Hoppa till huvudinnehåll

Svenskan mår bra vid ryska gränsen

Svensk grammatikbok
Svensk grammatikbok Bild: Yle pakkoruotsi

Hemkommunen säger förvånansvärt lite om ungas kunskaper i svenska. Det visar en utredning som Iltalehti har gjort. I vissa kommuner vid ryska gränsen är de ungas kunskaper i svenska bättre än på tvåspråkiga orter.

Ett återkommande argument i språkdebatten är att man i östra Finland varken kan eller behöver svenskan. Istället vill många att den obligatoriska skolsvenskan där ska ersättas med ryska, som anses vara till mera nytta.

Skolsvenskan följer ingen geografisk logik

I vårens studentskrivning klarade finskspråkiga abiturienter i östra Finland sig ändå ofta bättre i svenska än i kommuner som gränsar till svenskspråkiga orter eller som är tvåspråkiga. I över hälften av kommunerna som gränsar till Ryssland var resultatet svenskaprovet bättre än i hela landet i genomsnitt. Det här visar att kunskaperna i svenska inte följer någon geografisk logik.

För Christer Holmlund, tillträdande ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, kommer resultatet som en stor överraskning.

- Med tanke på den hetsiga diskussionen om den obligatoriska skolsvenskan, blev jag positivt överraskad över att man har klarat sig så bra i östra Finland.

En förklaring till det här är lärarnas engagemang och roll, tror Holmlund.

- Det finns säkert många lärare på helfinska orter som brinner för det svenska språket och som lyckats få eleverna med sig, vilket syns i årets studentexamen.

Vasa väcker oro

Men allt är inte frid och fröjd för det svenska språket. I bland annat Pargas och Vasa abiturienter från finskspråkiga gymnaiser sämre svenska än i landet i genomsnitt, vilket kommer som en oroväckande överraskning för Holmlund.

- Jag hoppas verkligen att man i Vasatrakten funderar och analyserar vad det kan bero på. Det måste handla om attityderna bland föräldrar, lärare och elever, som kanske uppstått ur lokala språkmotsättningar.

Svartvitt om svenskan

Trots att Iltalehtis undersökning inte lämnar utrymme för större nyanser vad beträffar kunskaperna i svenska, visar den att motsättningarna i debatten om skolsvenskan inte återspeglar verkligheten.

I den hetsiga språkdebatten är det många som anser att man i östra Finland borde ha rätt att välja bort svenskan i skolan för att istället läsa ryska, vilket anses vara till mer nytta vid östgränsen. Verkligheten är ändå betydligt mer mångfacetterad.

Det här anser också Åsa Palviainen, professor i svenska vid Jyväskylä universitet,som inte ser resultatet som en större överraskning. Hon säger till Iltalehti att påståenden om inställningen till svenska bland elever ofta baserar sig på förenklade antaganden.

" Det är ofta drömmen om studieplats och yrke som styr elevernas språkliga intressen. Det här klarnar ändå ofta först senare under skolgången. Att därför redan i ett tidigt skede tvingas ta ställning till om man vill läsa svenska eller inte, är därför problematiskt", säger Åsa Palviainen.

Svenska har sin plats vid östgränsen

Christer Holmlund från FSL hoppas att de här resultaten öppnar ögonen och skapar en mera nyanserad språkdebatt.

- Undersökningen strider mot våra stereotypier om ett östra Finland som är fientligt inställt till svenska språket och hellre skulle ta in ryskan. Det här bevisar tvärtom att det är bra att svenska finns och undervisas i östra Finland. Samtidigt blir det tydligt att vi måste jobba aktivt med svenska språket också i tvåspråkiga kommuner.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes