Hoppa till huvudinnehåll

Lovisa å muddras - bra eller dåligt?

Lovisa å
Lovisa å vid Gislom Lovisa å Bild: Yle/Carmela Walder lovisa å

Över hundra markägare vid Lovisa å har ansökt om lov för att muddra de norra delarna. Avsikten är att förbättra vattenflödet och minska på översvämningarna. Vårbruket har försvårats av vatten på åkrarna och invånare vid ån har haft vatten i källare och bastubyggnader.

– Gödsel från åkrarna rinner ut i ån vid översvämningar, säger Håkan Karlsson, en av initiativtagarna.

Tero Myllyvirta är expert på vattenkvalitetsfrågor i Östnyland. Han säger att muddring är försvarbar om vattennivån är extra låg eller ån håller på att växa igen. Däremot förstår han inte motiveringen med att förhindra översvämningar.

Tero Myllyvirta från föreningen vatten- och luftvård i Östra Nyland och Borgå å
Biolog Tero Myllyvirta Tero Myllyvirta från föreningen vatten- och luftvård i Östra Nyland och Borgå å Bild: Yle/Berislav Jurisic myllyvirta

– Översvämningar är naturens eget sätt att tillföra marken näring. säger Myllyvirta och hänvisar till deltaområdet runt Nilen.

#FixaSkärgården

I Yle Nyheters satsning #FixaSkärgården har vi fått in ett tips om att vi borde granska hur Lovisaviken med till rinnande flöden egentligen mår. Tipsaren oroar sig över att Lappträsket och Lovisa å levererar stora mängder näringsämnen till Lovisaviken. Tipsaren oroar sig också för att den planerade muddringen gör att näringsämnen rinner fortare ut i havet.

Lovisa ås sydligaste flöde
Nedre flödet av Lovisa å Lovisa ås sydligaste flöde Bild: Yle/Carmela Walder vattenflöde

Tero Myllyvirta ger tipsaren rätt i att muddringen försnabbar flödet i Lovisa å. Näringsämnen kommer att rinna fortare ut i Lovisaviken efter muddringen. Han säger att det vatten som rinner ner i viken är desto renare ju längre flödestiden är.

Lappträsket är en räddning

Lappträsket är en stor räddning för Lovisa å, säger Tero Myllyvirta. Lappträsket garanterar att vattenmängden är jämnare än vad den annars skulle vara i Lovisa å. Ån torkar aldrig ut helt. Då det regnar så jämnar Lappträsket ut flödesmängderna en aning och översvämningarna blir inte så häftiga.

Myllyvirta ser inte algblomningarna i Lappträsket som något problem för vattenkvaliteten i ån eller i Lovisaviken.

– Blågröna alger hör till naturen, säger Myllyvirta.

Vattnet flödar så pass mycket i ån att de blågröna algerna inte blir ett problem där, tycker han.

Våtmarker det bästa

Det har funnits intensioner att grunda våtmarker vid Lovisa å för att motverka översvämningarna. Det här tycker Myllyvirta att är en betydligt bättre metod än att muddra.

Håkan Karlsson planerar muddring i Lovisa å
Håkan Karlsson vill muddra Håkan Karlsson planerar muddring i Lovisa å Bild: Yle/Carmela Walder lovisa å

Kartläggningar visar att det skulle kunna grundas 45 våtmarker vid ån, men bara en har grundats. Markägare har visat föga intresse för våtmarkerna.

Markägare Håkan Karlsson grämer sig också han över att det finns ett så litet intresse för att grunda våtmarker. Han säger att översvämningarna i ån inte var lika häftiga förr i världen då folk inte dikade sina skogar.

#FixaSkärgården


– Nu rinner regnvattnet ner i ån på ett dygn, säger Karlsson.

Lovisaviken är naturens barnkammare

Lovisaviken är ett naturligt reningsverk, säger Myllyvirta. Viken är grund och där samlas lätt markpartiklar. Där finns massor med vass som binder partiklarna.

Syrefattigheten i viken ser Myllyvirta inte som ett större problem. På den syrelösa bottnen ligger alltid ett tunnare skikt med syrerikt material.

Lovisaviken är dessutom naturens egna barnkammare. För att där finns mycket näringsämnen så fungerar viken som ett mycket bra fortplantningsområde för vattenfåglar och fiskar.

- Om näringshalterna skulle vara jättelåga i Lovisaviken så skulle vi gå miste om en massa djur och fiskar, säger Myllyvirta.

Muddra i vinter

Muddringslovet ligger nu på myndigheternas bord. NTM-centralen ska ta ställning till en hur stor andel som staten betalar av muddringsavgifterna, det blir troligen kring hälften.

Avsikten är att muddra i vinter. Då har maskinerna lättare att ta sig fram och skadorna på odlingsmark och i trädgårdar minimeras. Muddringsmassorna sprids på åkrarna intill ån så att näringen tas till vara så bra som möjligt.

Läs också

Fixa skärgården