Hoppa till huvudinnehåll

Algproblemen: "Stanken vid sjön är outhärdlig"

Blågröna alger vid Littois träsk
Alger vid Littois träsk. Blågröna alger vid Littois träsk Bild: Yle/Annika Holmbom littois träsk

Under den senaste helgens härliga sommardagar valde Timo Stolt att stanna inne med fönstren stängda, trots att hans hus ligger naturskönt vid en sjö.

#FixaSkärgården

Stränderna kring Littois träsk som han bor vid i S:t Karins täcktes av en tjock, bubblande, klarturkos sörja av blommande alger som spred en stark lukt av kloak i hela omgivningen. Sjön hör till de allra värst drabbade i hela landet.

- Man undrade ju nästan om det är hälsovådligt att andas luften kring sjön, så illa luktade det, berättar Stolt.

På måndag morgon såg läget lite bättre ut efter söndagens regnskur, men på andra håll av sjön låg den bubblande mattan fortfarande tjock.

Timo Stolt har bott vid sjön under de senaste fem åren och sett situationen bli bara värre. Han är med i styrelsen för delägarlaget vid Littois träsk, som värnar om sjöns välmående. Men att samordna eventuella skydd- och förbättringsåtgärder går långsamt. Sjön har under de flera vintrar syresatts, men utan större resultat.

Littois träsk är 1,5 kvadratkilometer stort med cirka sex kilometer strand. Medeldjupet är dryga 2 meter. Det finns tre badständer, men alla gapar tomma trots de senaste veckorna varma sommardagar. Sjön ligger vid gränsen mellan S:t Karins och Lundo, och tre av de sammanlagt sex kommunala badständerna ligger vid träsket.

- Det är en synd och skam att träsket inte kan användas för rekreationsbruk, säger Stolt.

"Tuffare tag krävs"

Som läget ser ut nu kan det inte fortsätta, anser Stolt och efterlyser mer drastiska åtgärder, men alternativen är inte många. En kemisk rening av sjön eller att muddra sjön i sin helhet tror han skulle återbörda sjöns tillstånd. En ansökan har också lämnats in till Närings- trafik, och miljöcentralen om att få göra en kemisk rening. Men åtgärderna kräver pengar och noggranna och dyra uppföljningar av träskets tillstånd under flera år efteråt. För att kunna ta till mer omfattande åtgärder för att rädda sjön krävs en stark vilja och samarbete, som i nuläget saknas, menar Stolt.

- Det saknas en gemensam vilja att åtgärda situationen. Då algläget dessutom kan variera på de olika stränderna så upplevs situationen inte lika akut av alla. Dessutom går åsikterna isär om hur man borde åtgärda problemen.

"Vi vill inte orsaka större skada"

I S.t Karins miljöskyddsnämnd är Littois träsk högst uppe på prioritetslistan, intygar nämndens ordförande Marja-Liisa Kujanpää (Sannf.). Sjöns tillstånd har diskuterats i nämnden under många år, men då algblomningarna i sjön varierar från år till år är det inte lätt att avgöra vilka åtgärder man ska ta till för att åstadkomma en bestående förbättring. Erfarenheter från andra insjöar visar att åtgärder som kemisk rening inte alltid har lyckats och till och med kan skada miljön. Därför är man återhållsam då det gäller att ta till mer drastiska åtgärder, säger Kujanpää.

Miljöchef Jouni Saario vid S.t Karins stad kunde inte nås för en kommentar om läget.

Läs också

Fixa skärgården