mycket mer.

Barista: Hur många sorter som helst


- Espresso macchiato, capuccino, cafe latte, cafe mocca, matcha latte, vitchokladsmocca, ismocca, monsoon malabar.... rabblar baristan Erika upp. Det finns soyalatte, laktosfri latte, fettfri latte, islatte. Det finns kombinationer av allt och det finns smaksirap, exempelvis med smak av vanilj eller hasselnöt.

Erika Karttinen, 19, studerar nationalekonomi och jobbar som barista på ett trendigt café i centrum av Helsingfors.

Hon berättar att det mest är unga urbana vuxna som besöker caféet, men det finns också äldre personer bland kunderna. En del äldre kunder önskar vanligt bryggkaffe.

- Och så finns det de som frågar efter latte som är både fettfri och laktosfri. Men vår fettfria mjölk är låglaktosmjölk, och då brukar kunder välja fettfritt, säger Erika något häpen.

Specialkaffe på café
Specialkaffe på café Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson islatte

Det frågas också mycket efter rättvisemärkt, ekologiskt eller koffeinfritt kaffe och kaffedrycker.

Erika själv väljer ofta vanligt svart kaffe.

Kaffe

- Kaffeträdet är en tropisk höglandsväxt, men trivs även i subtropiska klimat.
- Kaffeträd som växer på höga platåer ger bönor med den bästa kvaliteten.
- Helst ska plantagen ligga mer än 700 meter över havet.

- Man brukar skilja mellan tre viktiga huvudarter:
Coffea arabica, Coffea robusta och Coffea liberica.
- Det kaffe vi dagligen dricker är oftast en blandning av flera sorter.

Minihistorik:
- 1616 Kaffe förs från Mocca till Holland
- 1730 Engelsmännen startar med kaffeodling på Jamaica
- 1882 Kaffebörsen i New York kommer igång
- 1904 uppfinns den moderna espressomaskinen
- 1973 importeras det första rättvisemärkta kaffet till Europa från Guatemala
- Slutet av 1990-talet blir ekologiskt kaffe den snabbast växande specialkaffesektorn


- Jag tror att kaffekulturen kommer att bli mer avskalad så småningom. Man återgår till att tycka att det är OK med lite mindre valmöjligheter, säger Erika.

Och matcha latte? Jo, det är grönt te i kaffet. Mycket hälsosamt lär det vara.

Eritrea först ute på kaffekartan

Från det nyaste till det äldsta: Arkeologiska fynd placerar det första bruket av kaffebönor till bergen i Eritrea för fyra tusen år sedan. Troligtvis var det glupska getter som tuggade på de röda bönorna, och de blev så pigga att en herde insåg att bönorna var värda ett smakprov.

Långt senare kom man på att rosta och koka bönorna. De rostade bönorna blev så populära att kaffedrickandet krävde egna offentliga rum.

Apparat för kaffetillredning
Apparat för kaffetillredning Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson espressomaskin

De första kaffehusen öppnades i de numera syriska städerna Damaskus and Aleppo kring 1530. Venedig, som hade handelskontakter med Orienten, fick det första europeiska kaffehuset och snart fanns de överallt i Europa.

Endast olja och droger drar in mer

I dag är kaffe näst efter olja världens viktigaste lagliga handelsvara. Grovt taget kan man säga att kaffe dricks mest i rika länder och produceras huvudsakligen i de fattigaste länderna.

Kolonialmakterna använde alltid kaffe som ett slagträ - de kunde välja vem som fick köpa och hur mycket det skulle kosta.

Det drick långt över två miljarder koppar kaffe varje dag i världen. Nu är det dags för en kopp till!




Källor:
Kaffe, från böna till kopp. Dicum & Luttinger
http://www.users.abo.fi/agripenb/historia.htm
http://www.se.jura.com/home_se_x/about-coffee/coffee-history_jwoc/coffee-history4_jwoc.htm
http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kaffe
http://www.baristat.fi/kahvitieto/kahvin-historiaa/

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes