Hoppa till huvudinnehåll

Skärgårdsbor prioriterar bra service framom pris

Håkan Mitts
Håkan Mitts Håkan Mitts Bild: Yle/Johanna Ventus sopor i skärgården

Nytt sopsystem ska göra sophanteringen i skärgården billigare. Det nya systemet får hård kritik och skärgårdsborna säger sig vara beredda att betala för bra service.

Enligt Svenska Yles kartläggning är avfallshanteringen i Pargas skärgård dyrast i Svenskfinland. Avfallshanteringen i Pargas skärgård är nästan dubbelt så dyr som i Borgå skärgård. Totalt 386 euro per år kostar avfallet för en fyra personers familj fast bosatt i Nagu, Korpo eller Houtskär. Samma familj skulle betala 204 euro om den flyttade till Borgå skärgård.

Enligt Åbonejdens avfallsservice (TSJ) är en orsak till det höga priset att systemet med regionala insamlingspunkter missbrukas då till exempel byggavfall dumpas tillsammans med hushållsoporna. I höst förnyas sophanteringen och då ska alla fastigheter få egna sopkärl och förhoppningen är att kostnaderna ska minska.

– Systemet måste förnyas. Vi har inte koll på vem som för sopor till de regionala insamlingspunkterna och systemet missbrukas. I de regionala sopcontainrarna finns mycket annat än det hushållsavfall som ska vara där. Det är allt från bastuugnar och ved till byggmaterial. Där finns också farligt avfall. Det betyder att vi blir tvungna att köra skräpet till Åbo och sortera om det. Den kostnaden är ohållbar, säger Cati Huhta från Åbonejdens avfallsservice.

Beredda att betala för fungerade sopsystem

I skärgården har det nya systemet fått mycket kritik. Många är till exempel oroliga för hur skärgårdens små vägar ska klara av de stora sopbilarna och var turisterna ska slänga sitt skräp. Håkan Mitts som har stuga i Nagu är en av de som är kritiska till det nya systemet. Han tycker det är viktigare att servicen fungerar än att det blir någon euro billigare.

– Visserligen är det rövarpriser men så länge det fungerar vettigt tycker jag ändå det är ok. Att systemet nu blir besvärligt tycker jag personligen är värre än att servicen är dåligt prissatt, säger Mitts.

Han tycker det är fel att Åbonejdens avfallsservices system nu förändras på grund av missbruk av de regionala insamlingspunkterna.

– De allra flesta använder systemet på ett vettigt sätt. Det är endast en liten del som missbrukar de regionala insamlingspunkterna och nu gör man om hela systemet på grund av dem. Det ironiska är att de som missbrukar systemet knappast kommer att ändra sitt beteende. Risken är att de nu börjar kasta sitt skräp i naturen, säger Mitts.

Enligt Mitts borde man i stället förbättra insamlingen av problemavfall.

– Hemma där vi bor i stan finns ett par hundra meter bort en blå container för problemavfall. Varför kunde TSJ inte placera ut en sådan i hamnen där de regionala insamlingspunkterna nu finns? Det skulle vara ett enkelt och effektivt sätt att få bukt med missbruket istället för att nu införa ett system som bara går ut på att försäkra sig om att någon har betalat för varenda en plastpåse som slängs, säger Mitts.

Båtplats i Pargas och stuga i Nagu - utanför systemet

För tillfället för han sina sopor från stugan till Södra hamnen i Nagu. Hamnen är förutom båtplatsen i Pargas och stugan en av Håkans tre fasta punkter under semestern. Om insamlingspunkten i Södra hamnen försvinner i samband med förändringen av sopsystemet skulle Håkan hellre sköta ärenden som att handla och kasta sopor i Pargas där han har sin båtplats men det får han inte.

– Det vettigaste skulle vara att använda hamnen i Pargas. Men genom Pargas stad går en gräns mellan fasta Pargas och skärgården som har ett annat insamlingssystem än i skärgården. TSJ godkänner inte att vi skulle komma överrens med företagaren där vi har båten att vi får slänga våra sopor i hans hamn. Vi hamnar helt enkelt utanför systemet, säger Mitts.

Men enligt Cati Huhta ligger inte frågan om soptransport i Pargas centrum på deras bord.

– Det beror på vilket transportsystem kommunen vill ha gällande sopor. I gamla Pargas kommundel finns ett beslut om att de vill ha en av fastigheten konkurrensutsatt soptransport. Det betyder att varje fastighet själv ringer till olika sopbolag och frågar vad det kostar och väljer sedan soptransport. Vi kan inte sköta det området. Vi sköter soptransporten där kommunen bestämt att den ska vara kommunalt konkurrensutsatt, säger Huhta.

Södra hamnen i Nagu
Södra hamnen i Nagu Södra hamnen i Nagu Bild: Yle/Johanna Ventus sopor i skärgården

Södra hamnen kan bli kvar

Håkan Mitts är orolig för vad som sker med Södra hamnens insamlingspunkt efter att det nya systemet tas i bruk i oktober. Men enligt Cati Huhta kan insamlingspunkten få vara kvar om det visar sig att det finns ett behov av ett gemensamt kärl just på den platsen.

– Småmetall, papper och glas kommer att finnas kvar i Södra hamnen. Om det visar sig att det finns ett behov och att det är en hamnplats många besöker kan det arrangeras ett gemensamt kärl där. Det får vi se när vi fått in alla avtalsblanketter. Då vet vi hur många fastighetsägare som bor utanför fasta Nagu och vill använda den hamnen.

Södra hamnens öde avgörs alltså av de avtalsblanketter som nu cirkulerar i skärgården. Cati Huhta tror att alla skärgårdsbor i slutändan kommer att vara nöjda med det nya systemet.

– Det har kommit in många åsikter och det är bra. Vi tar åsikterna i beaktande och det är de vi bygger systemet på. Men det finns också en del missförstånd. Vi jobbar för en bra service och det ska absolut inte bli sämre. Vi kommer också att lyckas bara vi får alla uppgifter insamlade.

Läs också:
200 euro mer för sopor i Pargas än i Borgå – stora prisskillnader i skärgården
Dyra sopterminaler i Västnyland
Skärgårdsbor skeptiska till nytt sopsystem

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland