Hoppa till huvudinnehåll

"Superfood betyder ingenting"

Gojibär betecknas ofta som supermat. Bild: Yle goji

Det finns nästan ingen gräns för vad man kan åstadkomma med hjälp av så kallat superfood, eller supermat, om man får tro produktbeskrivningarna eller entusiasterna. Humbug, säger Marina Heinonen, som är professor i näringssäkerhet vid Helsingfors universitet.

- Begreppet superfood betyder ingenting, det är en marknadsföringsterm. Att någonting beskrivs som supermat betyder inte alls automatiskt att det är bra för hälsan.

Samtidigt ger både veckotidningarnas rubriker och produkterna på hälsobutikernas hyllor rätt stora löften: "Supermaten gör dig piggare, vackrare och yngre”. "Den här produkten ger din motståndskraft ett lyft, underlättar matsmältningen, balanserar kropp och psyke, stöder allmänkonditionen, hjälper inlärnings- och koncentrationsförmågan på traven och minskar stress."

Enligt Marina Heinonen finns det inga regler för vad som får klassas som superfood.

- Vem som helst får kalla så gott som vad som helst för superfood. Tanken är att supermat är näringstät mat, men då kan man också fråga sig varför tomat inte finns på listan, medan olika algpreparat nog finns, säger Heinonen,

Hennes utsago bekräftas under ett besök i en av hälsoaffärskejdan Ruohonjuuris butiker.

Det är tillverkaren själv som bestämmer att de vill marknadsföra sig som supermat. Men det är ingen exakt vetenskap

- Hos oss går utgår det från varumärket. Det är tillverkaren själv som bestämmer att de vill marknadsföra sig som supermat. Men det är ingen exakt vetenskap, medger försäljaren Irina Toiminen.

Enligt Toiminen hör inhemska produkter som sprängticka till populära produkter, liksom olika typer av utländska alger samt proteiner och pulver som kosttillskott till vegetarianer och idrottare. Superfood stod för 15 procent av butikskedjans försälkning i fjol och andelen väntas växa. Den säljer bra och är en växande trend som påskyndas av vad Toiminen beskriver som en smoothie- och rawfood -kultur.

Tillverkarna bryter mot EU-bestämmelser

För att få märka en produkt med hälsopåståenden, måste de vara godkända av EU och gå igenom den europeiska myndigheten för livsedelssäkerhet, Efsas, granskningsprocess. Påståendena måste alltså vara vetenskapligt hållbara, och det räcker inte att tillverkaren själv säger att något har en viss effekt. Verkligheten är ändå en annan.

- I Finland gjordes nyligen en granskning av hur väl företagen följer eu-direktivet om hälsopåståenden. Tillslaget visade på stora brister, särskilt i fråga om kosttillskott, dit många av superfoodprodukterna räknas.

I Ruohonjuuri berättar försäljaren Irina Toiminen att butiken inte kontrollerar ifall hälsopåståendena på produkterna de säljer har fått grönt ljus av EU:

- Nej inte egentligen, vi är en matbutik och vi får sälja mat och kosttillskott. Vi tar in de produkter kunderna vill ha i vårt sortiment.

Professor Marina Heinonen säger att det inte är på affärernas ansvar att hålla koll på hälsopåståendena, utan att ansvaret ligger hos tillverkarna. De finländska myndigheterna drar dagligen bort produkter från marknaden pga att de är fel märkta. Då tillverkarna lovar mer än vad de har grund för, handlar det om att vilseleda kunderna.

- Jag vill åtminstone inte bli vilseledd som konsument, och det är förbjudet enligt livsmedelslagen. Förstås är det trevligt med olika alternativ på marknaden, men då måste informationen vara rätt, konstaterar professorn i näringssäkerhet Marina Heinonen.

Hör mer om superfood och bland andra en glutenallergiker som är missnöjd med trenden att äta glutenfritt i hälsoprogrammet Kraft onsdagen 16.7.2014 klockan 19.30 på Radio Vega.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa